Nu har jag hittat 2 spräckta Igelkottar och jag misstänker att det finns flera, eftersom en kvinna som jag mötte medan jag plockade upp den ene i dag, hade sett en vid Fågellivs staket också.
Jag undrar nu om det är barn eller vuxna som trampar sönder dem.
Om det är barn utan empati går det iaf att stoppa, för annars kommer de om 10 år att hoppa på någon människas huvud.
Om barn kan döda oskyldiga djur behöver det inte bero på dåliga hemförhållanden utan det kan bero på en störning som barnet behöver hjälp med.
Därför anser jag att föräldrar eller någon vuxen som känner till vilka de skyldiga är genast ska informera dessa missförhållanden till berörda parter och uppmuntra dem att söka hjälp..
När jag vände upp denna Igelkott märkte jag att den hade spruckit. Tarmar och övriga organ har fallit ut ur magen.
"Lär barnen om empati för djur"
VÄRMLANDTIDNINGEN: Medkänslan är inte automatisk
Att barn plågar djur kan bero på okunskap eller aggression. Projektet Rede vill förhindra djurplågeri genom att lära barn om empati.
– Det är inget medfött, säger Barbro Palm på Djurskyddet i Kristinehamn.
Publicerad: 2009-07-31 10:30
LÄS OCKSÅ:
Igelkottar vanliga offer för djurplågeri 31/7
När små barn är elaka mot djur kan det bero på att de helt enkelt inte förstår att det gör ont. De kan ha svårt att förstå både djurs och människors känslor.
– Det kan också bero på frustration. Saker som barnet varit med om kan ta sig uttryck i djurplågeri, säger Maria Hallerbäck som är barnpsykiater.
Som förälder ska man förklara hur det känns för djuret, och hjälpa sitt barn att sluta. Visa hur man ska bete sig med djur.
– När det gäller äldre barn är djurplågeri ett allvarligt tecken, säger Maria Hallerbäck.
Empatiträning
Kunskap om djur är ett av medlen för att förebygga djurplågeri. Men djurvana är inte nödvändigtvis det viktigaste.
Förmågan att känna medkänsla väger tungt, tror Barbro Palm på Djurskyddet i Kristinehamn.
– Jag är väldigt intresserad av den nya hjärnforskningen som säger att ingen föds empatisk, det är något man måste lära sig, säger hon.
Därför har hon och andra djurentusiaster startat projektet Rede, som står för respekt, empati, djurskydd och etik. De erbjuder material med empatiövningar till skolorna.
– Man säger att det lättaste sättet för barn att prata om känslor är att blanda in djur. Umgås med djur, prata om dem, lyssna på sagor om dem, säger Barbro Palm.
Övningarna spänner från att bygga fågelfröautomater till att titta på djurfotografier och gissa djurens känslor.
Maria Marcault
054-19 90 00
"Något saknas i den i som plågar djur"
Sven Å Christianson. Foto: mats strand Experten om djurplågeri
Något saknas i den i som plågar djur.
Det är en olycklig människa, någon som behöver hjälp.
– Sådana brott måste tas på allvar. En person som använder sig av djur för att kontrollera sin vanmakt kan gå över till andra offer, säger Sven Å Christianson, professor i psykologi och expert på gärningsmän som utövar dödligt våld.
En kanin bränns upp levande. En annan hålls fast medan en hund sliter i den med tänderna.
Fyra vuxna män som skrattar samtidigt som de filmar de vidriga scenerna.
Det kan låta som ett dåligt skämt men det är ett aktuellt rättsfall som utspelade sig i ett vackert naturreservat i Stockholm.
Vanligt att barn plågar djur
Sven Å Christianson är professor i psykologi på Stockholms universitet och expert på gärningsmän som utövar dödligt våld. Han säger att många barn någon gång dragit vingarna av en mal eller benen av en spindel och att det inte behöver tyda på någonting annat än en vanlig, barnslig nyfikenhet.
Men när barnet sätter i system att kontrollera ett djur, när barnet förstår att djuret uppenbarligen far illa och ändå fortsätter, då är det ett tecken på att något är fel.
– Det kan då vara ett sätt för barnet att hantera känslor det har i sig som det inte kan ta hand om. Skräck, vanmakt eller allmän olust som det inte kan få grepp om. Och då gör barnet det på det klassiska sättet: genom att ta ut det på den som är svagare, säger han.
De fyra männen som i dag fick sin dom måste ha skalat av sig sin empati för att kunna genomföra det de gjorde, tror Christianson.
Behöver hjälp
– De har valt att inte se kaninerna som ett levande väsen, de ser dem som objekt. Ofta i sådana här situationer är en av dem i gruppen den drivande. Den personen är troligen det där "barnet" som aldrig fick lära sig att få hjälp med att hantera sina känslor. De andra följer troligtvis med av gruppeffekten, den man kunde se i sin förlängning i NaziTyskland. De kunde nog ganska snart efter att kameran stängts av känna av sitt dåliga samvete och känna att de handlat fel, men han som ledde gruppen behöver nog betydligt mer strukturerad hjälp, säger Christianson.
Sven Å Christianson tror att det är viktigt att samhället tar brott som dessa på allvar.
– Människor som begår brott som dessa lever i en känslomässig bristsituation och de behöver få hjälp. De är olyckliga individer och en person som använder sig av djur för att kontrollera sin vanmakt kan gå över till andra offer. Kvinnor, barn, gamla, säger han.
