I natt får jag trångt i sängen. Här är det så att jag knappast vill störa dem men jag behöver gå i säng på riktigt snart, men vet inte om det är någon ide´ eftersom det springs och dånar från etagevåningen igen.

Äntligen är det den tid på året då jag kan frossa i blombuketter.

http://www.lakemedelsvarlden.se/zino.aspx?articleID=13734

Ytterligare info om att stattinerna är meningslösa (och ger en massa elaka biverkningar) för oss med höga kolesterolvärden.

Synd att jag inte har bättre kamera för denna inkräktare var riktigt vacker. Rödaktig, stor (ca 8 cm) och kraftig med dubbla bakben som såg ut att vara ihopväxta.

Eftersom jag inte vill ha sådana hyresgäster lyfte jag ut honom med en tidning, till en pallkrage där den kanske hittar någonting ätligt.

Jag tror att den heter Svensk Husspindel.

I dag har vi fått rå om Osborne medan hans Matte varit på klassträff.

Han har verkat trivas med oss och han var så pigg under promenaderna då vi också träffat flera hundar. Han kommer bra överens med alla.

Detta blev den sista filmen med Osborne.

Ur den Virtuella Floran:

Äldsta-största. Almar kan bli omkring 500 år gamla och de kan bli upp till 30 meter höga med en stamomkrets på sex meter. Alm, liksom de övriga almarterna, angrips ofta av almsjuka vilket ofta dödar träden innan de når hög ålder.

Utbredning. Alm hör till ädellövskogens flora och är därför vanligast i södra Sverige. Den är ganska vanlig upp till Uppland, men är sällsynt längre norrut. Underarten bergalm (ssp. montana) förekommer främst i de norra delarna av utbredningsområdet.  

Första fynduppgift är från medeltiden (Nordstedt 1920).

  Nu sätter jag in bild av Almens blomma, eftersom det nu är två år i rad som jag har funderat över detta fantastiska träd.

Måste faktiskt ta ett foto av hela trädet för det förekommer ju Almsjuka nu så snart är dom väl utrotade.

Hur som helst doftar det inte lika gott som det är snyggt.

Beträffande doft är ju Linden oslagbar ibland lövträden. Den stora Linden vid min utfart sågades ner förra året så jag får söka mig en bit bort för att likt Ferdinand lukta på blommorna.