Cyklade till Willys och såg på håll hur tre små svarta killar gick bergsärka med avskärmningen mot nybygget vid Råbyvägen, och deras Mamma talade förståss i mobilen.

Käpparna rev dom upp och slog hysteriskt på de nyplanterade trädkronorna med dem.

De svartgula banden som satts upp för att de nysådda gräsmattorna inte ska beträdas, låg utspridda vida omkring så de hade nog härjat ett bra tag utan att Mamman brytt sig.

Jag var tvungen stanna och frågade Mamman om hon kan läsa för där var en stor skylt med OBEHÖRIGA ÄGA EJ TILLTRÄDE.

Hon bara tittade på mig och fortsatte prata i mobilen så jag vände mig till barnen och sa att detta är förbjudet så sluta omedelbart med det ni gör men det gjorde dom inte. 

SLUTA upprepade jag högre och då kom bussen, mamman skrek något så de sprang till henne och åkte sin väg.

Även om de inte förstod vad jag sa tycker jag att de borde kunnat tolka mitt kroppsspråk.

I dag sålde Karlssons dessa stolar för 99:-så jag köpte 2 stycken och de gick utmärkt att frakta dem på cykeln.

Jag ville ha dem i lila men dessa rosa passar bättre till mina stolsdynor.

Tur att jag inte köpte dem för 1 månad sedan för då kostade dom 199;-. Behöver ju ett par extrastolar så jag passade på i dag.

Extra kul att de heter Zero, som min undulat gjorde.

Sedan fick jag även lov att köpa en ny vattenstril för den gamla hade spruckit.

Alfons (vit dvärgschnauzer) visar attityd i hundrastgården och i dag var både Åke och Madonna intresserade av marken därinne. Sedan fick Alfons vara lös för första gången och han skötte sig riktigt bra..   

Vid 12-tiden i dag reste jag stegen och hade Susanne som medhjälpare för att klippa ner de lusiga, spretiga hägg-grenarna. Efter en stunds klippande kom  Karin och Vlad gående förbi.

Vlad erbjöd sig att hjälpa till och han fortsatte klippandet och då han nådde litet högre än jag blev det riktigt bra och mycket luftigare än tidigare.

De stora sopbilarna saboterar ju trädens nedhängande grenar varje gång de kör förbi, så jag tyckte att det såg mycket illa ut. Dessutom har jag bett hyresvärden att ta ner de träd som lutar över min gård och altan, men jag får aldrig något besked om de ska åtgärda detta. Jag tänker att om jag tar bort en massa grenar kan solen torka de stammar som är svampangripna, då tar det kanske längre tid innan de rasar.

Susanne och jag satte sedan igång att klippa ner de stora grenarna till så små bitar att de gick att få ner i sopsäckar.

När vi fikade såg jag att en gren till borde tas bort men den satt så högt att jag inte skulle kunna nå upp, men försöka duger ju så vi reste stegen och då jag skulle börja klippa iaf. så högt som jag nådde, erbjöd sig Ali ifrån sin balkong att komma ner och hjälpa till.

Han är ju nästan 2 meter lång så nu blev det ännu öppnare och ljusare.

Han sågade tom ned det halvruttna Fläderträdet och klippte av grenar så den inväxta gatlyktan blev synlig.

Kolla vilken skillnad det blev. Folk som gick förbi tyckte att det blivit jättefint.

Jag är också jättenöjd men jag får väl se om hyresvärden bötfäller mig efter helgen, för förbättringen.

Susanne hjälpte mig med att klippa ner allt till hanterbara bitar och att frakta bort hela kalaset. En stock var så stor så vi visste ingen annan råd än att lägga den utanför grovsoprummet. Vi har jobbat i 5 timmar med endast en fikarast så nu efter duschen ligger jag och är rätt så slut i kroppen, men nöjd.  

Har suttit på altanen och försökt att läsa men barnen på gatan skriker istället för att skratta och jag undrar varför. Jag gick in och stängde dörrarna för att få någon ro.

Min teori är bl.a att barnen liksom hundar behöver ögonkontakt vid uppfostran. 

Mammor med barnvagn talar ju inte med barnet i vagnen numera. De talar i mobilen.

Pappor ute i parken med sina barn leker inte med barnen numera. De talar i mobilen.

Många föräldrar verkar inte längre intresserade av att fylla barnens behov utan bara sina egna, vilket jag tycker är mycket tragiskt.

Sökte därför på Google och hittade en hel del forskning och statistik. bl.a detta.

Barnen skämmer ut Sverige

Varför skriker svenska barn? Varför är dom så hysteriska, så missnöjda, så illa uppfostrade?

Att dom skiljer sig från barn i andra delar av världen är uppenbart.

Jag vill helt enkelt ha lugn och ro när jag äter. På andra ställen vänder jag i dörren vid bara anblicken av svenska barnfamiljer i lokalen. 

Det finns två dominerande internationella guideböcker, som många ungdomar använder på sina resor. Den ena är Lonely Planet och den andra Rough Guide. Den senare är utförligare, mer detaljrik och publicerade ganska nyligen sin senaste upplaga om Skandinavien. 

Rough Guide roar sig med att betygsätta länderna. Man har en tio-i-topplista och man har en tio-i-botten-lista. 
På tio-i-topp listan hittar man Gamla stan i Stockholm och Isgrottan i Joukkasjärvi. 

Det intressanta med denna nya utgåva är dock tio-i-botten-listan. Den har förändrats sen tidigare upplaga.

Rough Guide slår fast att det allra sämsta med Skandinavien är svenska barn! Svenska barn toppar bottenlistan, där man först längre ner i rankordning finner partajande nordbor på Finlandsfärjorna. Redaktörerna skriver kritiskt att svenska barn i alltför stort antal uppför sig mycket illa och ouppfostrat på allmänna platser, "som om dom saknade föräldrar som tar hand om dom." 

Jag har både utomlands och här hemma gjort samma iakttagelse. Ju längre söderut man kommer, desto mer märkbar blir skillnaden. Ett grekiskt barn kan exempelvis springa utan att samtidigt hysteriskt skrika, vilket ett svenskt barn uppenbarligen inte förmår längre. Ett grekiskt barn kan springa och skratta samtidigt, medan svenska barn när de försöker göra samma sak, skriker hysteriskt istället för att skratta.

Och när dom inte får som dom vill skriker dom lika hysteriskt tills dom får som dom vill.

Den höga skriknivån på dagis har på sina ställen klassats som ett arbetsmiljöproblem. Men saken debatteras inte, ingen ställer den givna frågan: "Varför skriker svenska barn?" 
Att debatten uteblivit kan ju bero på att vi inte vill veta detta svar: "Det är nåt fel på ungarna." 

För vad gör vi då?

Frånvaron av debatt kan givetvis lika gärna bero på att vi inte får skuldbelägga föräldrarna, de arbetar hårt och gör så gott dom kan. Vad vi inte tänker på är att frånvaron av skam också kan bli patologisk. Skam i sig är inget negativt, den kan hindra oss från att begå misstag.

Gång på gång nås vi av nya larmrapporter, barn och ungdomars psykiska ohälsa ökar. Mer resurser krävs därför till BUP och skolsköterskor. Men är mer vård och mer pengar verkligen lösningen?

Är det inte dags att på allvar ställa oss frågan om vi verkligen längre förstår barn och barns behov?

Och att vi slutar tro enbart på svar som bekräftar oss vuxna?

Etnologer har länge märkt en avgörande skillnad mellan barn i olika kulturer.

I kulturer där modern och barn lever tätt ihop, där barnet första två åren ammas och bärs intill kvinnans kropp, där de sover i samma säng, förefaller barn mer harmoniska än på andra håll. 

En etnologiprofessor i Uppsala (som jag dessvärre glömt namnet på) skrev nyligen om detta i en bok.

Han tog upp "skrikfenomenet" och hävdade att det inte förekommer i dessa kulturer.

Han beskrev också att i sydliga kulturer har ständig tillgång till närhet och föda. Modern ammar inte på bestämda tider, utan barnet tar sig en slurk när det känner för detta.

På så sätt blir barnet aldrig proppmätt, men aldrig heller hungrigt. Ett hungrigt barn kanske tror att maten är slut för alltid? Vad vet vi, egentligen?

Har teve skuld till märkligheterna här hemma? För någon vecka sen larmade svenska forskare om att barn under två år överhuvudtaget inte ska titta på teve. Deras hjärnor tar skada av alltför många intryck samtidigt, vilket leder till "felkopplade" hjärnor för all framtid. Hur många svenska föräldrar tog detta larm på allvar?

Hur många nåddes av det? 

Andra forskare har hävdat att moderna kärror och barnvagnar i vilka barnen sitter framåtriktade inte heller är bra. Mest trygghet känner barnet om det istället har ögonkontakt med föräldern.

Vad händer?

Försäljningen av "felvända" vagnar ökar mest.

Bryr sig ingen? 

Hursomhelst. Det är dags att ta reda på varför ungarna är som dom är. 

Ps Ni föräldrar som tror att hotellägaren på charterorten älskar era skrikande barn tror fel.

Mest grubblar han över hur ni som föräldrar orkar leva med skammen att ha så vildsinta ungar. Ds

Svenska flaggans dag blir Nationaldag

Svenska folkets födelsedag

I kväll har jag åter igen varit en jobbig tant. 

Tidigare i kväll stoppade jag ett gäng killar då de körde runt med sin crosscykel. 

Några av dessa killar var från Örnstigen, så det var inte dom som vanligen kör runt utan 

ljuddämpare här i området. Nu känner jag igen dem och 2 av dem bor på nästa gård och 

är en av dem som brukar köra den andra crossen.

Jag sa åt dem att be Kommunen fixa dem en crossbana för så här kan ni ju inte hålla på då

vi blir störda och de lovade att sluta. Faktiskt tycker jag det är tråkigt för dom eftersom jag själv tyckte det var urkul att köra Puch Dakota när jag var 15 år. Jag hade en blå Monark men bytte med min pojkvän så ofta jag bara fick.

Madonnas promenad blev inte av förrän halvelva i kväll och vi hann bara ut på Råbystigen 

så ser jag 2 killar i övre tonåren stå och kasta sten på gatlyktorna mitt emot Uppl.BroHus kontor.

Jag skrek åt dem att lägga av: Ni är ju för f..n vuxna så sluta vara så barnsliga, då slutade de att kasta och tog upp sina träningsväskor från gatan och kom gående åt vårt håll. 

De skämdes nog litet, och gick sedan och grälade på varandra på skoj genom att kalla varandra för dumhuvuden.

Pinsamt, särskilt för den kille som bor här på gården.

Tursamt nog missade båda två sina kast och när de skulle kasta nästa avbröt jag dem med min skarpa röst.

Sverige och aga

Föräldrars rätt att aga sina barn avskaffades 1966.

Ett uttryckligt förbud infördes 15 mars 1979 i föräldrabalken och gäller från 1 juli 1979:

Detta förtydligar att straffbestämmelsen om misshandel i 3 kap 5 § brottsbalken även innefattar barnaga.

Husbonden hade juridisk rätt att kroppsligt bestraffa sin hustru fram till 1734, då lagen ändrades så att agarätten endast gällde tjänstefolket; 1734 års lag sa dock inget om rätten till hustruaga.

Den 1 oktober 1858 förbjöds husbonden att aga vuxna (tjänstefolk såväl som sin hustru), och all husaga förbjöds definitivt 1920 då husbondens rätt att aga minderåriga anställda (pojkar under 18 och flickor under 16 år) avskaffades.

Fartygsbefälhavares rätt att aga minderåriga upphörde 1922.

Aga i skolan förbjöds 1958 när den nya svenska folkskolestadgan infördes.

Det minns jag och att jag då önskade att lagen kommit medan jag gick i skolan.

Svenskarnas inställning till aga förändrades kraftigt under 1900-talet.

Enligt en sammanfattande undersökning var till exempel mer än hälften av de vuxna positiva till kroppslig bestraffning av barn 1965 mot en tiondel 1994.

Andra forskare har menat att stödet för aga ligger på ungefär samma nivå som det gjorde före förbudet 1979.

Mellan 1998 och 2008 har det skett en kraftig ökning av polisanmäld barnmisshandel i Sverige enligt Brottsförebyggande rådet.

Under 2008 anmäldes 1 900 misshandelsbrott mot barn i åldern 0–6 år och 8 600 misshandelsbrott mot barn i åldern 7–14 år.

Nu tror visst den stackars grann-kvinnan att hon är Loreeen. Hela morgonen har hon dansat och sjungit vid lekparken här utanför grinden.

En Pappa sa till henne att ta på sig kläder så hon gick in och satte på sig trosor.

Han gick och sa till henne igen och då tog hon på sig en BH.

Efter en stund kom polisen men de åkte sin väg efter att de talat med henne. Senare kom 2 kvinnliga poliser och tog henne med sig.

Jag kan bara hoppas att samhället har någon sorts hjälp att ge till henne för hon mår verkligen dåligt och jag har ingen lust och ork att engagera mig.