Foto: Jan Düsing

Vanlig majs- och solrosolja kan ge allvarlig tarmsjukdom.

Enligt ny forskning är innehållet av omega-6 boven i dramat.

Fettsyran kan ligga bakom en tredjedel av alla fall av tarminfektionen ulcerös kolit, skriver Svenska Dagbladet.

Omkring 1 200 svenskar drabbas varje år av tarmsjukdomen ulcerös kolit. Den innebär att kroppens eget immunförsvar ger sig på slemhinnan i tarmen och skapar en kronisk inflammation.

I värsta fall måste delar av tarmen opereras bort för att man ska bli av med inflammationen.

Mej tänkte dom colostomioperera på 70-talet, men jag vägrade och har sedan dess provat alla möjliga egna rehabiliteringar, olika dieter och livsstilar men inte förrän nu, vid 65 års ålder har jag känt mig så frisk.

För över tre år sedan slutade jag äta färdigproducerad mat, veg. oljor och började regelmässigt inta extra Omega 3 och D-vitamin vilket har visat sig vara min bästa medicin, för min mage är helt tyst och lugn.

Dessutom har andra inflammatoriska processer i kroppen, som led- och muskelvärk försvunnit.

Att Omega 6 är inflammationsframkallande har väl varit känt i många år, men det tog tid innan även jag förstod sambandet mellan, det jag åt och hur jag mådde.

• Omega-3 som sedan länge är en av hälsokostbranschens storsäljare finns främst i feta fiskar som lax, makrill och sill.

Ett flertal studier har visat goda hälsoeffekter av omega-3 till exempel mot hjärtsjukdomar men omega-3 testas också mot en rad andra sjukdomar.

• Omega-6 däremot ingår främst i vissa vegetabiliska oljor som majsolja och solrosolja.

De används ofta i livsmedelsindustrin i framställningen av margarin och i en rad andra produkter, som bröd, kex osv.

Vissa data talar för att omega-6 kan ha negativa hälsoeffekter som ökad risk för blodproppar och inflammationer och nu då alltså tidigare okända rollen vid tarminflammationen ulcerös kolit.

 Ännu en anledning att äta mer D-vitamin?

Kanske ett alternativ till vaccinet.

Hittat några länkar i en diskussion om "svininfluensa":

http://www.jsonline.com/features/health/44680902.html

http://www.scientificamerican.com/blog/60-second-science/post.cfm?id=vitamin-d-deficiency-linked-to-more-2009-02-23

Länkarna är på engelska.

Läs min länk ÄNTLIGEN sant eller kopiera in detta i Din webläsare.

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_3201249.svd

Hoppas det blir uppmärksammat nu när dessa titelstinna herrar uttalat sig.

LARS WERKÖ

Professor emeritus i invärtesmedicin, tidigare chef vid SBU

TORE SCHERSTÉN

Professor emeritus i kirurgi, tidigare sekreterare i Medicinska Forskningsrådet

RALF SUNDBERG

Docent i transplantationskirurgi

I morse var jag till min välgörare i Bålsta, som tog hand om mina fötter inför sommaren.

Sedan fick hon färga mina ögonfransar också eftersom de blivit så blekta.

Håhåjaja...... så varmt det är, även i dag.

Jag orkar inte gå/åka och handla, utan får vända mig till frysens förråd för att äta.

Madonna har ingen lust att gå på promenad heller vilket gläder mej.

Vi går ut morgon och kväll sådana här dagar.

Nu har jag börjat använda min golvfläkt ute på altanen och det är ju minst 5 grader svalare inomhus så vi går in och svalkar oss emellanåt.

Trevliga stunder kräver goda viner.

Azabache Crianza 2004,

Jag gillar även 2008 för det är torrt och lättdrucket.

Ett utsökt vin från det stora vindistriktet Rioja i norra spanien.

Detta är ett ekologiskt vin gjort 2004 med druvblandningen 60% tempranillo, 30% garnacha och 10% graciano. Hittills har upplevelsen av ekologiska viner inte varit så bra, dock var det helt annat denna gång.

Vinet skulle avnjutas till ett stycke lamm och det är vad vinet passar bäst till.

Problemet denna gång var att kvaliteten på vinet med dess mycket fylliga smak försvann allt för snabbt eftersom det smakade utsökt, inte mycket vin till den maträtten mer än sista ur andra glaset.

Det finns inslag av vanilj och plomon, men även inslag av ekfat.

Det har en varm röd karaktär in färgen.

Jag kan varmt rekomendera detta vin för en god bit mat till lugna stunder. Kostnaden ligger på 78 riksdaler på systembolaget.

Publicerad: 2009-05-12 53 kommentarer Textstorlek: YAHOO.util.Event.onAvailable("abMainArticle",abIni
tializeFontSize); Denna bild är ett MONTAGE Varning för fruktbluffen Dagens debattör

Lars-Erik Litsfeldt,

51 år, författare

Östhammar

// '); // ]]> Lars-Erik Litsfeldt: Livsmedelsverket bör sluta med kostråd till allmänheten

En rad heliga kor faller. Vi kan äta fett, vi blir tjocka av frukt.

Trots nya rön håller Livsmedelsverket fast vid sin ingrodda linje. Beträffande frukten kan det vara intressant att i likhet med det mättade fettet be Livsmedelsverket presentera de studier man har för att frukt inte på något sätt är fettbildande. Det vore intressant därför att det finns många av oss som har problem med vikten men som ändå anses kunna äta frukt i fri mängd, skriver Lars-Erik Litsfeldt.

Diskussionen om fruktens nyttighet har varit aktuell den senaste tiden. Snacket har gått runt fikaborden, bloggarna har gått varma och tidningar och tv har uppmärksammat fruktfrågan. Bakgrunden är att överläkaren Christer Enkvist i en debattartikel nyligen ifrågasatte fruktens nyttighet. Reaktionerna blev starka. Frukt anses ju nyttigt och är dessutom gott. Landet reste sig därför som en man och folk och Livsmedelsverk gick tillsammans för att ta avstånd från kättaren som skrivit debattartikeln. Det är lätt att haka på klagomålen på debattartikeln.

Att frukt är nyttigt är nästan ett axiom och Livsmedelsverket försvarade genast sin inställning. Själva kärnfrågan huruvida man kan bli fet av frukt drunknade snart i alla fruktens positiva egenskaper Livsmedelsverket räknade upp. Därmed borde saken vara utagerad. Men jag vill fästa uppmärksamheten på en ännu aktuell händelse som har tydliga likheter med fruktbråket. Media har märkligt nog inte behandlat händelsen, kanske för att det hela verkar för otroligt för att vara sant.

Livsmedelsverket har under lång tid tydligt propagerat för att mättat fett är farligt och ska undvikas. Många har intresserat sig för ämnet och ifrågasatt Livsmedelsverkets inställning. Det vanliga svaret har varit att det finns tusentals studier som stödjer Livsmedelsverkets uppfattning att mättat fett är farligt. När någon frågat om en specifik studie som skulle visa detta har svaret varit att det inte går att ta fram en sådan studie utan att man måste se flera studier tillsammans för att se ett mönster. Enbart detta förhållande borde göra att seriösa forskare borde börja undra hur man tänker på Livsmedelsverket.

Är mättat fett så farligt ska det inte behöva vägas ihop tusentals studier.

Det borde räcka med en.

Till slut gav dock Livsmedelsverket med sig något och valde ut de 72 bästa studierna som skulle bevisa det mättade fettets farlighet. Efter en tid (8/4) publicerades så en artikel i Dagens Medicin där dessa studier gåtts igenom av ett antal fristående forskare och läkare. Resultatet var skrämmande. Företrädare för Livsmedelsverket hävdar att man är mycket noggrann och går vetenskapligt tillväga när grunderna för kostråden tas fram. Kostråden vilar på en bred vetenskaplig bas brukar man säga.

Så vad hittade då de fristående granskarna av de 72 studierna? Ett axplock ur artikeln: Elva studier handlade inte om mättat fett alls. Ett par av studierna som skulle visa att mättat fett är farligt visade egentligen att mättat fett är nyttigt. En av studierna är utförd av en psykolog(!) och är dessutom irrelevant. Dessa få exempel visar att Livsmedelsverket inte hyser tillräcklig kompetens för att bedöma vetenskapliga arbeten.

Beträffande frukten kan det vara intressant att i likhet med det mättade fettet be Livsmedelsverket presentera de studier man har för att frukt inte på något sätt är fettbildande. Det vore intressant därför att det finns många av oss som har problem med vikten men som ändå anses kunna äta frukt i fri mängd.

Fruktosen i frukten är fettbildande och glukosen höjer blodsockret som drar igång insulinet som i sin tur stänger fettförbränningen. Det vore därför intressant att få ta del av den vetenskap som ligger bakom friskrivningen av frukt. Kanske även fruktfrågan är en kejsare utan kläder? Saknas vetenskapligt stöd även där? Livsmedelsverket har lovat att bemöta artikeln i Dagens Medicin om det mättade fettet men man har efter en hel månad ännu inte lyckats svara.

För att summera det hela bör vi inte vara för snabba att haka på dreven. Och beträffande Livsmedelsverket anser jag att det stämmer vad som stod i rubriken till artikeln i Dagens Medicin: ”Livsmedelsverket bör sluta med kostråd till allmänheten”. Att ge generella kostråd är en uppgift som visats vara för komplicerad för Livsmedelsverket.

Lars-Erik Litsfeldt

Enligt KiF:s kryssare var Grädde det viktigaste på matbordet.

Jag köpte mej 2 st Sporkar att bära med mig och en Äggtimer så äggen blir precis som jag vill ha dem.

Medling i fettkriget Tisdag 12 maj 2009 kl 10:03 Vad vågar du äta? Foto: Scanpix.

Förvirringen är total. Ingenting går att äta längre. Socker blir man fet och beroende av, kött ger cancer, smör höjer kolesterolet, pasta påverkar blodsockret för mycket och frukten gör dig fet. Allt verkar farligt, men äta måste man ju. Hur ska man bära sig åt? Senaste året har det pågått en het debatt huruvida man ska äta mest fett eller kolhydrater.  Allmänläkaren Annika Dahlqvist blev av med sin livslånga övervikt när hon bytte ut bröd och frukt mot smör och kött. 
Hon mår så bra av sin kost att hon vill omskola hela Sveriges befolkning och göra matrevolution.

På andra kanten råder den medicinska expertisen med Livsmedelsverket i täten att äta mindre mättat fett och mer grönt. Dagens Kropp & Själ försöker bringa ordning i råden om vår mat. Kanske finns det mer likheter mellan de olika lägren än man kan tro. Gäster i studion är Irene Mattisson, nutritionist från Livsmedelsverket och kostdoktorn Annika Dahlqvist. 
Medverkar gör också Charlotte Erlanson-Albertsson, som forskar om aptitkontroll vid Lunds Universitet samt arkeologiprofessor Kerstin Lidén.