Inlägg publicerade under kategorin Hundar

Av Yvonne Andersson - 5 januari 2012 11:25

 

Grattis Åke på 6årsdagen och tack för att Du berikar våra promenader.



Av Yvonne Andersson - 29 december 2011 12:10

Smärta hos hund

Författare: Anna Holmgren

 Det värsta man som djurägare kan råka ut för är, då ens älskade vän lider. Smärta är en individuell upplevelse och skadan eller problemet i sig avgör inte hur ont hunden har eller hur den upplever sin situation. Inte heller en röntgenundersökning kan tala om hur mycket smärta djuret upplever. 

 

Det är den kliniska undersökningen tillsammans med djurägarens upplevelse av djuret som är avgörande för att försöka bedöma hur ont hunden har. Vi kan tyvärr inte fråga hunden, men om djurägaren är öppen för hundens signaler och dessutom vänder sig till en duktig veterinär och/eller sjukgymnast så bör man tillsammans kunna hamna i närheten av hundens verklighet.


Vissa hundar döljer smärta mycket bra, de är smärttåliga och därmed svåra att både läsa av och undersöka. Man kan dock till viss del förmoda att deras smärtupplevelse inte är lika stark, då smärtan som sagt är en individuell upplevelse som beror på både de rent fysiologiska faktorerna och även den psykiska upplevelsen. En hund, som däremot är känslig och inte lika smärttålig, lider med större sannolikhet mer av ”samma” trauma eller smärtmönster.


För inte så länge sedan fanns vanföreställningen att djur inte upplever smärta, men det vet man inte stämmer idag. Uppfattningen var också sådan att djur klarar smärta bättre, vilket inte heller är riktigt. Dom har ju svårt att sätta ord på vad de känner och upplever, vilket inte innebär att de inte känner eller upplever…


Smärtans karaktär varierar. Smärta kan vara allt ifrån en molande värk till en skarp outhärdlig plåga. Faktorer som rädsla och tidigare erfarenheter kan också inverka och göra upplevelsen av smärtan starkare. Smärta innebär en obehaglig fysisk och/eller känslomässig upplevelse i samband med skada på kroppen. Det är alltså både ett neurologiskt och psykologiskt svar på kroppens smärtsignaler som uppstår vid vävnadsskada.


Smärtan är egentligen en försvarsmekanism som skall hindra kroppen från skada, alltså att man exempelvis drar bort handen från en varm spisplatta eller inte fortsätter springa då en muskel skadat sig. Smärtan fungerar alltså som ett skydd och talar om för hunden att den till exempel inte skall belasta en tass som är skadad.


Man har tidigare menat att man inte skall ge hunden smärtlindring då det gör att hunden ”glömmer bort” att den har ont och därmed belastar sig trots att den inte borde. Det finns två viktiga faktorer som gör att man idag har frångått detta. Dels påverkar smärtan i sig hunden negativt, både psykiskt och biokemiskt och dels ger smärtan ett felaktigt belastningsmönster som i sin tur ger sekundära problem.


En långvarig smärta gör att hunden blir orkeslös, tappar kraft och ibland till och med livslusten. På sikt påverkar det hunden fysiskt då den i och med sin smärta inte kan röra på sig som den ska, därmed tappar den muskler och förändrar sitt rörelsemönster. Då hunden avlastar sig får den en felaktig belastning som påverkar hela kroppen negativt. Därmed får de flesta hundar problem i exempelvis rygg, nacke eller i de andra benen, alltså ytterligare besvär utöver det ursprungliga problemet. Man kan alltså se ett förändrat rörelsemönster, en förändrad kroppshållning samt på sikt en minskad muskulatur och rörelseförmåga.


Tecken på att din hund har smärta kan vara följande:
• Håglös, slö blick
• Hyperaktiv
• Aggressiv
• Orolig och stressad
• Darrar/skakar
• Flämtar
• Sover mer
• Aptitlöshet
• Reagerar vid beröring
• Ovillig till motion eller rörelser som tidigare varit ok
• Gnyr, piper, gnäller
• Pälsförändring
• Drar sig undan
• Ovillig att hoppa upp i bil/möbler alternativt piper till vid vissa rörelser


Kraftigare smärta kan ge ändrad hjärtfrekvens, ökad salivering, förstorade pupiller och ändrat andningsmönster.


Idag används både medicinsk och alternativ smärtlindring. Veterinären bedömer om hunden är i behov av medicin och sjukgymnasten kan bedöma om det finns alternativa behandlingar som kan verka smärtlindrande. Det är viktigt att inse att djurets livskvalitet sänks avsevärt när den lider av smärta.


Som djurägare ska du lita på din känsla om du upplever att din hund har smärta. Du ska inte acceptera att någon annan säger att ditt djur inte har ont om du själv känner dig övertygad om detta. Du ska åtminstone försäkra dig om att du fått en second opinion av en duktig veterinär och/eller sjukgymnast och denne skall göra en noggrann undersökning samt framförallt lyssna på vad du som djurägare upplever och väga in detta i sin sammantagna undersökning.


Inget djur ska behöva leva med värk och smärta. Idag är man mycket duktig inom veterinärmedicinen på att behandla och förebygga smärta och som djurägare har du rätt att kräva en noggrann undersökning samt adekvat behandling. Det bästa man kan göra som djurägare för att förebygga smärta och problem är dock att skaffa sig en bred kunskap om hundars olika problem och hur man genom sitt hundägarskap kan förebygga dessa.


Låt oss hoppas på ett långt och smärtfritt liv för våra älskade små vänner!


Anna Holmgren, leg.sjukgymnast



Av Yvonne Andersson - 28 december 2011 20:06

Ujujuj vilken dag.

Madonna har varit låg ett tag nu och de 3 sista dagarna har hon inte velat gå ut. Jag har trott att det berodde på smällarna så hon har därför bara behövt gå korta promenader. I dag verkade hon mycket piggare så vi gick till Gunnie och Åke. När vi skulle gå hem orkade hon inte så jag fick bära henne hela vägen.

Väl hemma undersökte jag henne om hon hade ont någonstans och märkte då att hennes hals var så svullen att halsbandet satt åt så hårt att jag fick lov att klippa bort det.

Hon hade ingenting i halsen och inte ont någonstans när jag palperade, men hon skakade, hässjade och orkade inte stå på benen så jag ringde till Vet. i UpplandsVäsby som tyckte att jag skulle komma akut.

Har lärt mig att när det är akut ska vi åka direkt till vet. som har alla resurser att undersöka, för annars blir det som förra gången som hon var sjuk. Remisskrivning och sedan vidare till nästa sjukhus och sånt är jobbigt för både Madonna och mig. Om nödvändigt har de även sjukhussalar för övervakning där i Väsby.

 

Där blev vi väl omhändertagna och det togs blodprover som inte visade någonting.

Ultraljud på buk, hjärta och hals visade att hon har en cysta på gallan och en liten slät tumör i levern.

Bukspottskörtel, tarmar, njurar och övriga organ såg friska ut men hjärtats vänstra kammare var ordentligt förstorad pga att Mitralisklaffen läcker.  

Hon fick en kortisonspruta för att vätskan ska drivas ut. Nu är det till att leta fram munkorgen igen, som hon får ha vid utegång, annars äter hon i sig allt som bara går få in i munnen, för hon blir så hungrig och törstig av kortisonet.

Annars är det ingenting att göra. Bara vänta och se.

Jag är alltid förberedd på det värsta under akutresor till vet. sedan förra sjukperioden hon hade, den efter infarkten och senare chokladförgiftningen.

Eftersom hon inte får plågas har jag bestämt mig för att ge henne nådasprutan då hon får det för jobbigt. Hon ska inte behöva leva för min skull. Så egoistisk kan jag inte vara.


Jag är så tacksam att Susanne finns för mig. Jag tänkte först ta taxi men sms:ade till henne för att fråga om hon jobbade. Hon var i Barkarby men hon ordnade så att hennes Pappa skjutsade mig och han kom snabbare än någon taxi skulle gjort.


När Susanne hade shoppat klart kom hon till Veterinären och hämtade oss så vi fick skjuts ända hem eftersom vi ju bor i samma hus. Dessa resor besparade mig en storTaxikostnad för 2,5 mil.

Det känns tillräckligt med fakturan från veterinären på 6000:-

 

Tror att jag ska ringa återbud till tandläkaren som jag har tid hos i januari eller iaf. skjuta upp besöket någon månad.


Av Yvonne Andersson - 28 december 2011 09:00



http://www.tv4play.se/nyheter_och_debatt/nyhetsmorgon?title=veterinaren_om_djur_och_smallare&videoid=2128561


I denna länk finns många goda råd om hur vi och våra hundar ska klara Nyårshelgen.

Jag har inhandlat och använder redan alla dessa medel.

Jag hoppas det går ännu bättre i år eftersom jag börjat i mycket god tid.

Av Yvonne Andersson - 19 december 2011 12:30

I dag har hundarna varit pigga på spring men här har vi kopplat dem en stund eftersom vi nyss mötte 2 andra hundar.

Denna bild tog jag för att föreviga vintern eftersom det ska bli +5, dagen före dopparedagen. Sedan vet jag ju inte om det blir någon mer chans till snöfoto i år. (bilden blev för mörk)

 

Av Yvonne Andersson - 14 december 2011 14:22

Vi har varit och klippt klorna hos Helena på Vovvens Lekis. Till sommaren slutar tjejerna där för de har sålt dagiset, men glädjande nog kommer Helena att fortsätta med Hundtrim i Kallhäll.


Diezel, Åke, Madonna och Iris ( söt Mops) sprang omkring i dagiset och jagade Vårgårdaris men de som låg och vräkte sig i sofforna erbjöds inget.

 

(nedanstående är hämtat från deras hemsida)

På Vovvens Lekis är vi två stycken som arbetar. Vi är båda utbildade djurvårdare vid Spånga gymnasium och har ett stort djurintresse och hundvana.
Eftersom vi bara är två stycken inom arbetsstyrkan så tar vi endast emot ca 25 hundar för att kunna ha tid för alla. Vi trivs väldigt bra med att vara ett lite mindre dagis för att kunna få en bättre relation med både hundarna och dess ägare.
Vi arbetar i olika pass då vi antingen öppnar på morgonen eller stänger på kvällen, men mellan 9.00 och 16.00 är vi alltid två stycken på plats. Dessa pass brukar vi dela upp till varannan vecka.

Therese Nordblad
terreochsiri
Helena Enegrenhelenapress

Copyright © 2010 vovvenslekis  |




Av Yvonne Andersson - 13 december 2011 17:32

Nu har jag börjat köra skotträdsle-CD på väldigt låg volym och nu har jag inhandlat Zylkene till Madonna, (hos Veterinärbutiken.se), för burkarna jag köpte förra nyåret är tomma.

Jag har kollat runt på nätet i hopp om att det finns något nytt att ta till för att lindra stressen hos M, men jag hittade ingenting. I år ska jag även testa DAP-sprayen så får vi se hur det går. För 2 år sedan testade jag DAP-halsbandet men märkte inget större lugn.

I yttersta nödfall får jag ge henne lite Stesolid under värsta smällandet,

Nu har jag inhandlat lugnande hjälpmedel för lika stor summa som det skulle kosta att ha henne på pensionat i 2 dygn. Jag vill ju helst vara med henne ifall hon får det svårt på Nyårsnatten och jag tror ingen kan ge henne samma trygghet som jag kan.


Varför skotträdda?

Vad som egentligen orsakar skotträdsla hos hundar är omtvistat.

Förmodligen finns det en nedärvd försiktighet som utlöser en flyktreaktion vid höga ljud.

Således en i grunden helt naturlig reaktion.

Problemen med skotträdsla eller åskrädsla har en tendens att bli värre med stigande

ålder. Madonna var 7 år när det började.

Hundar som aldrig visat några sådana tecken som unga kan mycket väl  utveckla problem när de blir äldre.

Det påstås att man kan träna bort problemet, åtminstone om det inte är så

utvecklat. Det finns flera böcker i ämnet.

Jag som veterinär har dock aldrig pratat med någon som säger sig ha lyckats.

 

Mildra eländet

Vad kan man göra för att mildra nyåret för dem? Det bästa är naturligtvis att hundarna inte behöver höra oljudet.

Fly staden, flytta ut i en stuga mitt i skogen. Kanske inte ett alternativ som tilltalar eller ens är möjligt för så många.

Stoppa fettvadd i öronen på hunden. Visst det går väl bra och det hjälper säkert till att

dämpa hörseln men troligen inte tillräckligt.

Det behöver förmodligen kombineras med andra åtgärder som att stänga dörrar och fönster och komma så långt från ytterväggarna som möjligt. En del hundar vill krypa in i små mörka utrymmen, in i en garderob eller under en säng.

Man kan skruva upp ljudet på musikanläggningen för att ljuden utifrån inte skall vara lika lätta att uppfatta. Det finns kanske en risk för att grannarna kommer att klaga.

Att tala lugnande med hunden och klappa och smeka den kan ha en viss effekt men

ofta är de så uppe i varv att de inte är mottagliga.


Hos vissa individer har denna rädsla förstärkts och förväntningar på obehagliga upplevelser gör att de reagerar även på obetydliga smällar.

Effekten av smällar är på en del hundar är mycket påtaglig. När det börjar

smälla, och det kan vara några få dova knallar i fjärran eller en visslande raket, så

börjar hunden bli orolig. Den hässjar, skakar och försöker komma undan eller söka stöd hos husse eller matte. En del hundar skäller och beter sig som om de är hotade. De flesta vill bara komma undan och mår riktigt dåligt. Det är svårt att se någon rationell anledning till detta beteende. En liten smäll långt borta och

hunden blir ett nervvrak!

Långt ifrån alla hundar tycker att ljudet av smällar är störande, men problemet är

alltså stort för dem som drabbas.

 

Medicinering

Lugnande och ångestdämpande medel används också. De kan vara förknippade

med risker, speciellt för äldre hundar.

Medlena är som regel receptbelagda. Innan veterinären skriver ut den typen av medel skall hunden ha hälsoundersökts. Vissa medel får effekten att hunden blir trött och somnar eller halvsover. Andra gör att de inte lika lätt hetsar upp sig eller inte hetsar upp sig lika mycket.

Zylkene

Zylkène har en rogivande och avslappnande effekt, vilket kommer från den bioativa alfa-casozeptin som framställs ur komjölk.

Zylkène kan användas som behandling vid enstaka tillfällen där djuret utsätts för en stressfull situation.(då finns även vår 10 st förpackning att köpa) 

Till exempel vid kloklippning, pälsvård, veterinärbesök, bil/tågresa, fest, åska.

Zylkène kan även användas vid längre behandlingsperioder så som vid jul och nyår, pensionatvistelse, ombygnad av hemmet, nya husdjur i hemmet, djur som är ensamma hemma, flera katter i samma hushåll, otrygghet inför andra hundar.

Samtidig beteendeterapi är att rekommendera vid långvariga /ihållande problem med oro och stress. Zylkène har 2 veckors tävlings/utställningskarens.

DAP

D.A.P. spray innehåller en syntetisk motsvarighet till hundens lugnande feromon. D.A.P ökar hundens grundtrygghet och kan på så sätt hjälpa hunden att bättre klara av nya oroande situationer, miljöer eller i andra samanhang där hunden kan känna oro. 

Används för att lugna hunden tex vid transport.

Genom att avge ett visst feromon påverkar en individ beteendet hos en annan individ av samma art. Feromoner skall inte förväxlas med hormoner vilka är substanser som produceras inne i kroppen av ett organ eller en vävnad, och som efter trans- port med blod eller lymfa till ett helt annat organ utlöser specifika reaktioner.

Alla däggdjurshonor avger ett feromon, på engelska kallat ”appeasing pheromone” (på svenska lugnande, betryggande), vilket förmedlar en känsla av trygghet och lugn till avkomman.

Hundens lugnande feromon, D.A.P utsöndras i juverområdet på den digivande tiken och förmedlar lugn och trygghet till valparna. D.A.P feromon påverkar valparna så att de vågar undersöka sin omgivning och ger dem en grundtrygg- het i mötet med nya och främmande föremål och situationer. Studier visar att också vuxna hundar påverkas på liknande sätt av D.A.P

Användningsområde

D.A.P Spray förebygger och hjälper valpar och vuxna hundar att bibehålla sitt lugn i nya situationer både i kända och okända miljöer.

D.A.P Spray kan användas både inom- och utomhus som t.ex vid:

  • Bilturer och andra transporter
  • Åksjuka
  • Tillvänjning till nya miljöer
  • Veterinärbesök, inläggning på djurklinik
  • Ovanliga och oförutsägbara situationer

Har 1 veckas karrens vid tävling/utställning


Nosinan

Normal Nozinandos är 1-2 mg per kilo kroppsvikt. Dosen kan upprepas med 3-4 timmars mellanrum. Jag rekommenderar dock inte att droga hunden med Nozinan mer än under de timmar smällandet är som värst.

Prova alltid hur hunden reagerar på Nozinan genom att flera veckor i förväg ge ½ mg per kilo kroppsvikt (alltså en 25mg tablett till 50 kilo hund) och se hur hunden reagerar. Om effekten inte är tillfredställande ge 1 mg/kilo kroppsvikt nästa gång osv. Maxdos 2mg per kilo kroppsvikt.

Börja gärna flera veckor innan smällandet startar med ett preparat som heter Zylkene (fråga hos veterinären). Det har en viss lugnande effekt som kan hjälpa till att ta udden av den värsta ångesten.

Komplettera med Nozinan när det smäller som mest. Försök också med att ha på stereo eller TV högt och ömka INTE hunden. Den kan tolka dina försök att trösta som att en bekräftelse på att smällandet är något farligt.

Förebygg gärna månader i förväg genom att träna hunden att höga ljud är något positivt. Skrivet av vet. Fredrik Ståhl


Stesolid

Jag gav min ena hund lugnande medel för första gången detta nyår. Min veterinär plockade undan Nozinan med beskedet att det var gammalt och inte fungerade tillfredsställande.

Min hund fick Stesolid istället, ett valiumpreparat.

 Det fungerade kanon! Hunden fick lite problem med balansen ca ½ timme efter tabletterna men var glad och pigg.

Vid 12-slaget reagerade hon inte alls på smällarna utan var bara allmänt lycklig och hungrig. Nyårsafton och nyårsdagen höll hon på att äta oss ut huset men återgick till sitt normala jag sen.

Jag gör nog om det till valborg.
Åsa Puckolinas kennel


Lergigan

Jag har gett på inrådan från veterinär 1/4 tablett  5mg Lergigan till min Shih-Tzu hane (8 kg) ca 3 gånger om dagen med början 2 dagar före nyårsafton och till ca 2 dagar efter...


det var för ca 3 år sedan och i om att han blev lugn och kunde koppla av så brydde han sig inte om smällarna längre, sen slutade han sen att vara skotträdd...så visst funkar det...hellre en hund som är "lugnad" men hjälp av en harmlös tablett, än en hund som man tror ska dö i hjärtinfarkt för att han har suttit och flämtat och inte vågat gå ut och göra ifrån sig på flera dagar pga av de där JÄVLA smällarna...

Ur en blog


Valeriana

Ingen verkar ha blivit hjälpt av den, oavsett dosering.

 

I Veterinärbutiken hittade jag dessa 9 råd för att minska skotträdsla inför nyårsafton

  1. Ha hunden i ett rum där den känner sig trygg med leksaker, filt, sovkorg som den är trygg med. Dra för gardiner, men ha rummet upplyst, stäng dörrar och sätt på musik som lugnar hunden men som tar bort ljudet från smällarna.
  2. Rasta alltid hunden i koppel hela vägen fram till och med nyårsafton, så att den inte rymmer om någon smäller av en smällare. Rasta gärna den rädda hunden ute på landet. Tag bilen och kör ut där det är mindre smällare än i ett tätbebyggt område. På nyårsafton rasta hunden tidigt innan det mesta av smällarna har börjat. Om ni behöver gå ut och rasta senare, gå bara ut utanför dörren för att rasta en snabbis.
  3. Starta redan innan jul med DAP/Adaptil doftavgivare samt DAP/Adaptil halsband på hunden. De avger hunden lugnande och avstressande doftferomoner. Dessa fungerar inte på alla hundar men många blir hjälpta på så vis att de inte reagerar lika starkt på smällarna. Deras toleranströskel höjs men de blir inte sederade.  DAP/Adaptil halsband är även bra då hunden har med sig detta ut på promenader i de fall av smällare runt dagarna mellan jul och nyår då folk tyvärr inte nöjer sig med att bara smälla av raketer och smällare på nyårsafton.
  4. Ge det lugnande kosttillskottet Zylkène vid samma tid som ni börjar med DAP doftferomoner. Det bygger på ämnen som finns i kons råmjölk som gör att ungen avger oxytocin, det välbefinnande hormonet.  Likt doftferomonerna är det inget läkemedel utan ofarligt kosttillskott som fungerar på många hundar.
  5. Att ge DAP och zylkène samtidigt kan ge en synergistisk verkan. Zylkéne finns även i mindre 10 st förpackningar för de hundar som endast behöver lindring över de närmsta dagarna runt nyår. Jag har använt zylkéne på flera av mina hundar och katter som lidit av olika former av stress och rädslor. Jag har sett mycket positiva resultat på många av dess djur! Du kan köpa dem hos veterinärer eller på veterinärbutiken. Just nu har veterinärbutiken ett erbjudande; vid köp av 2 zylkéne produkter så får man gratis  en CD skiva med tips & råd för att minska hundar & katters rädslor inför bla. nyårssmällare.
  6. Sätt fetvadd i öronen på hunden inför tolvslaget för att dämpa ljudet.
  7. Ge hunden ett köttigt märgben i god tid innan tolv. Du kan även fylla i ihåliga godis- igelkottar med leverpastej som läggs in i frysen så innehållet tar en stund att få ut och som då aktivera hunden under de värsta smällarna. Det kan ge annat att tänka på och hålla hunden sysselsatt.
  8. Låt hunden vara tillsammans med en orädd hund, om ni har möjlighet. Förutsatt att de känner varandra sedan innan och är trygga med varandra. Att leka (inte för uppspelt/stressat) med den andra hunden kan övertyga den rädda hunden om att det inte är något farligt.
  9. Ignorera själv smällandet och försök att engagera hunden i aktivitet. Ett exempel är märgbenet.

Tipsen ovan kan i svåra fall kombineras med lugnande läkemedel, men det är för de riktigt hysteriskt rädda hundarna. Läkemedel skrivs ut av veterinär och måste ges i god tid innan smällandet börjar. Lugnande mediciner måste kombineras med ovan tips för att ge en så lugn miljö som möjligt, annars kan de lugnande läkemedlen få motsatt effekt.

 Det är även viktigt att i god tid innan testa den lugnande medicinen för att se vilken effekt det har på hunden. Vissa djur reagerar olika på olika läkemedel och doseringar.

Kom ihåg att veterinärer inte kan skriva ut läkemedlet om inte din hund är undersökt

Av Yvonne Andersson - 13 december 2011 07:00

Sett Lucior sjunga vackert ifrån Hovstallet medan den lille tomten från Julkortet lagt sig tillrätta i min säng.

De första åren av Madonnas liv gjorde jag också Julkort med hennes bild men numera blir det bara nätbilder från oss.

 

Senaste inläggen

Presentation


På bilden är Madonna, Dvärgschnauzer, BIV=bäst i världen. Alla kategorier.

Fråga mig

5 besvarade frågor

Besöksstatistik

Tidigare år

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
<<< Februari 2014
>>>

Länkar

Arkiv

Gästbok

Kategorier

Sök i bloggen

RSS


Ovido - Quiz & Flashcards