Kolla in vad som pågått i dag i Kungsängen, men jag glömde det så jag får nöja mig med att titta på hemsidan.

http://waldero.se/

I förmiddags gick vi bort till dammen som omväxling och då var vu ju tvungna att provåka Svampkarusellen. Min lilla gumma litar fullt ut på mig och finner sig därmed i att åka. Hon behövde inte åka så många varv.

I eftermiddag har jag skördat den första tomaten och den smakade ljuvligt.

Rund Zuccini har jag skördat länge nu, en mest varje dag. Denna var nog en siamestvilling eller någon annan sorts mutation.

  Under förmiddagspromenaden hittade Madonna en Igelkottsunge. Fast hon vet att den är vass måste hon tafsa lite på den.  

Medan jag höll på att omflytta lite plantor passade Madonna på att undersöka om några sockerärtor blivit ätbara, och här tog jag henne på bar gärning för jag har sagt att hon inte får ta dem själv. Hon har redan dragit upp tre plantor med rötterna men det är ju svårt för henne att förstå att de kan ta slut när hon gör på det viset.

Niraya, min granne ifrån Eritrea är så förvånad över att Madonna lyssnar så bra och efter att de gjort "give me five" flera gånger blev hon riktigt förtjust i henne efter att ha varit jätterädd tidigare.

Niraya sa flera gånger att Madonna är ju som en "person", och för henne är det en helt ny erfarenhet för hon har betraktat alla hundar som vilda djur tidigare.

Oj, min Tricolorampel (rödbrun Tvillingsporre, vit och blå Lobelia) behöver klippas ner så det kommer ett nytt blomflor innan hösten. Nu grämer jag mig över att jag inte fotade den för två veckor sedan när den var som vackrast.

Årets version av lilla balkonglådan innehåller väldoftande Heliotrop, lila Lobelia och Penningblad. Om kvällarna sprider sig Heliotropens ljuva doft ända in i lägenheten.

Nu står Astillben i full blom likt som Madonnaliljorna. Loljorna sprider också en ljuvlig doft som är starkast i solsken. Den doften når bara till hammocken på altanen och snart är den förbi för i år.

I dag har den överblommade rosen Alba Maxima blivit av med de sista rosorna. Det kommer kanske någon enstaka till. I denna pallkrage avlöser nu den vita Prickfloxens blommor den rosa Stjärnflockan.

Det här är samma pallkrage ifrån motsatta sidan och längre bak syns också två av grönsakspallkragarna med Bondbönor, runda Zuccini, Persilja, Blåbärsbuskar, Temynta och i hörnet står den stora tomatkrukan.

Hittade denna länk till ätbara blommor. Några var nyheter för mig så nu kan mina sallader bli ännu mer färggranna.

http://www.dagen.se/svenskajournalen/article.aspx?id=212535

Campanula = klocka

Vänster bild är (ica-kuriren) av en nysådd planta vilket jag trodde var någonting helt annat i våras. Nu i slutet av Juli har den utvecklats till minst 7 blommande stänglar som höger bild (Wikipedia).

Blåklockor är väldigt vackra, både i färg och form men denna Knölklocka är ett riktigt ogräs som nästlat sig in i pallkragen där min Blåa Bergvallmo bor.

Just det, en riktig knöl är hon, så nu har jag tömt pallkragen på jord och plantor, samt finkammat jorden på minsta lilla vita smårot, men säker kan jag inte vara ändå, eftersom en pytterot kan ge upphov till nya inkräktare.

2 stora rotknölar med ett oräkneligt antal utskickade "torpeder" avlägsnades så nu får de övriga växterna större livsutrymme. Jag kommer att vara mer uppmärksam på sticklingar under nästa vår. Synd att de flesta campanulorna liknar varandra som bebisar.

Man ska ju inte plantera om i Juli, men här har jag ju tillgång på vatten, så jag hoppas alla plantorna klarar av chocken.

Nedanstående har jag läst i Huberts blog

Hubert A 28 juni 2007, 08:47

Knölklockor är inte att leka med!

Bladen på knölklocka (Campanula rapunculoides); längst ner är rundare än de som sitter högre upp så det allmänna intycket är annorlunda mellan unga och vuxna plantor.

Fröplantorna kan mycket väl förväxlas med fröplantor av andra arter av Campanula och Adenophora (kragklocka);.

Det stora problemet är att så mycket frö är i omlopp under andra namn men som är knölklocka. Genom åren har jag fått mängder av knölklocka under andra namn.

Jag vet odlare som aldrig sår Campanula på grund av risken att få in ogräset i trädgården. Förutom Campanula så är arter av Adenophora ofta förväxlade med knölklocka.

En gång sådde jag som experiment 25 olika sorters Adenophora. 22 grodde och av dessa var hela 13 knölklocka! Ytterligare en fröplanta var fel släkte,

Campanula trachelium, nässelklocka, som också kan bli ogräs men är inte alls i samma klass som knölklocka. När jag planterar ut fröplantor av Campanula och Adenophora från tveksamma källor (dit hör allt frö från amatörfrölistor); så placerar jag dem i en avgränsad ”barnkammare” som är lätt att kontrollera.

Vid minsta tecken på att det är knölklockor så åker de ut, och minsta rotbit tas bort. Att knölklocka blivit ett så besvärligt ogräs i trädgårdar beror säkert på en kombination av flera saker. När vi tar bort en planta blir oftast några rotbitar kvar och var och en bildar en ny planta.

Fröna gror till nära 100 procent och i öppen jord kan många fröplantor överleva och växa till. I naturen dukar många fröplantor under i konkurrens med annan växtlighet.

Den tredje orsaken är att så mycket knölklockor sprids under diverse namn av trädgårdsintresserade genom fröbyten och plantförsäljningar.

/Hubert A.

Irene Friman 25 maj 2003, 19:50

Visserligen vacker när den blommar men eftersom den tar över rabatten helt om den får fäste,bör man ta bort den innan den etablerat sig.

Varenda rotbit måste upp! Annars ger det upphov till nya plantor!

Man måste gräva tillräckligt djupt för att få upp rötterna. Stjälken är smal och går lätt av.

16.30 hämtade Kicki mig vid Kallhäll station och transporterade Anja, Irmgard, Madonna och mig till Lenas paradis någonstans bortom Åkersberga.  

I hennes paradis umgicks vi under många glada skratt och blev bjudna på mycket god mat. Virkad Prinsesstårta gav Lajla till Lena. Jag gav henne en Rödbladig Silveraxplanta som jag hoppas att hon får njuta av i höst, och en kylskåpsmagnet med bild av Kronprinsessparet.

Vi hade en jättemysig afton och jag fick naturligtvis med mig några sticklingar hem.

Kicki var så generös att hon transporterade hem mig ända till grinden, trots att hon ska jobba i morgon.

Denna Cikoria tog jag från en dikesren på Öland, för 2 år sedan.

Joodå, jag vet att det är ett ogräs, men jag bara älskar denna blå färg så den förtjänar att stå bredvid min doftpion.

Nu är Cikorian nära 2 meter och det är stor skillnad på hur den såg ut vid den magra vägkanten där jag tog den.