Puh... Är det inte slut snart på detta gula pulver som ligger överallt.

I landets norra delar börjar nu blomningen av gran och tall, men här har det pågått ett tag.

När dessa barrträd blommar sprids enorma mängder pollen som syns som ett gult damm överallt på t.ex utemöbler och bilar. Allergi mot barrträdspollen är dock ovanligt.

Förra året lärde jag mig att det är barrträden som sprider detta gula stoft och inte björkar

som jag alltid tidigare hört och trott.

Jag har nu återigen spolat utemöbler och torkat rent på altanen. Kolla kistan.

Senare i dag laserade jag en påle som Gojibärsbusken ska få som stöd, och så planerar jag för nedtagning av diverse grenar från den lusiga häggen.

Diezel blev så varm i dag så han fick ett eget parasoll och där verkade gullgubben trivas..

Några växter som ger ögonfröjd är Allium Gigantum, Klematis Madame le Coultre, Aubretia och Mossflox.

Ätliga växter är 7 sorters sallad, Blåbär (som Humlan fixar), Spetspaprika och Jordgubbar.

Vid en överblick syns hur regn och blåst rivit omkull perenner och tulpaner.

Nu har Funkiorna kommit upp och jag gillar detta vita hörn i skuggan.

Nätnävan är först bland nävorna.

Aklejorna har jag rest på för de var också omkullvräkta.

     Vad denna växt heter har jag ingen aning om.

Järnnätter

I Sverige har vi tagit till oss uttrycket och olika delar av landet har utnämnt vissa nätter till järnnätter.

En vanlig uppfattning i Mellansverige är att järnnätterna inträffar första veckan i juni, speciellt natten till den 2 juni och nätterna mellan 13 och 18 juni. (aha.. det är därför har jag alltid fasat för första veckan i Juni)

I Norrland tar man också med 28-31 juli och 11-19 augusti som särskilt utsatta nätter.

Detta är dock mest folktro då det ej går att finna statistiska stöd för att vissa dygn skulle vara mera utsatta för frost.

Uttryckets ursprung

Det är inte bara i Sverige som det finns föreställningar om att vissa nätter under våren skulle vara extra frostkänsliga.

I Tyskland finns exempelvis uttrycket ”Eisheilige” som beteckning för en förmodat frostkänslig period mellan den 11 och 15 maj.

Enligt en obekräftad teori skulle detta uttryck ha gett upphov till det svenska ordet järnnätter genom en sammanblandning av de tyska orden Eis (is) och Eisen (järn).

Yippey  .....    Jag har fått hyresgäster i mina bikupor.

I höstas fick jag en björkstam av Vlad för jag ville göra bikupor genom att borra en massa hål i björkändarna. Tyvärr var stammen så hård att borra i och läste då på nätet att virket måste vara torrt för annars blir inte hålen släta nog invändigt.

Då jag inte är den typen som kan vänta när jag har bestämt mig för någonting tog jag och borrade i några träklossar som jag hade liggande och satte ett regnskydd, i form av ett sönderklippt kräfttråg i plast, som tak.

Här syns hur 6 hål är igenmurade, i andra änden är det 2, så nu ligger äggen därinne och utvecklas till larv, puppa och färdigt bi, redo att befrukta Blåbär, Jordgubbar, Blommor mm när de börjar att blomma nästa vår.

Här märks det att de ratat den övre klossen. Antagligen för att den inte är slät nog.

Jag ska se om björkstammen börjar bli genomtorr för då sätter jag upp den också till hösten.

I nedanstående länk finns mycket att läsa så den rekommenderar jag till Dig som är intresserad.

http://www.naturochtradgard.se/naturtradgard_solitarbin.html

  Röd Löjtnantshjärta

  Vit Löjtnantshjärta på Myskmadra

   En förrymd Papegojtulpan  

Just det, det är varmare ute än inne så nu är det sommar igen.

Litet synd för tulpanerna blommar över så snabbt,

men nu avlöses tulpanerna av Perennerna vilket är lika spännande varje år.     

Portlak.

Portlak är en ettårig ört som innehåller mycket vitaminer (A, C, B) och mineraler (magnesium, järn och kalcium). Dessutom är den ovanligt rik på Omega-3 fettsyror, bland annat EPA som annars mest finns i fisk och algväxter.

Man plockar skotten, nya kommer hela tiden och man kan skörda från plantan hela sommaren.

Om du låter den gå i blom kommer den att utveckla små svarta frön som mycket lätt självsår sig.

Vi har upptäckt att de självsådda plantorna blir väl så kraftiga och härdiga som de handsådda.

När de självsådda plantorna väl har kommit upp kan du med lätthet flytta dem dit du vill.

Både bladen och stjälkarna från portlaken går att använda råa som sallad. De har en frisk och lite syrlig smak.

Portlak är också jättegod att ha i en wok, soppa eller i en grönsaksröra till pasta eller ris.

Vi odlar både grön och gul portlak. Det är ingen större skillnad i smak mellan de både sorterna men om vi tillåter oss att vara lite utseendefixerade, tycker vi nog att den gula är lite mer dekorativ till exempel i en sallad.

När det gäller odling av portlak skriver Runåbergs fröer så här: De växer på en rikt förgrenad, tuvliknande planta som trivs bäst i full sol på en jord med ett pH-värde kring 7,0.

Portlak växer ganska snabbt till 15-25 cm. /Elisabet Lee 

Har omskolat Portlak och Balsamblad

Historisk växt, vackert tuvväxande. Stora, upprätta,ljusgröna blad som avger en angenäm väldoft vid beröring med gulvita blommor i glesa knippen.

Bladen användes i sårsalva, kosmetika, mot insektsbett, till matlagning m.m

Balsamita major
Compositae

Fler svenska namn: salevia, bondsalvia, luktsalvia, svensk salvia, bibelblad, psalmboksblad.

Fler latinska namn: Tanacetum balsamita, Chrysanthemum balsamita, Balsamita vulgaris.

"Kom rosor och salevia" känner vi till från visan. Balsamblad har många namn, varav en del anger att den skulle tillhöra salviasläktet, men det gör den inte. Balsamblad doftar gott och ingick därför i kvinnornas kyrkbukett förr i världen.

Växtbeskrivning:
Balsamblad är en flerårig, härdig och lättodlad växt som blir 60-100 cm hög. Blommorna, som kommer fram i slutet av sommaren, är små, gula och oansenliga. Bladen är grågröna, långa, tandade och starkt väldoftande. Om du känner med fingrarna på ett blad kommer du att förnimma en sötaktig och mycket angenäm doft. Märkligt nog har bladen en bitter smak.

Odling:
Balsamblad tycker om soligt läge och vill ha väldränerad jord. Den tar en hel del plats, så plantera den inte för trångt. Lättast är att köpa en färdig planta. Det är också mycket lätt att dela balsamblad. Grannen kanske har en planta som du kan få en bit av.

Användning:
Du kan skörda blad under hela växtsäsongen, men doften är som starkast före blomningen. Balsamblad används mest till väldoft och passar i kryddbuketter, potpurrier och doftpåsar.

Man kan prova med att lägga med ett hackat färskt blad i en sallad eller soppa tex. Smaken är bitter, så ta bara lite grann. Många tycker att balsamblad inte alls är god som matkrydda.

I England kryddar man i alla fall ale (öl) med balsamblad.

Ett torkat blad kan du också använda som ett väldoftande bokmärke.

samt planterat

Klockranka och ....

.....Blomman för dagen,vilka jag dragit upp med frön.

Det är en fröjd att promenera nu i vårt område för det är så vitt, vackert och doftande från träden och på marken ligger det drivor av nedfallna blomblad.