I förmiddags gick vi bort till dammen som omväxling och då var vu ju tvungna att provåka Svampkarusellen. Min lilla gumma litar fullt ut på mig och finner sig därmed i att åka. Hon behövde inte åka så många varv.

I eftermiddag har jag skördat den första tomaten och den smakade ljuvligt.

Rund Zuccini har jag skördat länge nu, en mest varje dag. Denna var nog en siamestvilling eller någon annan sorts mutation.

  Börjat skruva ihop min nya grind men eftersom springorna inte får bli för stora, räcker inte brädorna, (som blivit kvar efter altan och plankbygge) till Z.

Grinden blir 40 cm högre än den gamla på mitten, och ska få en halvcirkelform. Tur att jag har en tigersåg. Skruvarna som blev kvar efter takbygget passade precis i längd.

Har hört mig för med grannar som är bortresta om de har några brädstumpar över och de kanske passar. I annat fall får jag försöka få hem en ny planka eller får jag ta den nedersta i skärmen som jag byggde vid köket.

Fick påminna en viss person i dag så nu lägger jag in länken här. Det blir enklare att hitta den nu.

http://www.youtube.com/watch?v=H8ZuKF3dxCY

I går kväll vid 19.30-tiden ramlade Zero ner ifrån pinnen i sin bur  och dog på min kudde vid 01,30-tiden i natt. Jag svepte in honom i det tyg han haft bakom sin bur för att inte smutsa ner väggen, och i morse begravde jag honom på ett ställe där jag lätt kan se hans grav.

Det är nog bara ni djurägare som kan förstå hur djup sorgen kan kännas även efter en fågel. Han har betytt jättemycket för mig särskilt under de år som jag var sjuk och knappast orkade gå ut. Då bodde han på mitt huvud och flög till buren bara för att äta och dricka.

Innan han var 1 år kunde han prata och hans ordförråd utökades hela tiden tills 2001 då Madonna flyttade in och började ta den mesta uppmärksamheten och så vågade jag inte ha honom lös längre.

Innan Madonna kom var buren alltid öppen och när jag duschade kom han alltid och satte sig på mitt huvud för han älskade att duscha. När jag sköljde disk skulle han också alltid vara med, helst under vattenstrålen och när jag drack vatten ur ett glas så gjorde han också det men ibland kröp han även ner i glaset för att bada. Jaa, många glada minnen har jag av honom.

Han agerade även som min tandhygienist och när jag berättade det för min tandläkare, sa han att det inte alls var unikt, utan är tvärtom ganska vanligt.

Han sa Pusspusspuss. Gulleplutt. Du ä så gulli. Inte bitas. m.m Han sjöng valda delar ur Pippi Långstrump och Du gamla Du fria. (lika falskt som jag).

Dessutom kunde han snabbt lära sig olika visslingsramsor. När han hörde någon ny ramsa flög han och satte sig på mina glasögon och liksom hängde ner för att lyssna nära min mun. Sedan flög han till sin bur och övade vid sin spegel.

Spegeln använde han också ofta som sin älskarinna. Han satt och sa puss, smack, puss, smack, puss, smack och pussade samtidigt spegeln för att sedan försöka para sig med sin egen spegelbild. Denna ceremoni roade många vänner.

(Jag får lov att ta fram videofilmerna från den tiden för att se om de fortfarande går att titta på.)

De sista 3 åren har han inte pratat så mycket men gamla visslingsramsor slank ur honom ibland och vår nattningsceremoni glömde han aldrig. När jag släckte lampan om kvällarna pep vi åt varandra genom att pressa ut luft mellan sammanpressade läppar(gjorde jag alltså)och tänk det gjorde han även i går kväll i min hand fast han var medvetslös emellanåt.

Om morgnarna visslade han alltid sitt uppmuntrande phuitt phuitt då han hörde att jag vaknat och det kommer jag också att sakna.

Sedan 2 år tillbaka har han haft en tumör i magen men vet. sa att han inte plågades så länge som han åt och drack. Det var först i går som han inte åt något och så har han haft diarre i 2 dagar.

Det kommer att bli så tyst och tomt efter honom men jag är mycket tacksam över att han funnits i mitt liv så länge.

  Under förmiddagspromenaden hittade Madonna en Igelkottsunge. Fast hon vet att den är vass måste hon tafsa lite på den.  

Medan jag höll på att omflytta lite plantor passade Madonna på att undersöka om några sockerärtor blivit ätbara, och här tog jag henne på bar gärning för jag har sagt att hon inte får ta dem själv. Hon har redan dragit upp tre plantor med rötterna men det är ju svårt för henne att förstå att de kan ta slut när hon gör på det viset.

Niraya, min granne ifrån Eritrea är så förvånad över att Madonna lyssnar så bra och efter att de gjort "give me five" flera gånger blev hon riktigt förtjust i henne efter att ha varit jätterädd tidigare.

Niraya sa flera gånger att Madonna är ju som en "person", och för henne är det en helt ny erfarenhet för hon har betraktat alla hundar som vilda djur tidigare.

Oj, min Tricolorampel (rödbrun Tvillingsporre, vit och blå Lobelia) behöver klippas ner så det kommer ett nytt blomflor innan hösten. Nu grämer jag mig över att jag inte fotade den för två veckor sedan när den var som vackrast.

Årets version av lilla balkonglådan innehåller väldoftande Heliotrop, lila Lobelia och Penningblad. Om kvällarna sprider sig Heliotropens ljuva doft ända in i lägenheten.

Nu står Astillben i full blom likt som Madonnaliljorna. Loljorna sprider också en ljuvlig doft som är starkast i solsken. Den doften når bara till hammocken på altanen och snart är den förbi för i år.

I dag har den överblommade rosen Alba Maxima blivit av med de sista rosorna. Det kommer kanske någon enstaka till. I denna pallkrage avlöser nu den vita Prickfloxens blommor den rosa Stjärnflockan.

Det här är samma pallkrage ifrån motsatta sidan och längre bak syns också två av grönsakspallkragarna med Bondbönor, runda Zuccini, Persilja, Blåbärsbuskar, Temynta och i hörnet står den stora tomatkrukan.

    Nu är runstenen i Finnsta nymålad och den blev fin och lättare att upptäcka nu.

Annika har så bra frågor till diabetiker. Här kommer ytterligare en.

http://blogg.passagen.se/dahlqvistannika/entry/varf%C3%B6r_f%C3%B6rs%C3%B6ker_din_doktor_inte