I dag är det 1 år sedan den ljuvliga undulaten Zero tystnade.

Han fick ett ovanligt långt fågeliv och jag blir fortfarande glad när han dyker upp i minnet. 

I morse tog jag med mig sop, borste och påse för det har lekts med flaskor under helgen igen.

I torsdags fick Madonna en glasbit i en klo på vänster framtass. Smorde med  Xylocain-salva så efter en stund gick det bra att ta ut den lilla glasflisan och nu har jag skrivit till Kommunen igen om att dom får ta och borsta gatorna oftare än 1 gång / år.

Samt påminde jag dem om Hundrastgården vi vill ha. Den de började bygga i våras ordnade ju Rektorn så att den revs.

Dessutom klagade jag på att 3 gatlyktor slutade fungera härutanför för 3 veckor sedan och eftersom det skett 35 Våldsbrott, 32 Tillgrepp, 6 narkotikabrott samt 30 övriga brott här på vår gata 1/3 - 14/9 misstänker jag att lampsläckandet kan ingå i planeringen av nya brott. Det är nämligen så att några kriminella personer blev utsläppta i våras och dom fortsätter som förr.

På eftermiddagen blåste det så häftigt att min 3 meters-Solros hade tippat omkull. Nu är den avklippt och får den stå i en vas som jag ska ställa på Zero´s grav. Om en vecka är det 2 månader sedan han dog.

I går kväll vid 19.30-tiden ramlade Zero ner ifrån pinnen i sin bur  och dog på min kudde vid 01,30-tiden i natt. Jag svepte in honom i det tyg han haft bakom sin bur för att inte smutsa ner väggen, och i morse begravde jag honom på ett ställe där jag lätt kan se hans grav.

Det är nog bara ni djurägare som kan förstå hur djup sorgen kan kännas även efter en fågel. Han har betytt jättemycket för mig särskilt under de år som jag var sjuk och knappast orkade gå ut. Då bodde han på mitt huvud och flög till buren bara för att äta och dricka.

Innan han var 1 år kunde han prata och hans ordförråd utökades hela tiden tills 2001 då Madonna flyttade in och började ta den mesta uppmärksamheten och så vågade jag inte ha honom lös längre.

Innan Madonna kom var buren alltid öppen och när jag duschade kom han alltid och satte sig på mitt huvud för han älskade att duscha. När jag sköljde disk skulle han också alltid vara med, helst under vattenstrålen och när jag drack vatten ur ett glas så gjorde han också det men ibland kröp han även ner i glaset för att bada. Jaa, många glada minnen har jag av honom.

Han agerade även som min tandhygienist och när jag berättade det för min tandläkare, sa han att det inte alls var unikt, utan är tvärtom ganska vanligt.

Han sa Pusspusspuss. Gulleplutt. Du ä så gulli. Inte bitas. m.m Han sjöng valda delar ur Pippi Långstrump och Du gamla Du fria. (lika falskt som jag).

Dessutom kunde han snabbt lära sig olika visslingsramsor. När han hörde någon ny ramsa flög han och satte sig på mina glasögon och liksom hängde ner för att lyssna nära min mun. Sedan flög han till sin bur och övade vid sin spegel.

Spegeln använde han också ofta som sin älskarinna. Han satt och sa puss, smack, puss, smack, puss, smack och pussade samtidigt spegeln för att sedan försöka para sig med sin egen spegelbild. Denna ceremoni roade många vänner.

(Jag får lov att ta fram videofilmerna från den tiden för att se om de fortfarande går att titta på.)

De sista 3 åren har han inte pratat så mycket men gamla visslingsramsor slank ur honom ibland och vår nattningsceremoni glömde han aldrig. När jag släckte lampan om kvällarna pep vi åt varandra genom att pressa ut luft mellan sammanpressade läppar(gjorde jag alltså)och tänk det gjorde han även i går kväll i min hand fast han var medvetslös emellanåt.

Om morgnarna visslade han alltid sitt uppmuntrande phuitt phuitt då han hörde att jag vaknat och det kommer jag också att sakna.

Sedan 2 år tillbaka har han haft en tumör i magen men vet. sa att han inte plågades så länge som han åt och drack. Det var först i går som han inte åt något och så har han haft diarre i 2 dagar.

Det kommer att bli så tyst och tomt efter honom men jag är mycket tacksam över att han funnits i mitt liv så länge.

Två trista bilder av första dagen utan Madonna. Hon är hos sin älskade Husse i några dagar och det känns väldigt tomt utan henne.

I dag är det årets längsta natt och jag vaknade trots att ingen kom och luktade mig i ansiktet och det kändes så konstigt.

Eftersom de vanor jag har skaffat för att de ska fungera tillsammans med Madonna inte behövde följas i dag, blev det ingen ordning på någonting.

Då det inte blev någon hundpromenad efter frukosten gick jag bara ut i kylan och satte mig på en buss och åkte runt i 1,5 timme. Sedan gick jag hem och fixade lunch och ringde ett av de evinnerliga banksamtalen.

Jag har ju bytt bank.  Eftersom det är december har ingen någon koll så nu  finns de pengar som jag ska betala räkningar med någonstans ute i cyberrymden.

Efter lunchen tog jag ännu en buss och sedan pendeln till Jakobsberg där jag äntligen fick tag i nya vitaminer till Zero.

Hittade också en fin ekologisk oxfile, samt annat smått och gott till Julaftonen. I år blir det ingen vanlig Julmat för numera äter jag ju det året om i och med LCHF-maten så därför ska jag laga till en smarrig 3-rättersmiddag till min lilla familj. Det blir nog någon liten köttbit till Madonna med.

Zero blev 3:e Bäst i Arten på bilden som Susanna skickat in. Kul även det för han är en så speciellt fin 15-åring.

I dag blir min Undulat Zero 15 år. Han har skänkt mej så mycket glädje under åren.

Min dotter kom och gav mig honom då jag under några år var sängliggande, och han flyttade direkt ut ur buren till mitt huvud.

På mitt huvud sov och bajsade han och flög bara till sin bur för att äta.

När jag duschade kom han också och satte sig på mitt huvud för han ville också fräscha upp sig.

Han lärde sig prata och sjunga samt härmade han visslingar.

Zero´s ordförråd: Puss puss puss, Gulleplutt, Du å´så gulli, Zero, Inte bitas.

Han sjöng även valda delar ur Här kommer Pippi Långstrump och ur Du gamla du fria.

När jag visslade någon ny strof kom han genast flygande och satte sig på min näsa för att lyssna och lära. Efter en stund flög han till sin spegel och övade och plötsligt kunde han den nya truddelutten. Då jag är ganska tondöv lärde han sig de falska tonerna med samma inlevelse.

Dessutom var han min tandhygeinist. Min tandläkare sa att han hade fler patienter som hade fåglar med sådan talang.

Jag skriver kunde för hans talanger avtog mer och mer efter att Madonna kom in i familjen. Jag vågade inte ha dom lösa i samma rum så med tiden har han slutat snacka. Dessutom brukar det bli så då de blir gamla och han är ovanligt gammal.

Nu för tiden sejer han bara något enstaka ord, särskilt när han får sin älsklingsrätt, Kyckling. Alltså är han kannibal.

Eller också är det Proteinet som hjälpt honom att uppnå sin aktningsvärda ålder. Frön och Protein är ju nästan LCHF:)

Jag struntade i dansen i dag eftersom min rygg inte är riktigt OK ännu.

Istället tog vi en promenad och vi träffade massor av hundar som vanligt.

Många fler än som finns på denna bild.

Det var riktig snålblåst i dag så det riktigt brände i lårfläsket.

När jag kom hem stod postbärerskan vid min dörr med Annika Dahlqvists nyaste bok LCHF-Kokboken så nu har jag mycket inspirerande läsning framför mig.

Då jag kom in tyckte jag att det kändes väldigt svalt härinne och fann då min balkongdörr stå öppen. Det är andra gången sedan jag flyttade hit som jag glömt kolla innan jag går ut.

Som tur är har jag många Änglar som vaktar åt mig. I dag var det FågelÄngeln som var i tjänst eftersom Zero (min undulat) faktiskt hade 18gr i sitt hörn.

 Zero min undulat är 14,5 år

Denna blogg verkar ha blivit ett forum där jag uttrycker allt möjligt som jag är frustrerad över.

Nu har jag bestämt mej för att vila från bilddagboken eftersom min dator går så trögt på den sidan sedan 3 dagar.

Jag har åter installerat Firefox men det hjälpte inte heller.

Tänk sådana små problem jag har om jag betänker hur Gazaborna har det som inte ens har el till att ladda sina mobiler, mitt i kriget.

Jag är så tacksam för freden i mitt land, mitt välmående, det fina vädret, min lilla familj, mina vänner, min bostad, min hund, min undulat och allt materiellt som jag har.

 Ändå känns det ibland som om jag skulle kunna kasta min dator i golvet när jag hjälplöst trycker på enter och ingenting händer på en lång lång stund.

Jag gillar tekniska prylar men hatar när jag inte förstår dem:)