Det finns en himla massa olika bantningskurer och kosthållningstips därute, och det är inte lätt att hålla reda på vad som är vettigt och vad som är ren humbug.

Men vad säger vetenskapen? Vilka faktorer är det egentligen som påverkar din hälsa, och hur bör man leva för att minska risken för till exempel cancer eller diabetes?

Svaret är så klart att många saker spelar in, men en ständigt aktuell fråga är vilken roll som kosten spelar.

Minskat energiintag

Den senaste tidens forskning tyder på att regelbundna perioder av minskat energi- och proteinintag –perioder av fasta alltså – kan göra oss människor friskare.

Forskare har nämligen hittat en tydlig länk mellan lågt kaloriintag och lång livslängd – tillväxtfaktorn IGF-1. Det verkar som att om man har låga halter av den här tillväxtfaktorn så lever man också längre.

Detta har observerats bland annat i studier på möss, men också hos en grupp kortväxta människor som lider av det ovanliga Larons syndrom. Dessa människor är visserligen mycket kortare än andra och har låga halter IGF-1, men de verkar samtidigt vara helt immuna mot diabetes och cancer.

Har man låga halter IFG-1 så sker en förändring av kroppens celler. Vanligtvis vill de dela sig och föröka sig hela tiden, men när halten IGF-1 sänks, så börjar de i stället reparera sig. Då lagas bland annat skador på vårt DNA bättre och vi skyddas mot åldersrelaterade sjukdomar.

Flera forskningsprojekt

Om man vill minska risken för att bli sjuk verkar det alltså vara bra att sänka sin halt av IGF-1. Men hur gör man då det?

Jo, genom att minska sitt intag av kalorier, och allra främst proteiner. Därför pågår nu flera olika forskningsprojekt som testar hur man genom olika metoder att fasta kan sänka sin halt av IGF-1.

Det bedrivs forskning på flera dagars fasta i rad, på kortare, men mer regelbundna fasteperioder och det forskas på både människor och djur. Ännu är det i de flesta fall för tidigt att dra för stora slutsatser om hur väl det fungerar och för vilka grupper av människor som det här funkar bäst.

Men en hel del tyder alltså på att genom att fasta så sänks halten IGF-1 – och risken för många sjukdomar minskar.

Se sommarreprisen av Vetenskapens värld den 10 juni (20:00 SVT2) där vi tar en närmare titt på den här vetenskapen – och testar hur effektiva olika faste-metoder är.

Jag hittade inte någon svensk version men i morgon går Vetenskapens Värld med honom i sommarrepris.