Krämporna blev mer långvariga än jag någonsin kunde tro.
Den 6 april hade jag influensa och jag verkar inte bli mig själv igen.
Höftartrosen fortsätter smärta men nu har det tillkommit annat.
Har värk så gott som i varenda led men det värsta är stelheten när jag suttit eller legat.
Dessutom är jag så trött att jag mår illa och nästan kräks.
Börjar tro att jag har fått Psoriasisartrit för alla mina symtom stämmer med det.
Har bara lite utslag på vänster armbåge men det gör enormt ont ibland.
Och så tänker jag på de fingrar som över en natt blivit deformerade.
Vissa morgnar är mina fingrar uppsvullna och de plötsligt påkomna smärtorna i en fot, knä, rygg eller höft som gör att jag måste stanna då jag är ute och går med hundarna.
Vissa förmiddagar har jag kraftig yrsel men mitt blodtryck är normalt.
Har nu fått tid hos en läkare på tisdag som är specialist på infektionssjukdomar.
Tips om Du vill veta vilken läkare du ska kontakta är: Gå in på Linkedin.se för där finns deras utbildning, yrkeserfarenheter och patienters beröm eller kritik m.m.
Psoriasisartrit
Psoriasisartrit är en autoimmun inflammatorisk sjukdom som kan ge symptom i form av senfästesinflammationer, ryggvärk och ledsvullnad.
Mellan 10-30 % av personer med hudsjukdomen psoriasis utvecklar även psoriasisartrit.
Psoriasisartrit kan yttra sig på flera olika sätt, till exempel som svullnad och värk i fingrarnas yttersta leder, som svullnad och värk i några få eller i många leder, eller som inflammation i rygg-och bäckenleder.
Det finns även en svår ledförstörande form. Senfästesinflammationer är mycket vanligt till exempel runt hälsenan.
Graden av psoriasis i huden kan variera betydligt från utbredda hudutslag till mer diskreta hudförändringar i hårbotten, hörselgångar eller naglar.
Psoriasisartrit går i skov, det vill säga sjukdomens symptom varierar över tiden.
Det finns inget samband mellan svårighetsgraden av ledbesvären och graden av psoriasis.
Vad som startar inflammationen vid psoriasisartrit och varför vissa personer med psoriasis får ledbesvär, men inte andra, är oklart.
Orsaken till sjukdomen är okänd men benägenheten att få psoriasis är ärftlig. Dessutom är det välkänt att en stark psykisk påfrestning kan utlösa sjukdomen, förutsatt att man har dispositionen.
Det kan vara stress i arbetet eller privatlivet men också en chock efter ett plötsligt dödsfall i familjen, en bilolycka eller liknande.
Sannolikt är det många faktorer, bland annat olika gener, infektioner och stress, som samverkar för att psoriasisartrit ska bryta ut.
Det är lite vanligare att kvinnor drabbas av psoriasisartrit än män. Vid psoriasisartrit verkar det som om inflammationen först startar i mjukdelarna runt de drabbade lederna.
Det är främst sen- och muskelfästen inklusive senhinnor som drabbas.
Hos en del personer utvecklas en ledinflammation, så kallad artrit.
Att få diagnosen psoriasisartrit innebär att man drabbats av en kronisk (livslång) sjukdom, men med dagens behandlingar går det att leva ett bra liv med sjukdomen.
Många gånger är dessutom besvären lindriga och kommer och går med lugna perioder emellan.
Behandling
Någon botande behandling finns inte, men dagens behandlingar gör det möjligt att snabbt lindra sjukdomen och leva ett i stort sett normalt liv.
Det är viktigt att bevara rörelsefunktionen, och det gör man genom att hålla sig i rörelse och träna regelbundet. Det är också viktigt att inte röka. Läkemedelsbehandlingen syftar till att på olika sätt dämpa inflammationen.
Sjukgymnastik och rörelse
Har man psoriasisartrit är det viktigt att man rör sig och tränar muskler och leder på ett skonsamt sätt utan att i onödan slita på lederna. Sjukgymnast och arbetsterapeut spelar en viktig roll vid behandlingen av psoriasisartrit. De ger smärt- och funktionsbehandling, kan prova ut hjälpmedel och informera om ledskydd för att underlätta vardagens uppgifter.
Läkemedelsbehandling vid psoriasisartrit
En kombination av olika läkemedel används ofta och vissa läkemedel används bara när man mår som sämst. Personer som har fått diagnosen psoriasisartrit kommer antagligen få prova olika mediciner för att hitta en behandling som passar just dem. Medicinerna som används är bland annat inflammationsdämpande och smärtstillande läkemedel, traditionella antireumatiska läkemedel och biologiska läkemedel. Alla läkemedel har biverkningar och vid val av behandling måste fördelarna vägas mot nackdelarna.
Smärtstillande läkemedel
För de flesta patienter med psoriasisartrit räcker det med behandling med vanliga inflammationsdämpande och smärtstillande läkemedel, så kallade NSAID (non steroidal anti-inflammatory drugs, antiinflammatoriska läkemdel som inte innehåller steroider) som i lägre doser kan köpas receptfritt. De minskar inflammationen och värken i och runt lederna och minskar stelheten. Om man inte tål NSAID används paracetamol, ibland i kombination med starkare smärtstillande läkemedel.
Paracetamol
Värktabletter med paracetamol dämpar värken men motverkar inte stelheten eller inflammationen. Paracetamol finns både receptfria i små förpackningar och receptbelagda i större mängder. Dessa läkemedel har få biverkningar men i överdos kan de vara farliga för levern.
Kortison
Kortison dämpar inflammationen och sprutas oftast in lokalt i en drabbad led eller sen-/muskelfäste. Det är en viktig och bra behandlingsform när enstaka leder blir inflammerade och som komplement till annan behandling. Behandling med kortison i tablettform under lång tid och i hög dos kan medföra biverkningar. De vanligaste biverkningarna av kortison är viktuppgång, ökad risk för diabetes, grå starr, osteoporos och humörförändringar.
Antireumatiska läkemedel
Antireumatiska läkemedel (DMARD) har funnits i flera decennier och har en bromsande effekt på immunförsvaret. De används främst då sjukdomen ger symtom från perifera leder, det vill säga andra leder än ryggen.
Biologiska läkemedel (TNF-hämmare)
TNF-hämmare är biologiska läkemedel som används när psoriasisartriten är aktiv och när annan medicinsk behandling inte har varit tillräckligt effektiv. De dämpar inflammationen och studier har visat att behandling med biologiska läkemedel leder till mindre smärta, ökad rörlighet och färre bestående skador i lederna.
Behandling med biologiska läkemedel dämpar den inflammatoriska reaktionen. TNF-hämmare är oftast inte den första behandlingen man får, utan de ges när andra läkemedel inte haft tillräcklig effekt eller när sjukdomen har en hög inflammatorisk aktivitet.
Psoriasis är en kronisk hudsjukdom som drabbar 2-3% av befolkningen.
Immuno-inflammatoriskt tillstånd i huden som karakteriseras av
- Reaktiv epidermal hyperproliferation
- Abnorm keratinocyt differentiering
- Papuloskvamösa förändringar
Även om man inte helt kan utesluta en defekt i keratinocyterna beskriver man idag psoriasis som en sjukdom driven av immunologiska mekanismer.
En del forskningsdata tyder på att immunokompetenta celler i epidermis (Langerhans celler, NK celler eller specialiserade lymfocyter) kan initiera sjukdomsutvecklingen, medan T-lymfocyterna i dermis är ansvariga för att 'hålla igång' sjukdomen så att psoriasis placken utvecklas.
Svårighetsgraden av sjukdomen, samt hur länge varje skov håller på, varierar mellan olika patienter. Sjukdomen kan dessutom anta olika morfologiska bilder vilket i sig kan var en utmaning behandlingsmässigt. Oftast ses dock en form av psoriasis som tenderar att dominera hos varje enskild patient.
Psoriasis kan förvärras av livsstilsfaktorer och av läkemedel. Eftersom sjukdomen i princip är livslång är det extra viktigt att försöka eliminera eventuella förvärrande faktorer.
Ca 60% av patienterna har ständiga skov. Hos en grupp är klåda ett dominerande problem (psora=kliande utslag på grekiska), även om de flesta patienterna inte besväras påtagligt av detta.
Sjukdomen har i livskvalité undersökningar visat sig kunna påverka patienterna lika mycket som tex diabetes eller hjärtkärlsjukdom.
Psoriasis artrit
- Potentiellt led destruktiv sjukdom
- Utvecklas hos 10-15% av alla psoriasis patienter
- Möjligen är sjukdomen ännu vanligare hos de med svår psoriais
- Mer ledproblem ses generellt hos de patienter som har nagelförändringar
Psoriasis artrit diagnosen ställes ofta sent.
Det är därför av yttersta vikt att om möjligt vara uppmärksam för dessa förändringar om man är behandlande dermatolog/läkare för patientens hudsjukdom.
Biologiska läkemedel
På senare år har ett flertal nya behandlingar registrerats för psoriasis och psoriasis artrit. Ytterligare fler preparat är under utprovning och registrering.
Framtidsperspektivet för patienter med svår psoriasis tycks alltså bättre.
Även om de nya behandlingarna, varav en del tillhör gruppen 'biologicals', har en mängd likheter finns det också stora skillnader i verkningsmekanism, effektivitet och biverkningsprofil inom gruppen.
Några av preparaten har viktiga kontraindikationer och ett smalt indikationsområde.
För varje enskild patient måste fördelar och nackdelar övervägas. Detta gör att det är fördelaktigt med kliniker där det finns en samlad erfarenhet sedan tidigare, eller ett nära samarbete med klinik med vana att använda preparaten, ex reumatolog, för initiering av terapin.
Det är viktigt att alla nivåer i sjukvårdssystemet har kunskap i lokalbehandlingspriniciper för psoriasis samt basal kunskap om de nyare systembehandlingarna för att denna stora patientgrupp skall bli så väl omhändertagen som möjligt.
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Reumatikerförbundet skriver:
Psoriasisartrit
Det är en sjukdom som är lika vanlig hos kvinnor som män. PsA finns i alla åldrar, men det vanliga är att den debuterar i medelåldern. Uppskattningsvis har 0,4 % av befolkningen sjukdomen.
Det finns tecken som tyder på att sjukdomen till viss del är ärftlig
Vem drabbas
Det är en sjukdom som är lika vanlig hos kvinnor som män. PsA finns i alla åldrar, men det vanliga är att den debuterar i medelåldern. Uppskattningsvis har 0,4 % av befolkningen sjukdomen.
Det finns tecken som tyder på att sjukdomen till viss del är ärftlig.
Symtom
Det vanliga är att psoriasisutslagen redan funnits ett tag när ledbesvären kommer. I vissa fall kan båda symtomen komma på en gång och ibland kommer ledinflammationen först och hudförändringarna senare. I det sistnämnda fallet kan det vara svårt att ställa rätt diagnos.
Sjukdomen angriper flera olika delar av kroppen.
Leder
Mer än hälften av alla som har PsA har symtom ifrån finger- och tåleder. Sjukdomen kan drabba fingrarnas och tårnas yttersta leder. Även större leder kan drabbas och då sker detta oftast asymmetriskt.
Inflammation i korsryggens leder och foglederna (sakroiliakalederna) ger morgonstelhet, vilovärk och ofta stelhet i ryggen med svårigheter att böja sig framåt ordentligt.
Hud
Den vanligaste formen av psoriasis ger skarpt avgränsade, vitfjällande, hårda utslag som ibland kan klia. När man skrapar lite på ytan så liknar fjällningen stearin.
Vanliga ställen där psoriasis angriper är knän, armbågar och hårbotten men utslagen kan finnas över i stort sett hela kroppen.
Naglar
Ibland kan psoriasisförändringar i naglarna vara det enda tecknen på att det rör sig om PsA och inte någon annan inflammatorisk ledsjukdom. Nageln kan vara förtjockad eller gropig och bli gulaktigt missfärgad.
Personer med psoriasis, som utvecklad nagelpsoriasis, har en ökad risk att även utveckla PsA.
Övrigt
Även benhinnor, senor/senskidor och muskelfästen kan drabbas av inflammation. Det föreligger även en ökad risk för samsjuklighet i ögoninflammationer, inflammatorisk tarmsjukdom och däribland även glutenintolerans. Under senare år har man även visat att det föreligger en ökad risk för samsjuklighet i hjärt- och kärlsjukdom, övervikt och diabetes.
Så här ställs diagnosen
Om de typiska psoriasisutslagen finns konstaterade av läkare samtidigt med led- eller muskelfästesinflammation och reumatoid faktor saknas i blodet är misstanken stark om PsA. Ibland kan dock psoriasissjukdomen vara väldigt diskret, till exempel enbart i form av nagelförändringar. Då kan det vara svårt att ställa diagnosen men eftersom den ärftliga faktorn är stark kan det räcka med att en förstagradssläkting har psoriasis.
Det finns inget blodprov som är specifikt för sjukdomen. De typiska ledförändringarna med så kallade korvfingrar eller korvtår kan liksom röntgen vara till hjälp vid diagnostiseringen som sker utifrån kriterier, de så kallade CASPAR-kriterierna.
Behandling
Själva ledinflammationen behandlas utifrån svårighetsgrad med antiinflammatoriska läkemedel, kortisoninjektioner eller antireumatiska läkemedel utprovade för PsA. Viktigt är även sjukgymnastik och stretchövningar för musklerna och dess fästen runt de drabbade lederna. Antireumatiska och biologiska läkemedel har god effekt på led- och hudsjukdomen.
Psoriasisen behandlas på hudklinik med bland annat krämer, salvor, medicinska bad och ljusbehandling. Solningen kan även ha positiv effekt på hud- och ledbesvären.
Forskning
Läs Sofia Hagels avhandling.
Läs en populärvetenskaplig sammanfattning av Maria Lidéns avhandling.
Mer information
Psoriasisartrit en inflammatorisk ledsjukdom som i första hand drabbar muskel-, sen – eller kapselfästen nära leder och som är direkt förknippad med hudsjukdomen psoriasis. Obehandlad kan den sekundärt ge svåra inflammationer inne i leden med uttalade ledskador så kallade mutilerande förändringar.
Psoriasisartrit (PsA) är en ledsjukdom som räknas till spondylartriterna
