Alla inlägg under april 2011

Av Yvonne Andersson - 30 april 2011 15:00

           


Har varit till Plantagen i Barkarby där vi drack kaffe och Moa gjorde bekantskap med lecakulor som hon koncentrerat undersökte.


Sedan till Jakans Centrum där Moa tog en tur med bilen.

För mig blev det lite Rododendronjord och några Rödvinsflaskor med hem.

Av Yvonne Andersson - 28 april 2011 19:47

       

I dag är det tredje dagen som varmvattnet plötsligt försvinner ur rören. Husvärden kom i dag och gick runt i huset och frågade grannarna vem som saknar varmvatten. Efter denna intervju visade det sig att det bara är hos mig, Carmen och Kennet som det strular.

Samson rörjour kom och kollade men dom blev inte kloka på vad det berodde på.

Då jag frågade runt lite visade det sig till sist att alla i var trappuppgång har samma problem men de som inte kan svenska så bra hade tydligen inte förstått så dom hade sagt att allt var OK

så då finns felet i rörcentralen och inte i våra lägenheter.

Jag är helt slut av allt springande.

Grannarna, barnen och  servicefolket har ringt på min dörr minst 15 gånger på en timme så Madonna har haft fullt upp med att vakta.


Av Yvonne Andersson - 28 april 2011 19:44

Där ligger hon och känner sig lättad över att proceduren är över för denna gång.

 

Av Yvonne Andersson - 26 april 2011 16:55

”Högt kolesterol är ofarligt för kvinnor och friska män”

Publicerad i dag 00:50 i Dagens Nyheter

Läkare och forskare: Sanningen börjar komma fram. Över en halv miljon svenskar tar läkemedel mot förhöjda kolesterolvärden i onödan. De kolesterolsänkande läkemedlen – som används av över en halv miljon svenskar – minskar risken för att dö av hjärtinfarkt. Men detta gäller endast män som tidigare haft en infarkt. Effekten är dessutom beskedlig. Vad de flesta inte vet är att inget experiment med den här gruppen läkemedel (så kallade statiner) har lyckats förlänga livet för friska människor. Men nu börjar sanningen sippra ut. En omfattande analys av nätverket Cochrane Collaboration visar att statinbehandling endast har en bagatellartad effekt. Tvärtom finns det skäl att varna för de biverkningar som en okritisk användning av statiner kan ge, skriver artikelförfattarna.

Cochrane Collaboration

The Cochrane Collaboration, Cochrane-samarbetet, är ett fristående vetenskapligt nätverk som startades 1993. Forskarna i nätverket samarbetar i utarbetandet av systematiska översikter, så kallade Cochrane Reviews. De olika grupperna i Cochrane-samarbetet ansöker själv om medel för sina aktiviteter och finansieras vanligen via fonder eller med offentliga medel. Över 11.000 forskare, läkare, patienter, administratörer och andra deltar i Cochrane-samarbetet.

Källa: Statens institut för medicinsk utvärdering, SBU

Kolesterolet är ett av kroppens viktigaste byggnadsmaterial. Att skapa nya celler eller nervtrådar utan kolesterol är omöjligt. Kolesterolet är även förstadiet till många av våra hormoner och med solens hjälp omvandlas hudens kolesterol till D-vitamin.

Varje cell producerar sitt eget kolesterol och om det inte räcker hjälper levern till. Vi producerar 3–5 gånger mer kolesterol än vi äter. Äter vi för lite ökar produktionen, äter vi mycket tar cellerna paus. Det förklarar varför det är svårt att påverka kolesterolet genom koständringar.

Idén om det farliga kolesterolet kom från Framingham, en liten ort utanför Boston. Här började forskare 1948 att screena invånarna. När de upprepade undersökningarna några år senare upptäckte de att kolesterolet hos dem som under tiden fått en hjärtinfarkt hade varit lite högre än normalt. Man påstod att ett högt kolesterol var en riskfaktor för hjärtinfarkt.

Idén fick omedelbart spridning i forskarvärlden. Ingen reagerade emellertid när man undersökte Framinghamborna 30 år senare. Då visade det sig att högt kolesterol endast var en riskfaktor för män upp till 47 års ålder, inte för äldre män och inte för kvinnor över huvud taget.

Inte nog med det – det var fler som hade dött i hjärtinfarkt bland dem vars kolesterol hade minskat. Författarna skrev: ”För varje milligramprocent kolesterolet hade minskat, ökade hjärtdödligheten och den totala dödligheten med fjorton respektive elva procent”.

Sedan dess har det publicerats otaliga likartade rapporter; de flesta har bekräftat Framingham-forskarnas resultat. I några få var högt kolesterol en riskfaktor även hos 70-åriga män, men de flesta har funnit att högt kolesterol inte är en riskfaktor för äldre människor. Mer än tjugo studier har till och med visat att äldre människor med högt kolesterol lever längst.

Det som främst har hållit liv i kolesterolhypotesen är studier av människor med ärftligt högt kolesterol, så kallad familjär hyperkolesterolemi. I många år har man trott att de flesta dör unga i hjärtinfarkt. Då brittiska forskare började studera stora befolkningsgrupper upptäckte de emellertid att människor med denna abnormitet i genomsnitt lever lika länge som andra. Några fler dör i hjärtinfarkt, men färre dör av cancer.

Det är inte heller kolesterolet som är farligt. Risken är densamma vare sig det är lite högre än normalt eller om det är 2–3 gånger högre. Det har åtskilliga forskargrupper konstaterat, dock utan att dra den naturliga slutsatsen av sin upptäckt.

Det finns andra tecken på att boven inte heter kolesterol. ENHANCE kallas ett experiment med kolesterolsänkande statiner som endast omfattade människor med ärftligt högt kolesterol. Hälften fick simvastatin, den andra hälften fick dessutom ett annat kolesterolsänkande preparat.

Trots att kolesterolet minskade mest i den intensivt behandlade gruppen ökade åderförkalkningen mest i den.

De kolesterolsänkande statinerna minskar risken för att dö av hjärtinfarkt, men endast för män som haft en infarkt tidigare och effekten är beskedlig. Sannolikheten för att en manlig sextioårig infarktpatient är vid liv om fem år är ungefär 90 procent och om han tar en statintablett dagligen ökar den till 92 procent.

Vad de flesta inte vet är att inget statin­experiment har lyckats förlänga livet för kvinnor eller för friska människor. Sanningen börjar emellertid sippra ut.

The Cochrane Collaboration (The Cochrane Library 2011, Issue 1) redovisade nyligen en analys av alla publicerade statinexperiment på friska människor, totalt mer än 34.000 individer.

Enligt rapporten har statinbehandling endast en bagatellartad effekt hos hjärtfriska människor. Flera av de publicerade försöken var enligt forskarna dessutom i ett eller annat avseende bristfälliga – man hade inkluderat ett antal hjärtpatienter i några och i andra var biverkningsrapporteringen ofullständig.

Cochrane-rapporten har kommenterats livligt i internationella massmedier. ”Millions taking statins needlessly” var rubriken i The Telegraph. Redaktören på Time var mera försiktig: ”Statins May Not Prevent Heart Disease in Healthy People”.

I en BBC-intervju sade Fiona Taylor, medlem av den engelska Cochrane-gruppen: ”Denna analys understryker att våra kunskaper om effekten av statinbehandling hos människor som aldrig haft en hjärtkärlsjukdom är högst ofullständiga.” (”This review highlights important shortcomings in our knowledge about the effects of statins in people who have no previous history of cardiovascular disease.”)

Varningarna mot en okritisk användning av statinerna är enligt vår mening välgrundade. Det är nämligen inte ofarligt att sänka kolesterolet.

Den vanligaste biverkningen är ömma och svaga muskler. De officiella siffrorna säger att frekvensen är mindre än 1 procent, men oberoende forskare kan berätta att 25 procent är närmare sanningen.

Andra har funnit att omkring 20 procent av manliga hjärtpatienter blir impotenta efter några månaders behandling. Studien hade finansierats av Pfizer, men på hemsidan för deras kolesterolsänkande preparat Lipitor nämns ingenting om detta. Pfizer har förstås en lösning på problemet som heter Viagra.

De många rapporter om minnesförlust, aggressivitet, sömnlöshet, mardrömmar, depression och suicidtankar förvånar inte heller med tanke på att hjärnan är vårt kolesterolrikaste organ och att normal hjärnfunktion kräver en ständig lokal produktion av kolesterol.

Allvarliga fosterskador har rapporterats liksom skador på perifera nerver resulterande i brinnande smärtor och svaga muskler i benen. Men hur många läser den finstilta texten på bipacksedeln?

Den kanske allvarligaste biverkningen är cancer. I tre statinstudier ökade cancerfrekvensen med statistisk säkerhet. Detta bortförklarades med argumentet att en sammanslagning av alla statinexperiment inte har funnit en ökad förekomst, inte ens efter tio år.

Tio års rökning räcker som bekant inte heller för att få lungcancer.

Dessutom rapporteras inte hudcancer, den cancertyp som upptäcks först om man utsätts för cancerframkallande ämnen. Detta sedan antalet fall av hudcancer ökade i de två första simvastatinexperimenten.

Också oroande är att man i en japansk uppföljning av statinbehandlade patienter upptäckte att cancer var tre gånger vanligare  hos dem vars kolesterol minskade mest.

I dag har antalet statinbehandlade människor i Sverige för länge sedan passerat en halv miljon och en stor del av dessa utgörs av friska människor vars enda ”sjukdom” är högt kolesterol. Dags att ta hänsyn till vetenskapen?


Uffe Ravnskov
med dr, docent, oberoende forskare, Lund
Karl E Arfors
professor, tidigare explorativ forskningschef Pharmacia AB
Christer Enkvist
f d landstingsöverläkare, tidigare medlem av SBU
Tore Scherstén
professor, tidigare huvudsekreterare i Statens medicinska forskningsråd
Ralf Sundberg
docent
Jørgen Vesti Nielsen
överläkare

Av Yvonne Andersson - 25 april 2011 22:06

Helt otroligt frustrerande att de gamla terroristgrannarna fortfarande kan spöka här i huset.

I dag satt Susanne, jag och de nya grannarna på altanen och talade om hur tryggt och lugnt det börjar kännas.

Det har tagit tid att bli av med all negativism som de gamla skapade, men nu börjar det kännas ganska utläkt.

Så i eftermiddag hjälptes Susanne och jag åt att bära upp lite saker till vinden.

Hon har inte börjat använda sitt vindsförråd ännu eftersom hon hittills har klarat sig med det lilla förrådshus som finns på gården.

Vi trodde nästan inte våra ögon för i hennes förråd hade dom dj...a idioterna burit upp de sänggavlar och möbler som jag sa till dem att frakta bort och inte ställa dem på gården så vi hyresgäster ska måste bekosta deras sopbortforsling.

Det har vi gjort tillräckligt.

Hoppas de nu får ytterligare en saftig faktura från värden för bortforslandet.

De har redan fått en 5-siffrig faktura för allt de har förstört men somliga ska ju utnyttja sina medmänniskor och systemen på alla möjliga sätt.

Ännu skönare veta att dom är borta härifrån. För gott.

Av Yvonne Andersson - 25 april 2011 18:29

BROKBLADIG KAUKASISK FÖRGÄTMIGEJ

- Brunnera Macrophylla/Boraginaceae

Det här är en betydligt robustare ört än vår skira inhemska förgätmigej och det är framför allt de stora bladen som är annorlunda.

Kaukasisk förgätmigej blommar under maj och juni.

Den blir 30-50 cm hög och är inte särskilt kräsen när det gäller växtplats.

Den föredrar mullrik, fuktig jord i skugga eller halvskugga. Torra perioder bör man vattna, speciellt innan plantan hunnit etablera sig ordentligt på en ny växtplats.
I övrigt är det här en härdig växt som klarar sig i hela landet.

Efter blomningen skärs blomställningarna bort.

Plantan sprider sig villigt för egen maskin, men vill man dela går det bra både höst och vår.

Söker man växter som ogillas av rådjur är det här ett bra val. Den passar dessutom i allergikerns trädgård eftersom den inte innehåller några allergena ämnen.

Kaukasisik förgätmigej hör till det stora familjen strävbladiga växter med cirka 2 500 vilda arter.

Det pågår en hel del förädling, bland annat kom för något år sedan en sort med silverglänsande blad, Jack Frost, som fått mycket lovord. Det är den jag har.  



Svenskt namn:



Gulsippa

Latinskt namn:Anemone ranunculoides
Kategori:Perenner Nordiska Vildblommor
Portion:60 frö
Höjd:15 cm

 
Zon: 7
Växtläge:Sol
Årighet:Flerårig
Blomtid:April - Juni
Beskrivning:

ANEMONE ranunculoides. Gulsippa. Vildform. Klargula blommor. Mattbildande. Liknar vitsippan, men med mindre flikade blad. Lövskogar, lundar och snår

 


Mahonia

Populärnamn:  Mahonia
Vetenskapligt namn: Mahonia spp.
Familj: Berberidaceae
Typ av växt: Buske

Beskrivning: Mahonian har stora blanka blad som sitter kvar året runt.

Bladen har vågiga kanter och påminner lite om järneksblad. På hösten blir bladen röda och purpurfärgade.

Mahonian är alltså en mycket dekorativ buske året runt vilket gjort den till en populär trädgårdsväxt.

Blommorna är något klockformade och sitter på stora blomställningar. Färgen är gul och de doftar gott av honung. Under hösten kommer små bär som liknar druvor och är mycket älskade av fåglarna.

I Sverige hålls flera olika arter av mahonia. Den vanligaste är Mahonia aquifolium som får bronsfärgade blad på våren. Om man bor i zon I kan man odla japansk mahonia, Mahonia japonica. Den här mahonian blir en 150 cm hög buske där grenarna är nästan helt lodräta och pryds av kransställda blad. Till och med i zon I behöver den här mahonian skyddas med granris eller liknande under vintern.    

Storlek: 30-120 cm hög, 90-150 cm bred

Växtzon: I – II (IV)

Blomsäsong: april och maj
Jord/läge: Mahonia mår bäst i jord som är neutral eller svagt sur. Man kan använda ogödslad okalkad torv för att göra jorden surare. Det är viktigt att jorden dränerar väl och inte är hårt packad. Under sommaren är halvskugga bäst, men full sol kan gå bra.

Under vintern bör den få skugga. En vindskyddad plats rekommenderas eftersom vårvindar kan torka ut bladen och ge dem bruna fläckar, särskilt när vårsolen är stark.
Plantering: Mahonia planteras på våren. Gräv ett hål som är dubbelt så brett som mahonians rotklump. Blanda ut jorden med kompost. Placera plantan så att de översta rötterna hamnar precis under markytan. Fyll på med kompost och jord och tryck till så plantan står stadigt. Vattna rejält. Täck över med bark som hjälper hålla jorden fuktig.
Skötsel: Om man vill hålla sin mahonia låg och marktäckande kan man beskära den rejält under den tidiga våren, ned till 25 centimeter. I annat fall räcker det med att ta bort fula blad på våren och låta resten av busken vara ifred.

En nyplanterad mahonia behöver hållas fuktig tills den hunnit etablera sig så frekvent vattning är viktigt.

Övrigt: Det finns många sorters mahonia som passar bra som undervegetation till andra buskar och träd.

 

60 vitlökar kommer att bli skördeklara i Juni.

 

Hjärtbergenia är en fantastisk perenn.
Den är tålig och växer lika bra på skuggiga platser som i full sol.
Den är en av de allra tidigast blommande perennerna och blommar länge.
Det stora, blanka bladen är utmärkta marktäckare och är dessutom gröna även på vintern.
Dessutom är den härdig i hela landet.

 

Av Yvonne Andersson - 25 april 2011 18:15



 

Musöronen på björkarna gav mig inspiration till att klippa Rosorna i dag.

Av Yvonne Andersson - 24 april 2011 20:45

Karin och Vlad kom med avmaskningsmedel till hundarna.

Efter denna vinters all hundskit, som dom sniffat på, fann vi det som säkrast att ge dem en kur.

Då passade jag på att bjuda dem på ett utlovat glas av XANTE som de levererat till mig efter en semesterresa.

                

1. Madonna har alltid haft nöje av att bära omkring löv

   i skägget.

2. Här sitter hon och tigger magmassage i hammocken.

3. Diezel slickar på en råttsvans med bedjande ögon.


 

Bakom Xante-glaset skymtar Vlad medan han gör upp grillplaner för kvällen.


  Detta Alaja Gran Reserva fraktades hit med samma plan som Xanteflaskan, så nu blev det ett bra tillfälle att öppna den till grillandet,

som Vlad klarade med bravur trots att det var invigning av deras nya gasolgrill.

Köttet smakade förträffligt och var garanterat GMO fritt.

Senaste inläggen

Presentation


På bilden är Madonna, Dvärgschnauzer, BIV=bäst i världen. Alla kategorier.

Fråga mig

5 besvarade frågor

Besöksstatistik

Tidigare år

Kalender

Ti On To Fr
        1
2
3
4 5 6 7
8
9 10
11
12
13
14
15
16
17
18 19
20
21
22 23 24
25 26
27
28
29
30
<<< April 2011 >>>

Länkar

Arkiv

Gästbok

Kategorier

Sök i bloggen

RSS


Skapa flashcards