Denna stamtavla jobbade min Morfar med under många år och den blev klar 5 månader innan jag föddes. Båda mina stamtavlor bekräftar att jag är en äkta surjämte. (Ett populärt öknamn på jämtar är surjämtar (singularis: surjämte). Det finns ett flertal försök till tolkningar av begreppet, då många menar att sur (i betydelsen vresig och grinig) är missvisande när det gäller jämtar. En mycket vanlig och populär teori är den som menar att begreppet surjämtar kommer från de jämtska forbönder som besökte marknader runt om i Skandinavien, och att deras kläder av bl.a vadmalstyg ofta var sura, det vill säga blöta, när de kom fram. Andra förklaringar är till exempel att sur kommer från suder (svenska: söder) och således omfattar sydjämtarna från Bergs tingslag (i likhet med surgute), att det kommer från släktnamnet Sur (från Torbjörn Sur, far till Gisli Sursson i islänningasagorna) eller att surjämte är en förvanskning av urjämte eller purjämte, alltså en äkta (jämför med engelskans "pure") infödd jämte. En annan förklaring kommer av det samiska ordet suol, som betyder kriminell, rövare, plundrare, tjuv et cetera. På grund av motsättningar kom samerna att kalla jämtarna för suoljämtar (med tjockt l, vilket kan ha kommit att höras som ett r). Teorin att det är sur (som i vresig och grinig) kopplas till jämtarnas historiskt avoga inställning mot västernorrlänningar, vilka pejorativt har kallats klyktattare och minkar. Julius Ejdestam menar att de manliga invånarna i Jämtland hade rykte om sig att vara duktiga karlar men ohederliga som affärsmän, särskilt i sin handel med hästar. "Bällt du lur'n?, sa jämten" är ett känt talesätt, dvs. "Kunde du lura honom?)På den tiden fanns inget internet utan han jobbade med kopior av kyrkböckerna. De röda texterna är Morfar och Mormor.
STAMTAVLA för HOLMBERGSSLÄKTEN
HARVARD stugukarl vid kapellet i Stugun på senare hälften av 1400-talet g.m GUNNHILD, erhöll den 20.7.1489 av ärkebiskop Jakob Ulfsson i Uppsala bemyndigande att bruka allt som tillhörde Stugan på Ragundaskogen.ERIK HARVARDSSON g.m BIRGITTA * 1465 blev 1494 innehavare av spelstugan p.g.a ärkebiskop Jöns` skyddsbrev. Bengt * 1496; Ivar * 1500; OLOF ERIKSSON *1504, hustruns namn obekant. Erik * 1540, SIMON OLOFSSON * 1530, stugukarl 1560-1585, hustruns namn obekant. ERIK SIMONSSON * 1565, levde ännu 1645, erlade 1 spann och 1 fjärding korn i tionde, hustruns namn obekant. Berete g.m Bengt Olofsson Stugun; SIMON ERIKSSON * 1598, bonde i Stugun å hemmanet nr 5 1630-1670, länsman och landstingsman vid 1647 års landsting, g.m BERETE PEDERSDOTTER 1628 Ingeborg, John, Erik; PEDER SIMONSSON * 1.5.1634 I 1704, bonde i Stugubyn hemmanet nr 5, gästgivare och kyrkvärd i Stugun, g.m LUCIA PÅLSDOTTER Pål, Simon, Brita, Märet, Jon, Kerstin; ANDERS PEDERSSON * 1677 I 1746, bonde å hemmanet Stugubyn nr 5, g. 1699 m. INGEBORG OLOFSDOTTER, Fanbyn. Per och Olof dragoner, Erik och Simon bönder i Stugun, Simon I , Kerstin, Lucia; NILS ANDERSSON * 1717 I 1783, bonde i Stugun, klockare i Stugun, g. 1750 m. MÄRTA ERIKSDOTTER, Sundsjö. Anders riksdagsman, Kattarina g. i Fjäl Lit, Per fältväbel; ERIK NILSSON-HOLMBERG * 1756 I i Boberg 1795, dragon vid Jämtlands dragonregemente 1776, korpral 1779, förare 1787, sergeant 1789, bosatt först i Ragunda sedan Boberg, g.m KRISTINA AHLKVIST, Frösön. Kattarina, Märta Kristina, Nils Erik; OLOF ERIKSSON-HOLMBERG * 1793 I 17.3.1874, hemmansägare i Boberg g. 7.10.1817 m. MAGDALENA OLOFSDOTTER, Ragunda x 1837. g. 2:a gången 1845 m. GUSTAVA GUSTAFSDOTTER, Stöde Medelpad I 1887. ANNA LISA g.m LARS OLOF JONSSON, Ragunda. Jonas Olof I 16.8.1876, Anna Kristina Augusta * 10.1.1883, Oskar Sigfrid * 15.2.1886, Helmer Kristoffer *15.3.1890, EDVARD Emanuel Viklund *14.11.1894, Erland Josef Uddo * 21.5.1901
Syskon till Anna Lisa:
Erik Olof Olofsson-Holmberg * 15.7.1823 I 19.2.1902 g. 8.2.1852 m Fredrika Lagerstedt * 16.9.1820 i Lit I 23.9.1890 Stina Magdalena * 11.6.1852 I , Carl Olof * 13.1.1855 I , Nils Erik * 28.1.1856 I , Carl Olof Fredrik * 8.1.1863 I 6.3.1863, Magdalena Kristina *24.11.1861 I 1940, g. 4.12.1879 m. Jöns Eriksson, Odensala *7.12.1852 I 1926. barn: Erik * 31.12.1879, Anders Olof * 13.12.1880, Kristina Fredrika * 12.4.1883, Johan Valfrid * 20.8.1887 I 29.12.1888, Johan Valfrid * 25.10.1889 Bror Evald * 3.10.1891, Selma Eugenia * 1.5.1886 I 27.12.1886 Kristina Magdalena g.m Per Persson Lundblad, Hammerdal, barn: Per Olof skomakare i Lorås, Brita Magdalena. Erika g.m Göran Svensson Viken Hammerdal, barn: Märta Erika * 1863. Märta Johanna g.m Johan Engelbrektsson Röst Kallsta Lit barn: Johan, Erik Olof, Anna g.m Erik Jonsson Kallsta Lit barn: Johan Olof Eriksson g.m. Anna Olofsdotter Häggenås. Olava g.m. Natanael Eriksson hemmansägare i Borgvattnet * i Ragunda barn: Erik Olof Näslund g.m. Anna Jonsdotter, 2:a gången m. Brita Katarina Olofsdotter 1887, Borgvattnet, emigrerade till Minnesota U.S.A., Magdalena g. 1876 m. Karl Olofsson Brunflo * 9.10.1851 bosatt i Borgnäset barn: Olof-Natanael, Karl Anselm, Bror. Jonas Petter (Lång-Jonke) g.m. Anna Dorotea Svensdotter, Edsele. Erik Gustaf g.m. Karolina Nilsdotter barn: Karolina Gustava * 22.2.1878 g.m. Anders Nilsson Borgvattnet, barn: Edvard, Helga, Ander. Anna Karolina * 20.6.1879 g.m Jonas Svensson Borgvattnet barn: Erik, Karin adopterad (se nedan), Nils Olov * 6.9.1881 g.m. Andrietta Sörviken, Erik Martin * 10.11-1883 I , Per Arvid * 27.12.1889 I , Hilma Johanna * 3.6.1892 ogift barn: Erika, Karin (se ovan), Gunnar, Gustaf, Martin, Frida Justina * 26.9.1895 g.m. Viktor Viklund, Borgvattnet.Gertrud Margareta
Krångede juli 1943 Erling Albertsson
STAMTAVLA FÖR DANIELSSONSSLÄKTEN
DANIEL ANDERSSON1847-1934. Pålgård g.m ENGLA BACKLUND 1854-1916.
Byggde s.k DANIELANDERS-gård i Södra Halån utav soldattorp för Pålgårds rote, där den siste soldaten hette Magnus Pallén.
BARN;
Engla KRISTINA 23.2.1880-1954 g.19.11,1904 m. Erik Lööf f.8.2.1862
ANDERS Haqvin 24.3.1881-1965 g.22.7.1915m Kristina Margareta Nordin 27.6.1884-1948 Övertog och brukade ena gårdshalvan av Danielanders. Barn;DANIEL Andnor 26.4.1916-31.7.1916 ANDERS Walfrid 6.1.1918-23.4.1918, ELSA Margareta 18.7.1919-19.1.2001 g.m Sigfrid Engström 15.2.1907-1974, Barn; Stig Yngve 14.1.1941 g.m Eva Maria Hultin.18.7.1961, Barn; Frans Anders Lennart 21.3.1992 Hulda Maria Kristina 22.10.1993.
Bror Arne 21.1.1942 g.m.Gunvor Åsander f.26.4.1946, Barn; Leif 5.6.1966 g.m Johanna Green f1971, Tomas f.2.8.1970 Anna f.21.1.1974 Sten Ove f.15.7.1949, g.m Eva Eriksson f.24.12.1956 Barn; Eva Ann-Charlotte f. 20.4.1977, Eva Jeanette f.8.10.1980, Edit HELMA f.15.12.1920, d. 4.3.1999, g.m Erik Arne Olsson f.29.7.1920, d. 4.12.1999 Östersund Barn; Tommy f.1950, Bo-Christer f.22.6.1952 Britt Christina f.22.6.1952 BROR. f.8.12.1924 d.1940
ELIN Eugenia Catharina f.5.4.1885 d.1966 bodde på Frösö Sjukhus
Elias AXEL f.13.9.1986, d.1968 g.m Märta Ingeborg Borglund f.19.4.1899 d.1984, övertog och brukade den andra gårdshalvan av Danielanders. Barn; HUGO 1923-1924, HENRY 28.5.1925-1996 s.m Frida Nilsson 20.11.1916-1998 , EVERT trol.m änkan Astrid Carlebring (se nedan), GUDRUN g.m Arvid Andersson f. vid "Hoppet",TURE, SVEN-HUGO g.m.Britt Lundin, Barn; Östen, David, Johan, Terese.
Linnea (LINA) Ulrika Elisabeth 28.8.1889-1969. Hushållerska t. Adolf Borglund. Barn; VERNER Vikström, ASTA Söderström
FRIDA Sofia Botilda Danielsson 19.5.1891-1.11.1956 Affärs och Caférörelse g.24.11.1914 m. EDVARD Emanuel Viklund 14.11.1894 - 9.10.1984 Barn;
ASTRID 1918 -1922
ERNST Emanuel 21.8.1921-31.9.1965 g.m Irma Claesson Ulricehamn, Barn; Claes-Göran f.10.7.1956 g.m Maja Lindfors f 12.8.1956, Anna-Karin f.8.10.1958 g.m Roger Holmström. Barn; Anna Lina Viktoria 5.3.1981, Carl Joseph Emanuel f.7.12.1982, Karin Maja Isabella f.31.8.1984, Karl Oliver Jonathan f.16.3.1993 Lars Samuel f.27.4.1964 g.m Lotten f.11.8.1966
ASTRID Kristina f. 17.6.1923 (eg.f. 18.6) d.27.8.1992 g.m Gustav Carlebring Gårelehöjden d. 1954 , Barn;Tommy f.18.6 1944, Christer f. 27.12.1945, Berit f. 31.5.1948 g.m Karl Brasö Norge Barn; Maria f. 11.4 1971, Håkan f. 3.4 1974.
MARGIT f. 20.7.1924 d. 15.10.06 g.m Emil Engström, Barn; Ingrid, Bengt g.m Birgit Barn: Roger. Roland g.m Anne Mari barn: Marlene, Therese g.m Peter B: Mattias, Tomas (b: Pernilla) g.m Marita (b: Hanna) Barn: Robert.
EVY Sofia f. 12.7.1926, d.23.12 09. 1:a g.m Anders HALDO Andersson f. 31.8.1922. d. Gårelehöjden Skogsarbetare (bror t. Gustav g.m Astrid),
Barn; Barbro Yvonne f. 4.12.1943 Laboratorieassistent trol.m Lars Sture Jonsson Vännäs f. 12.5.1943 Chaufför, Barn; Barbro Susanna f. 10.4.1962 Barnskötare trol.m Kjell Sture Sjöberg Umeå f. 4.5.1958, d.1997 Barn; Lars Nicklas f. 21.5.1988 s.m Lars Bergwik f.24.8.62 d. 2.7.12
Maj Harriet f. 2.5.1945 Sömmerska trol.m Karl-Gustav från Junsele, Barn; Ann-Christin f. 14.11 1961. g.m Per Ljung Klippan Skåne, Barn; Gill Marie-Louise, f.29.3.1966, Tina Maj-Lis f.17.10.1967 s.m X. Krondal i Lund, Barn; Anders f.6.10.1979 2:a g.m Kurt Tharander f.20.7.1942 i Junsele.
Arne Emanuel f. 26.3.1947 d. 17.10.78, Barn; Maud.
Trol. m. Ingvar Eriksson Lenhovda Småland d. 1.4.1992, Barn; Tor Hans-Erik f. 22.1.1953 d.22.08.98 Posttjänsteman (tog namnet Linder e. styvfadern) s.m Åsa Rydow Solna f. 27.5.1968 Barn; Erik Sebastian f. 24.6.1992, Amanda Christina f. 21.5.1994
2:a g.m Karl Gunnar Linder Sorsele f.17.4.1925, d. 2009 Barn; Per Lars Gunnar f 4.5.1968 s.m Annika Björklund f. 20.1.1971 Barn; Sanne Elise f. 29.12.1992 Linn f. 25.09.1995 g.m Petra Fors 22.9.12
BOJAN f. 1928 d.,1928
TURE f. 1930 d.1930
Jag minns hur bedrövad min Mormor var då Prosten Olle Arbman dog. Det var ett år före henne. Hon sjöng ofta hans Psalm men lika ofta sjöng och spelade hon sentimentala skillingtryck. Olof Johannes Arbman (Olof (Olle) Johannes Arbman), född i Sundsvall 16 juli 1887, död 8 november 1955. Kontraktsprost och kyrkoherde i Ragunda församling i Härnösands stift. Psalmförfattare. Fadern var kontraktsprost. Efter studier i Sundsvall och Östersund blev Arbman prästvigd 1912, pastorsadjunkt i Ragunda, komminister 1920 samt kyrkoherde 1927. Arbman gav ut flera diktsamlingar och hembygdsskildringar. I häftet "Kristen-Nationell lyrik" är han representerad med tre poem [1] (Svenskar, svenskar!, Mannadåd och Våga språnget). Han finns också representerad i 1986 års psalmbok med originaltexten till ett verk (nr 471) vilken också fanns med i 1937 års psalmbok (nr 115). Om Kristus döljes nu för dig är en psalm av Olof Johannes Arbman från 1927 vars text genomgått en lättare bearbetning utan angivande av vem som gjort insatsen. Den publicerades första gången 1933 i Arbmans samling "Stämda strängar". Psalmen är skriven till en mycket gammal melodi av Burkhard Waldissom publicerades 1553. Texten blir fri för publicering 2025, 70 år efter att upphovsmannen avlidit. 1. Om Kristus döljes nu för dig. Så är han dock ej borta. Om mörk och enslig är din stig. Och glädjens dagar borta. Han är dig när med ljus och tröst. Det vare vår, det vare höst, Din sorg han bär. Ty själens Herde trofast är. 2. Om jordisk lycka än förgår. Dock Herren dig ej sviker. I dag densamme som i går. Han aldrig från dig viker. Hur mörkt Getsemane än är. Se, före dig är Kristus där. När du ej kan med honom vaka, vakar han. 3. Och där han vakar skall till slut. All sorgen få en ända. Till den som stilla håller ut. Skall Gud alan sända. På Golgata var kampen hård. Men nära är den örtagård. Där själens vän, Uppstånden möter dig igen. 4. Kom herde du som tar dig an. Vad sårat är och brutet. Om varje hjärta stängt jag fann. Ditt hjärta är ej slutet. Omistlige, som trösten räckt. Bliv hos oss i vår aftonväkt. Vår sorgetid skall fly, men ej din ljusa frid.
Ragunda nya kyrka invigd 1853.
Den nya kyrkan är ritad av Johan Fredrik Åbom 1846. Arbetet med att uppföra kyrkan leddes av byggmästaren Frans Agathon Lindstein.
Efter några års arbete invigdes kyrkan 1853. Inredningen i kyrkan, med dess färgsättning, utfördes av Göran Sundin från Sunne. Kyrkan har sedan genomgått flera omfattande renoveringar.
Den första genomfördes 1939-1940 under ledning av byggmästare Elof Fridh då den västra dörren sattes igen och det tillskapades ett sidoaltare, elbelysning och elvärme installerades också då. Altaruppsatsen som är en relief i elfenbensträ av skulptören Olof Ahlberg tillkom i detta sammanhang. Den kallas ”Kristus kommer till sin församling” och det är innevånare i Ragunda som stått modell till människorna kring Kristus.
En andra omfattande renovering genomfördes 1980-82 då förberedelsrum och toalettutrymmen tillkom under läktaren. Koret vidgades genom att ta bort bänkar. Kyrkans interiör rengjordes och viss konservering vidtogs. Kyrkan återinvigdes 25 april 1982. År 2010 genomfördes en större yttre renovering med nytt torntak och renovering och förgyllning av tornets kors. Kyrkan målades i en färgsättning med vitt och svagt rosa, som visar arkitektens ursprungliga förslag och den avfärgning som kyrkan kan ha haft sin första tid, innan den senare blev helt vit.
En andra omfattande renovering genomfördes 1980-82 då förberedelsrum och toalettutrymmen tillkom under läktaren. Koret vidgades genom att ta bort bänkar. Kyrkans interiör rengjordes och viss konservering vidtogs. Kyrkan återinvigdes 25 april 1982. År 2010 genomfördes en större yttre renovering med nytt torntak och renovering och förgyllning av tornets kors. Kyrkan målades i en färgsättning med vitt och svagt rosa, som visar arkitektens ursprungliga förslag och den avfärgning som kyrkan kan ha haft sin första tid, innan den senare blev helt vit.
Den äldre altartavlan som målats av Göran Sundin hängde länge undanskymd bakom kororgeln men pryder nu sidokoret efter en ombyggnad år 2010 som skapat ett större utrymme kring dopfunten. Predikstolen är snidad av Salomon Jonsson-Hägglöf från Häggenås, han har också gjort nummertavlorna. Bänkinredningen är ett verk av byggmästare Fridh och tillkomna vid renoveringen 1939. Läktarorgeln är ursprungligen tillverkad av P.L Åkerman men senare tillbyggd av Firma Setterquist, Örebro. Kororgeln tillkom 1982 och är tillverkad av A Magnussons Orgelbyggeri, Göteborg. Dopfunten av kalksten är från Brunlo och tillägnad minnet av kyrkoherde Olle Arbman. Kyrkans ålsta ljusredskap är ljustakar av tenn skänkta till kyrkan 1708 men tillverkade i London 1696. Vid prästgårdens brand 1849 gick allt kyrksilver förlorat, därför kommer allt nattvardssilver från 1859-60. De två klockorna har tidigare hängt i gamla kyrkans stapel. Storklockan är gjuten 1694. Lillklockans ålder är okänd men är omgjuten 1751 och 1851.
Ragunda gamla kyrka Öppen dagligen kl. 11-17 1 juli - 5 augusti 2012 Visningsandakt vardagar kl. 14:00.För guidning på andra tiden än ovan kontakta församlingsassistent Susanne Engström 0696-106 15 eller expedition 0696-10004. Ärkebiskop Johannes i Uppsala nämner i ett brev skrivet i januari 1290 Ragunda kyrka. Vi vet att den kyrka som omtalas i brevet inte är vår nuvarande medeltidskyrka. En avancerad gissning är att kyrkan uppförts av den danskfödde munken Josephus som var kyrkoherde i Indal, och som sägs ha legat bakom flera av kyrkorna efter Indalsälven. Det är dock möjligt att kyrkan byggts tidigare och att Josephus vidtagit åtgärder för restaurering av en befintlig kyrkobyggnad. Om man väger samman alla fakta i målet kan man säga att det är klart att kyrkan tillkommit mellan åren 1364 och 1510. Det är tänkbart att ärkebiskop Jakob Ulvsson vid sitt besök i Ragunda 1487 inte bara invigde ett triumfkrucifix (som vi idag tror är det som finns i Håsjö gamla kyrka) utan egentligen invigde hela byggnaden. Kyrkan har under åren genomgått flera förändringar med upptagande av fler och större fönsteröppningar, tillkomst av sakristia mm. Det mesta av kyrkans interiör kommer från 1600-talet och dess senare del. Huvudingångens ståtliga port är snidad 1696 av dragonen Gregorius Raaf från Sundsjö, likaså har han snidat dörren till sakristian i sk. Plattskärningsteknik. På ingångsporten kan man läsa: ”AD/VITAM/DUCIT PORTA/ANGUSTA” och ”INTROITUM NOSTRUM ET EXITUM CUSTODIAT IEHOVA” vilket betyder ”Trång är den port som leder till livet” och ”Herren bevare vår ingång och utgång”. Korskranket är idag något unikt. Det finns i Sverige endast ett ytterligare korskrank bevarat (Husaby kyrka). Denna avbalkning markerade under medeltiden den skillnad som rådde mellan prästernas plats och den övriga församlingen. Altaruppsatsen är utförd av jämtlandsbonden Anders Olsson i Hållborgen 1689 och visar bibliska scener. År 2001 utsattes kyrkan för inbrott varvid ett flertal föremål blev stulna. Altaruppsatsen förlorade fem av skulpturerna, av dessa har senare tre återfunnits, tillsammans med en värja som sägs ha tillhört löjtnant Moback från Kullsta och ett porträtt av kyrkoherde Wargentins hustru Anna Catharina Frostera som också tillgreps vid samma tillfälle. Tillsammans med nytillverkade ersättningsskulpturer är altaruppsatsen idag komplett och numera också stöldsäkrad. Nämnde Moback har bekostat altarringen som också den snidats av Gregorius Raaf 1696. I kyrkan finns också en liten skulptur av S:ta Anna, Marias mor som håller madonnan och Jesusbarnet, den är daterad till 1520-talet. Predikstolen är vackert målad och har en ståtlig korg som bär årtalet 1632. Den är utförd av norrmannen Per Iversen. Dopfunten av trä kommer från åren omkring 1700. Bänkinredningen stammar från samma tid. Läktarens barriär är smyckad med porträtt av Kristus och apostlarna och är med stor sannolikhet målade av Carl Hoverberg som var prästson från Ragunda. Orgeln är den äldsta kända i Jämtland och skänkt till kyrkan av Wilhelm Wargentin 1654. Den har sex stämmor och är tillverkad av Petter Quarnström från Sundsvall. Kyrkan har genomgått ett öde som sammanfaller med flera av de medeltida kyrkorna. Under 1800-talets mitt beslutades om att uppföra en ny och större kyrka, och sedan denna invigts 1853 fick den gamla kyrkan förfalla. Men under flera goda krafters ledning drogs under 1900-talets inledning ett räddningsprojekt igång som resulterade i en omfattande renovering under åren 1925-1929. Stora insatser gjordes då av byggmästaren Elov Fridh från Pålgård som av en många gånger fragmentarisk rest åstadkom storverk. Då togs också delar av de gamla kalkmålningarna fram. År 1931 återinvigdes kyrkan, och används nu som församlingens kyrka under sommaren. Vid kyrkan har också funnits klockstapel, vi vet att Gregorius Raaf 1705 uppförde en ny stapelel att ersätta en tidigare icke längre användbar stapel. Denna klockstapel revs 1872 vilket innebar att det inte fanns någon klockstapel vid återinvigningen av gamla kyrkan. 1946 ritades en ny stapel av Ragnar Hjort, Stockholm, som en kopia av Raafs stapel från 1705. Det är en konstruktion med 15 meter långa hjärtstockar som mäter upp till 90 cm i diameter. Den uppfördes av Edvin Olsson i Gevåg, Karl Petrusson i Lien, Oscar Gulliksson i Lien och Olle Engström i Pålgård. Klockorna var flyttade till nya kyrkan och till den nya stapeln göts därför också en ny klocka.vid M&E Ohlssons klockgjuteri i Ystad, vilka ljöd för första gången vig högmässan den 27 juli 1947. I klockan är följande text ingjuten: År 1947, då Gustaf V var Sveriges konung, Thorsten Bohlin stiftets biskop, Olle Arbman Ragundas kyrkoherde blev jag gjuten av M.&E. Ohlssons
klockgjuteri, Ystad. På motstående sida har Olle Arbman diktat: Jag ringer till strid, och jag ringer till ro för dem som i Ragunda bygga och bo. Jag ringer till tjänst i det rike, som står, det rike som trotsar de ilande år.
Kom innan du aftonen når
Ragunda gamla kyrka
... kyrkan bjuder på en fläkt av senmedeltiden ... guiderna berättar om kyrkan och bjuder på enkelt fika ... nautren bjuder på en fantastisk vacker utsikt !
Bokbord och försäljning av varor från Rättvis Handel.
klockgjuteri, Ystad. På motstående sida har Olle Arbman diktat: Jag ringer till strid, och jag ringer till ro för dem som i Ragunda bygga och bo. Jag ringer till tjänst i det rike, som står, det rike som trotsar de ilande år.
Kom innan du aftonen når
