Charlotte E-A har helt ändrat ståndpunkt, så ännu finns hopp om förändringar även för barnens skolmat.

http://www.tv4play.se/nyheter_och_debatt/nyheterna?title=sotningsmedel_orsakar_fetma&videoid=1610270

Fick 20 tulpaner i mina favoritfärger av Susanne och Moa.

Häromdagen fick jag ett lättdrucket gott Vitt Vin av Gunnie och Åke.

Eftersom jag bakat 20 Baconmuffins och en LCHF -kladdkaka bjöd jag dem på fika i eftermiddags.

Det vita vinet var jättegott och passade bra i sommarvärmen så här i slutet av april.

   och +16,6

Moa, Susanne, Cissi och Nadja gjorde mig sällskap i dag, vilket blev ett trevligt timmeslångt avbrott i mitt trädgårdande.

Det är så häääärligt att ha grannar som går att snacka med.

Babyn heter Nadja och är underbart gullig.

Tänk att även i år blev den 11 april, liksom förra året den första dagen jag kände för att äta utomhus för första gången, och dessutom kom Sädesärlan i dag. Den kommer oftast 10 eller 11 april och gör mig extra glad.

Hundarna har lekt sig trötta i dag. Jag fick lov att avbryta dem flera gånger och sitta med Diezel i hammocken så Madonna fick lite lugn och ro.

Efter en stunds vila kom hon och hämtade honom och så sprang dom runt och jagade varandra igen men till sist gick dom och lade sig.

DET HAR VARIT EN UNDERBAR DAG FÖR OSS ALLA

http://www.expressen.se/halsa/1.2391287/nya-budskapet-at-fett-for-halsan

Läs nedanstående eller om du vill ha mer detaljer gå in på länken härovanför.

Nya budskapet: Ät fett för hälsan

Viktigt för diabetiker

Om du tar insulin eller SU-preparat och börjar äta LCHF- kost är det viktigt att du håller koll på blodsockret så att det inte blir för lågt. Om det blir alldeles för lågt kan du hamna i koma. Dra ned på kolhydrater och SU-medicin/ insulin i samråd med läkare eller sjuksköterska om det är möjligt.

Sjukdomar som LCHF kan lindra

ÖVERVIKT OCH FETMA. Flera studier har visat att lågkolhydratkost kan vara effektivt för viktnedgång.
TYP 2-DIABETES. Flera studier visar att diabetiker kan gå ner i vikt och förbättra sitt blodsocker.
METABOLT SYNDROM, innebär att du har minst tre av följande riskfaktorer: bukfetma, högt blodsocker, högt blodtryck, blodfettsrubbning av triglycerider eller HDL-kolesterol.
GIKT. Mindre studier har visat att LCHF kan hjälpa.
PCOS. Läkaren Sofie Hexeberg har behandlat ett antal kvinnor med PCOS, en hormonell rubbning, med LCHF. De har blivit friskare och en del har kunnat bli gravida, något som kan vara svårt för dem med PCOS. Mindre studier har visat liknande resultat.
HJÄRT-KÄRLSJUKDOM. En lågkolhydratkost kan bidra till att minska flera riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, som övervikt, högt blodsocker, förhöjt blodtryck, blodfettsrubbningar och diabetes.
EPILEPSI. Flera studier har visat att barn med epilepsi blir friskare av en fettrik kost, de får betydligt färre anfall. En fettrik kost används i behandlingen av barn med epilepsi. Minst en studie har visat att vuxna kan bli hjälpta av en LCHF- eller Atkins-kost.
KOLON IRRITABLE, IBS. En liten studie har visat att lågkolhydratkost kan hjälpa.
HALSBRÄNNA. En liten studie har visat att lågkolhydratkost kan hjälpa.
GALLSTEN. PROSTATAFÖRSTORING. SÖMNAPNÉSYNDROM. ARTROS. AKNE. KARIES.

Det här händer i kroppen när du äter kolhydrater

• Kolhydrater kan vara socker eller stärkelse från spannmål, potatis eller andra rotfrukter.
• Kolhydraterna bryts ner till glukos (en sockerart) och tas snabbt upp av blodet. Kroppen reagerar genom att tillverka hormonet insulin som ser till att sockret går in i dina celler och används som energi.
• Efter en kolhydratrik måltid kan inte cellerna ta hand om allt socker, det lagras då i kroppens muskler och lever. Om där också blir fullt så omvandlas sockret till fett och lagras i dina fettceller.
• Insulinet sänker också fettförbränningen.

Så här fungerar kolesterol

• Kolesterol är ett av våra viktigaste ämnen, utan det kan inga celler eller cellväggar byggas. Alla dina egna celler kan producera kolesterol, levern kan också hjälpa till i processen. Om du äter lite kolesterol producerar kroppen mer och om du äter mer går kroppens produktion på sparlåga.
• Kolesterolmolekylen är förstadiet till en lång rad viktiga ämnen, till exempel binjurebarkshormoner, könshormoner och D-vitamin.
• Kolesterol kan transporteras i blodet för att ta sig till cellerna. Transporten sker i olika ”paket” av lipoproteiner, det är dessa som kallas HDL, det ”goda” kolesterolet, och LDL, det ”onda” kolesterolet.
• HDL-paketen transporterar kolesterol från blodet till levern. LDL-paketen transporterar kolesterol i andra riktningen, ut till cellerna.
• I många år har man betraktat LDL som ont. Sanningen är den, aäger Uffe Ravnskov, att de flesta studier har visat att ett högt LDL inte är en riskfaktor. Det finns emellertid stora och små LDL-partiklar, och det är antalet av de små som pekar på en större risk för hjärtinfarkt, vilket dock inte betyder att de är själva orsaken.
• Om man äter mycket mättat fett minskar antalet små LDL- partiklar, och äter man mycket kolhydrater så ökar antalet, alltså precis det motsatta mot vad man kunde förvänta sig.
• Flera studier har visat att äldre människor med högt kolesterol lever längst och Uffe Ravnskov menar att det inte finns något ont kolesterol, att högt kolesterol i stället är hälsosamt, bland annat därför att det skyddar oss mot infektionssjukdomar.

5 april 2011 Laila, 48, blev av med sin diabetes 29 mars 2011 Struntade i bantningen - rasade i vikt 29 mars 2011 Började äta fett - gick ner 30 kilo 29 mars 2011 Vi blev tjockare av att undvika fett 21 mars 2011 Fettskräck - det började med en bluff 21 mars 2011 Så blev fett farligt - och nyttigt igen

4 blogginlägg länkar till artikeln

Expressen: Ät fett för hälsan

9 timmar sedan Kostdoktorn.se

Expressens artikelserie om LCHF

18 timmar sedan Marianns LCHF mat & bak

Mat-EVOLUTION-en

En dag sedan Örfilar & gladsparkar

Twingly bloggsök

• 1
• 2

 ›

I västvärlden har vi de senaste 30 åren inte bara ätit oss tjocka, vi har också ätit oss sjuka.
Typ 2-diabetes ses i dag som en kronisk, ja nästan oundviklig, sjukdom för många äldre och överviktiga. Trots att vi har ätit mindre och mindre av det mättade fett vi varnats för blir allt fler och allt yngre personer överviktiga och drabbas av sjukdomar som typ 2 -diabetes.
Att fransmännen, som äter mycket fet ost bland annat, inte blir hjärtsjuka har kallats för ”den franska paradoxen”. Undantaget som bekräftar regeln ungefär.

Men nu visar det sig att fettet kanske inte alls är så farligt som vi trott, utan att mer fett och i stället mindre kolhydrater kan göra dig friskare!
Allt fler läkare som behandlar sina patienter med lågkolhydratkost (mindre bröd, potatis, sötsaker och mer fett) berättar att patienterna blir friskare och sänker sina riskfaktorer för till exempel hjärt-kärlsjukdom och diabetes.

Onaturlig hunger försvann

Norska läkaren Sofie Hexeberg lärde sig under sin läkarutbildning att mättat fett och kolesterol är farligt för hälsan och att en fettsnål och fiberrik kost är bra. Hon blev själv vegetarian av just dessa anledningar och var det i 15 år innan hon började upptäcka lågkolhydratkost. Ju mer hon läste om det, desto mer övertygad blev hon om att den fettsnåla och kolhydratrika kosten var fel.

Till slut testade hon själv att äta lågkolhydratkost med kött och betydligt mer fett än hon hade ätit tidigare. Kolhydraterna fick hon främst från grönsaker, bär, nötter och mejeriprodukter. Sofies uppblåsta mage, sura uppstötningar och onaturliga hunger och sötsug försvann, och hennes humör förbättrades.

– Jag blev verkligen övertygad när jag började behandla patienter med lågkolhydratkost. Det har varit fantastiskt att uppleva hur alla dessa patienter både blivit smalare och sluppit många av sina krämpor och sjukdomar bara genom att ändra kosten. De flesta med typ 2-diabetes kan sluta med sina mediciner och får ett helt nytt liv.

Friskare av LCHF

I Sofie Hexebergs bok ”Nytt liv med riktig mat - frisk med LCHF” (Optimal Förlag) finns patientberättelser som beskriver hur hennes patienter blivit av med övervikt, fått sänkt blodtryck, förbättrad diabetes och stabilt blodsocker. För andra har ändringen av kost gjort att de fått mindre besvär av eller helt blivit av med till exempel fibromyalgi, artros, PCOS och migrän. Lågkolhydratkosten med mycket fett verkar ha effekt på många olika sjukdomstillstånd.

Sofie Hexeberg förklarar det med att vi är designade för att äta en kost baserad på främst kött, fisk, ägg, grönsaker, bär och nötter. Det är mat som vår kropp är anpassad för. När vi äter det som är optimalt för oss håller vi oss också friska.

– Det är denna kost som människorna har ätit under större delen av vår utveckling. Naturfolk som äter så här har inte våra civilisationssjukdomar, men när de ändrar kosten i västerländsk riktning får de samma sjukdomar som vi.

Mjölprodukter nytt för människan

Det som framför allt skiljer vår moderna västerländska kost från den ursprungliga är vilka slags kolhydrater vi äter. Vi har bara varit bönder en liten tid av vår utveckling och sädesprodukter är nytt för oss. Ris, couscous, bulgur, pasta, bröd och andra mjölprodukter är några exempel. Trots att vi bara har ätit dessa livsmedel en kort tid av vår utveckling har de framhållits som nödvändiga och nyttiga för oss, och som en naturlig del av vår kost, medan fett och i synnerhet mättat fett setts som skadligt och sjukdomsframkallande.
Men både ny forskning, lågkolhydratförespråkare och diabetiker har upptäckt att det är fel.

– Det är ju logiskt att om en diabetiker tar bort socker och stärkelse från kosten så sänks blodsockret. Det var så man behandlade diabetes innan vi fick läkemedel mot det. Hur lite kolhydrater man ska äta är individuellt, en del kan behöva äta max 10-20 gram per dag för att få effekt på hälsan. Friska och fysiskt aktiva personer kan klara 50-70 gram per dag, säger Sofie Hexeberg.

Fyll på med fett

När du tar bort kolhydrater behöver du fylla på med den andra stora energikällan, fett. För många känns det fel, år av propaganda mot fett har satt sina spår. Vi har ju fått lära oss att fett, i synnerhet mättat fett, är farligt eftersom det höjer vårt kolesterol, gör oss tjocka och leder till att vi drabbas av typ-2 diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.

– Sedan vi fick våra moderna kostråd har vi sett en kraftig ökning av typ 2-diabetes och övervikt, samtidigt som konsumtionen av mättat fett sjunkit och intaget av kolhydrater ökat. Det finns ett klart tidssamband, säger läkaren och forskaren Uffe Ravnskov.

Han har under många år kritiserat råden om fett och kolesterol, bland annat genom debattartiklar i Läkartidningen och i sina böcker ”Fett och kolesterol är hälsosamt” och ”Hur kolesterolmyten hålls vid liv” (Optimal förlag).

Förlegad forskning

Han påpekar att synen på mättat fett som farligt bygger på amerikanen Ancel Keys förvanskade forskning på 50-talet och på politiska beslut. Ancel Keys såg att kolesterol verkade ha med hjärtsjukdom att göra – och att man genom att äta mindre mättat fett kunde sänka totalvärdet något. Men vad man inte visste då var att en fettsnål kost i själva verket sänker det ”goda” HDL-kolesterolet och höjer de små ”onda” LDL-partiklarna, som verkar öka risken för hjärt-kärlsjukdom. Uffe Ravnskov menar att det inte finns några studier som visar att de fettsnåla kostråden gör nytta, i synnerhet inte för diabetiker.

I den senaste rapporten ”Mat vid diabetes” från SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, konstateras också att underlaget för dagens kostrekommendationer är bräckligt. Det finns helt enkelt inte tillräckligt bra forskningsresultat – ändå har en kolhydratrik och fettsnål kost rekommenderats till diabetiker i flera decennier.

– Nu visar studier att mindre kolhydrater är bra för typ 2-diabetiker, de går ner i vikt och kan slänga sin medicin, under förutsättning att de följer dieten. Alla riskfaktorer förbättras, säger Uffe Ravnskov.

Nygammalt kostråd

Och det var också just en lågkolhydratkost med mycket fett som rekommenderades till diabetiker – innan vi fick för oss för att mättat fett är farligt.
Sambandet mellan intag av mättat fett, förhöjt kolesterol och åderförkalkning ger Uffe Ravnskov inte heller mycket för.

– Inga studier har visat samband mellan nivån av kolesterol i blodet och graden av åderförkalkning. Högt eller lågt kolesterol spelar ingen roll, människor med lågt kolesterol blir precis lika åderförkalkade som människor med högt.

Flera studier har dessutom visat att ett högt kolesterol inte är en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom för äldre eller för kvinnor. För unga och medelålders män är det däremot en riskfaktor, men det betyder inte att det är själva orsaken.
Kolesterolvärdet är inte heller någonting stabilt, utan påverkas av bland annat stress. Därför är det lätt att dra felaktiga slutsatser.
Också på livsmedelsverkets hemsida uttrycker man sig numera försiktigt när det gäller sambandet mellan mättat fett och åderförkalkning.

Läkemedelsindustrin tjänar på rädslan

Trots det fortsätter man att hävda att mättat fett är farligt – men hänvisar till stora studier som har visat att mättat fett i kosten INTE (!) höjer risken för stroke eller hjärtsjukdom.
De som tjänar på att vi fortsätter att vara rädda för mättat fett är viss livsmedelsindustri, men framför allt läkemedelsföretagen. I början av 1980-talet kom de kolesterolsänkande medicinerna, statinerna. De rekommenderades till alla som hade ett totalkolesterol på över 5 mmol/L, och görs fortfarande. Men många helt friska människor har ett högre kolesterol än så – och räknas alltså plötsligt som sjuka.

– Statiner till friska människor gör mer skada än nytta. Effekten hos dem som haft hjärtsjukdom är lite bättre, men inte stor. En engelsk studie på 200 000 friska personer som fått statiner visade att vinsten i färre hjärtinfarkter var mindre än de allvarliga komplikationer som medicinen gav. Det här är den största medicinska skandalen i modern tid, säger Uffe Ravnskov.

I Sverige heter den populäraste medicinen mot högt kolesterol Lipitor. 2005 kom den på andra plats av de mediciner som det såldes mest av i Sverige.

Eftersom jag själv upplevt skillnaden, före och efter detta tillskott, vill jag att de jag känner ska få ta del av detta. Jag tar Holistic D-vitamin vilket kostdoktorn rekommenderar.

från Läkartidningen nr 14

D-vitaminbrist – vems ansvar?

Brist på D-vitamin skapar allvarlig ohälsa – men ingenting görs. Myndig­heter, sakkunniga och politiker bör redogöra för åtgärder som ska vidtas för att komma till rätta med detta allvarliga hot mot folkhälsan, anser författarna.

Brist på D-vitamin skapar allvarlig ohälsa – men ingenting görs. Myndig­heter, sakkunniga och politiker bör redogöra för åtgärder som ska vidtas för att komma till rätta med detta allvarliga hot mot folkhälsan, anser författarna.

Det är väl känt att vi bor i ett solfattigt land, beläget lika långt norrut som Sibirien. På sommaren kan vi producera D-vitamin själva med hjälp av solen, men inte alls under vinterhalvåret eftersom solen, när den visar sig, står för lågt. Brist på D-vitamin är bland annat associerad med översjuklighet i tjocktarmcancer, diabetes typ 1 och 2, multipel skleros, benskörhet, hjärtsvikt, stroke och depression [1]. Allvarlig D-vitaminbrist under uppväxten ger engelska sjukan med felställningar i skelettet, vilket var vanligt även i Sverige på 1800-talet. På senare år har denna sjukdom sorgligt nog fått en renässans.

Hos vuxna ger D-­vitamin­brist värk, muskelsvaghet, koncentrationssvårigheter, nedstämdhet och irritabilitet [1, 2]. Oklara smärttillstånd hos framför allt invandrade kvinnor har tolkats som psykisk smärta förlagd till kroppen och ångest som resultat av posttraumatiskt stressyndrom, även när de kan ha orsakats av en behandlingsbar D-vitaminbrist.

D-vitamin är centralt för vår psykiska och fysiska hälsa och för en normal foster­utveckling. Förutom från solljus får vi D-vitamin via kosten, främst från fet fisk och vitaminberikade mejeriprodukter. Kosten ger dock högst 50 procent av vad som behövs för att nå adekvata nivåer i blodet. Svenskar med annan kulturell bakgrund äter dessutom ofta en kost där varken sill, strömming eller D-vitaminberikade mjölkprodukter ingår i nämnvärd omfattning. En mångfald studier visar mycket låga nivåer hos personer med invandrarbakgrund (i studierna ingår även personer från Asien och Mellanöstern). En annan högriskgrupp är personer med psykiatriska problem som sällan vistas ute i solen. Hos personer med psykossjukdom, ­autismspektrumtillstånd (inkluderar Aspergers syndrom och autism) [3, 4] och hos utvecklingsstörda med allvarliga beteendestörningar är värdena mycket låga, enligt sammanställningar från Sverige och Norge.

Det finns också ett hypotetiskt samband mellan låga D-vitaminnivåer hos somaliesvenskar och en överrepresentation av autism hos deras barn. Om detta har vi skrivit på DN Debatt och i Läkartidningen [5], och vi har uppmanat till att D-vitaminnivåer i blodet undersöks regelmässigt hos gravida, eller att D-vitamin ordineras som tillskott till blivande mödrar i likhet med folsyra.

En nypublicerad studie visar att D-vitaminnivåerna hos svenska gravida kvinnor med somaliskt ursprung är extremt låga (medianvärde 11 nmol/l) vilket tyder på en mycket svår brist. Även 15 procent av kvinnor med svenskt ursprung hade låga värden (

I en stor placebokontrollerad amerikansk studie på gravida kvinnor godkände inte den amerikanska etikprövningsnämnden att placebogruppen fick ett lägre tillskott än 400 IE per dag på grund av risken för D-vitaminbrist hos fostret. Interventionsgruppen ordinerades 4 000 IE per dag [7]. I Sverige ordineras inget tillskott. Genom kosten får kvinnor i fertil ålder i genomsnitt i sig cirka 200 IE. Det räcker med andra ord inte långt. Vi anser att det är cyniskt att låta detta fortgå. Ett rikt och civiliserat land bör visa omsorg om sina svagaste och mest utsatta medborgare. Lika självklart som att solskyddsmedel förespråkas om man reser söderut bör D-­vita­mintillägg med uppföljning erbjudas alla riskgrupper i Sverige. Dessutom bör D-vitaminnivåerna under­sökas hos alla som söker vård för diffusa smärttillstånd, nedstämdhet eller annan psykisk ohälsa. Priset för undersökning och behandling är försumbart jämfört med de vinster man kan vänta sig. Vi vill att berörda myndigheter (Livsmedelsverket, Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet) samt sakkunniga och ansvariga politiker tar bladet från munnen och redogör för vilka ­studier som krävs och vilka åtgärder som ska vidtas för att komma tillrätta med detta allvarliga hot mot folkhälsan.

* Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Referenser:
1.Pearce S, Cheetham T. Diagnosis and management of vitamin D -deficiency. BMJ. 2010;340:b5664.

2.Humble MB. Vitamin D, light and mental health. J Photochem Photobiol B. 2010;101(2):142-9.

3.Berg AO, Melle I, Torjesen PA, Lien L, Hauff E, Andreassen OA. A cross-sectional study of vitamin D deficiency among immigrants and Norwegians with psychosis compared to the general population. J Clin Psychiatry. 2010; 71(12):1598-604.

4.Humble MB, Gustafsson S, Bejerot S. Low serum levels of 25-hydroxy-vitamin D (S-25-OHD) among psychiatric outpatients in Sweden: relations with season, age, ethnic origin and psychiatric diagnosis. J Steroid Biochem Mol Biol. 2010;121(1-2):467-70.

5.Bejerot S, Humble M. D-vitamin och graviditet: Etnisk-kulturella riktlinjer efterlyses. Läkartidningen. 2008;105(35):2343-4.

6.Sääf M, Fernell E, Kristiansson F, Barnevik Olsson M, Gustafsson SA, Bågenholm, G. Severe vitamin D deficiency in pregnant women of Somali origin living in Sweden. Acta Paediatr. 2011;100(4):612-4.

7.Wagner CL, Johnson D, Hulsey T, Ebeling M, Shary J, Smith P, et al. Vitamin D supplementation during pregnancy part 2 NICHD/CTSA randomized clinical trial (RCT): outcomes [poster]. Vancouver, Kanada: Pediatric Academic Societies’ Anual Meeting; 2010. Abstract 1665.6

  I kväll har jag startat den nya vattenrenaren ARAGONKANNAN med NORMALFILTRET.

Om jag renar 2 kannor om dagen ca 2,5 liter räcker filtret i 200 dagar, dvs. ca 6,5 månad till 15 oktober.

Det är dags att byta då genomrinningen avtar eller stannar av eftersom vattnet här nog är litet hårdare än normalt.

LCHF-FLÄSKPANNKAKA som smakar som vanlig.

Receptet finns på bloggen "Beas matsedel" som jag verkligen kan rekommendera, massor av goda recept!

Ca 400 g sidfläsk (OK, man kan använda bacon också)

5 ägg

3 dl grädde

250 g keso

smör

salt och peppar

Lägg smörklickar i en ugnslåda.

Skär sidfläsket i bitar och sprid ut det jämnt över hela lådan.

Sätt in lådan i ugnen, 225 graders värme, tills sidfläsket är knaprigt, det tar ca 10 minuter.

Vispa/rör ihop 5 ägg, 3 dl grädde och en liten förpackning keso, salta och peppra.                                                   

Sätt in lådan igen och grädda tills pannkakan har fin färg, det tar ca 25 minuter.

Smaklig måltid

NYGAMMALT. Här är den "nya" lågkolhydratkosten.

Så blev fett farligt - och nyttigt igen

Läkare – men inte fettskrämda

THOMAS LATIMER CLEAVE (1906–83), läkare i brittiska flottan, kom fram till att de nya sjukdomarna fetma och diabetes i västvärlden berodde på den nya maten med socker och stärkelse. Publicerade 1974 boken ”The saccarine disase”.
JOHN YUDKIN (1910–95) var militärläkare innan han blev professor i fysiologi vid Londons universitet. Enligt hans forskning har socker
en tydlig koppling till hjärtsjukdom. Skrev boken ”Pure, white and deadly” (1972).
ROBERT ATKINS (1930– 2003) var en amerikansk hjärtläkare som i början av 60-talet gick ner i vikt med hjälp av lågkolhydratkost. Publicerade ”Dr. Atkins’ diet revolution” 1972.
ANNIKA DAHLQVIST (1948–) är en läkare som led av övervikt trots att hon åt fettsnålt. Testade lågkolhydratkost vintern 2004, gick ner i vikt och blev frisk. Började rekommendera samma kost till patienter med övervikt och diabetes, skrev insändare och startade en blogg för att sprida sitt budskap om LCHF (Low Carb High Fat).

Så åt mannen som gav oss ordet "banta"

Ordet ”banta” har inte alltid betytt att räkna kalorier – tvärtom. Uttrycket kommer från William Banting, en överviktig begravningsentreprenör i England i mitten av 1800-talet. Han gjorde allt för att gå ner i vikt, men blev bara tjockare. Till sist träffade han en läkare som hade studerat i Frankrike och som rekommenderade en ny metod.

William Banting började undvika socker, bröd, potatis och öl och åt sig mätt på kött och grönsaker. Utöver det drack han en del vin och kunde ta sig en sängfösare på kvällen. På ett år gick han ner 21 kilo i vikt. För att hjälpa andra skrev han sedan ”Letter on corpulence”, ett häfte som blev väldigt populärt. Den ursprungliga betydelsen av att banta är alltså att skippa kolhydraterna och äta mer fett.

21 mars 2011 Fettskräck - det började med en bluff

25 blogginlägg länkar till artikeln

Tallriksmodellstalibanerna är avslöjade

Ungefär en dag sedan Tomas löpning & geocac...

Expressen Söndag: Vi blev tjockare av att undvika fett

Ungefär en dag sedan Doktor Dahlqvists blogg

Fettskräcken avslöjas

3 dagar sedan 17år127kg

Twingly bloggsök

• 1
• 2
• 3
• 4
• 5
• 6
• 7
• 8
• 9

 ›

Du har hört det förut: Om du äter mindre fett, färre kalorier, fiberrik mat, mycket kolhydrater och motionerar mer så blir du både smal och frisk. Den sanningen är 30 år gammal.
Då kom forskare, hälsoorganisationer och politiker fram till att fett var farligt. Att fettet, framför allt det mättade, höjde kolesterolet och ledde till bland annat diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Förutom att det gjorde oss feta. Som man sa.

Men det var någonting som inte stämde. På dessa 30 år – med de nya kostråden – fördubblades fetman och diabetes ses i dag nästan som en naturlig ålderskrämpa, som dessutom drabbar oss i allt yngre år.

Naturligt fett bättre för hälsan

Och det som nyss verkade så självklart är plötsligt inte det längre. Allt fler läkare, forskare och andra hälsointresserade protesterar. Och nu låter det så här:
Fett är både nödvändigt och bra för oss. Det vi bör akta oss för är i stället allt sött, de blodsockerhöjande kolhydraterna.

– Mättat fett har ansetts farligt. Men du blir varken friskare eller smalare av fettsnåla lightprodukter, vilket vi tidigare trott, säger läkaren Andreas Eenfeldt, även kallad kostdoktorn efter hans populära blogg med samma namn.
– Riktig mat som kött och fisk med naturligt fett är bättre för hälsan än socker och stärkelse.

Hungrig av kolhydrater

– Fett och protein gör dig mätt och nöjd, kolhydrater gör dig hungrig och sugen.
I nyutkomna boken ”Matrevolutionen” (Bonnier Fakta) skriver Andreas Eenfeldt att vi faktiskt har blivit totalt vilseledda i kostfrågan fram till nu och att en revolution är på väg.
Enligt Eenfeldt var det ett stort misstag att ta bort fett ur kosten och ersätta det med kolhydrater – i form av socker och stärkelserika varor som potatis, pasta, ris och bröd.

Forskningen som de fettsnåla och kolhydratrika kostråden baseras på har visat sig otillräcklig eller till och med förvanskad, i synnerhet just den forskning som gjorde att fett utmålades som en bov för 30 år sedan.
Fettets skadlighet har helt enkelt överdrivits och de nya kolhydraternas påverkan på kroppen och hälsan underskattats.

– Egentligen är det vanlig fysiologi. Mycket kolhydrater gör att du får ett svängande blodsocker som går upp och ner. Det höjer ditt insulin och det är inte bra för dina blodkärl. Vi borde ha tänkt mer fysiologiskt, säger Johan Frostegård, överläkare och professor i medicin vid Karolinska institutet och Karolinska universitetssjukhuset.

– Det som är nytt för människan är de snabba kolhydraterna.
– I gamla läkarböcker rekommenderas diabetiker att äta lågkolhydratkost. Men sedan slutade man tänka på hur kroppen fungerar och förlitade sig mer på studier.

"Ingen täckning för att mättat fett är farligt"

1984. Tidningen Time skriver att mättat fett i kosten leder till högt kolesterol och ökar risken för hjärtsjukdom. (Andelen feta har precis börjat öka från stabila 13 procent). 2011. Tidskriften Reader´s Digest gör en Time, fast tvärtom. Nu är det nyttigt med fett. (Det gamla budskapet höll inte, andelen feta i USA är uppe 34 procent)

Lågkolhydratkost ses som en modediet, trots att det var i princip den kosten vi åt innan vi blev bofasta och började odla spannmål, sockerbetor och potatis.

– Och nu har det visat sig att man aldrig hade riktig täckning för att mättat fett är farligt. Det är tråkigt att något som är så dåligt underbyggt har fått sådant genomslag, säger Johan Frostegård.

– Livsmedelsverket och socialstyrelsen har börjat ändra sig, till exempel har de ändrat sin brödrekommendation och godkänt lågkolhydratkost till diabetiker. Men de bör också erkänna att deras kostråd vilar på osäker vetenskap och att vi behöver mer kunskap.