Inlägg publicerade under kategorin Mat, dryck och Hälsa
Högsäsong för solvitamin januari 27, 2010 20:14
Nu går vi in i den mörka tid då vi svenskar har svårast brist på solhormonet D-vitamin: senvintern och våren.
Av alla tänkbara tillskott är nog D-vitamin vintertid det som flest svenskar bör överväga.
21 jan kl 16:00, 2010
Kostdoktorn har en röstning om vilken person som har varit Årets hälsofrämjare 2009.
Det är intressant att läsa allt gott och ont om en själv i kommentarerna.
Erik Kilborn är som vanligt välskrivande och välvillig:
2009 har varit isbrytaråret för LCHF. Om man inte känner till att någonting finns kan man inte leva efter det. 2008 kände kanske bara någon enstaka procent av svenska folket alls till att det fanns något som heter LCHF. Idag är det istället tvärtom, det finns nu knappast någon som inte har hört talas om det. Och den store isbrytaren här har varit Annika. Hon kan i stort sett personligen ta åt sig äran för tiotusentals svenskar (över hundratusen?) som börjat äta enligt LCHF under 2009, som utan Annika inte ens känt till att det fanns. Grattis till den enorma framgången, Annika!
Om vi tänker bort Annika ur ekvationen hade vi troligen inte alls haft detta ypperliga utgångsläge så här i början av 2010. Det klart att LCHF hade slagit igenom ändå förr eller senare.
Precis som om inte Mats-Eric Nilsson (Den hemlige kocken) hade lyft fram det här med tillsatserna i medieljuset så hade väl någon annan gjort det förr eller senare.
Men det faktum att vi står där vi står idag, och inte om ett eller par år, kan vi tacka just kombinationen Mats-Eric och Annika för.
Och det här är en framgångsvåg som vi nu börjar se t.ex Fredrik surfa fram på, i fin stil.
Att gå i bräschen som isbrytare kan dock vara bråkigt - it's a dirty job but someone's got to do it.
Och just nu har vi väl en något kantstött Annika. Men hennes framgångar är det ju ingen som kan ta ifrån henne. Och hennes framgångar har ju varit helt enorma.
Även om vi lyfter oss från kostperspektivet, finns det ingen enskild person, de senaste decennierna, som haft ett så enormt genomslag, och så fullständigt förändrat svenska folkets medvetenhet i en så angelägen fråga.
Ja, den enda jag ens kan komma på är Mats-Eric Nilsson.
Så både Annika Dahlqvist och Mats-Eric Nilsson borde egentligen få pris som hela 00-talets svenska hjältar, alla kategorier, också.
Det skriver jag också under på.
Publicerat i dag. 00:05
Fet kost gör oss inte feta. Det visar den hittills största studien med 90.000 deltagare. Den fettsnåla nyckelhålsmärkningen saknar vetenskapligt stöd och bör skrotas, anser en ledande svensk forskare.
De svenska näringsrekommendationerna anger vad en person behöver av energi och näringsämnen för tillväxt och livsfunktioner. Enligt dessa bör vi få i oss 25–35 procent fett, 10–20 procent proteiner och resten kolhydrater. Rekommendationerna utgör grunden för Livsmedelsverkets kostråd.
Nyckelhålsmärkta produkter innehåller mindre fett, socker och salt än andra motsvarande produkter. Färdigmat får innehålla högst 30 procent fett. Högst 2 procent av det fett som ingår i produkten får vara industriellt framställda transfetter.
Bröd måste innehålla minst 25 procent fullkorn, frukostflingor ska innehålla minst 50 procent. I dag innehåller den svenska kosten i genomsnitt 35 procent fett.
Källa: Livsmedelsverket
– Två generationer svenskar har fått fel kostrekommendationer och har jagat fett i onödan. Det är dags att se över kostråden och basera dem på modern vetenskap, säger Göran Berglund, professor i internmedicin vid Lunds universitet.
Han får stöd i en ny stor brittisk studie, som visar att rädslan för fet mat är överdriven. Åtminstone när det gäller risken för övervikt.
Forskaren Nita Forouhi vid Institutet för metaboliska vetenskaper i Cambridge har tillsammans med sina medarbetare undersökt om andelen fett i kosten påverkar risken för viktökning på lång sikt. De har analyserat matvanorna hos 90.000 personer i Danmark, Nederländerna, Storbritannien, Tyskland och Italien under tio år.
Nita Forouhi fann inget samband mellan andelen fett i maten och om de gick upp i vikt eller inte. Det spelade inte heller någon roll hur mycket mättat eller fleromättat fett deltagarna fick i sig. Alla gick upp ungefär ett kilo i vikt i snitt.
”Det betyder att vi inte ska fokusera på fettet i maten om vi vill hålla en hälsosam vikt. I stället bör vi äta en balanserad diet och göra av med kalorierna vi får i oss genom att vara fysiskt aktiva”, skriver Nita Forouhi i e-post till DN.
Hur mycket och vilken sorts fett vi bör äta för att undvika övervikt och sjukdom är en omdebatterad fråga bland forskare. Livsmedelsverket anser att vi bör hålla igen på fettet. Myndigheten rekommenderar att högst 25–35 procent av matens energi ska komma från fett. Livsmedelsverkets symbol Nyckelhålet får därför användas på produkter och restaurangluncher som är fettsnåla.
Forskaren Göran Berglund anser att den nya brittiska studien visar att Livsmedelsverkets råd saknar vetenskapligt stöd. Även Världshälsoorganisationen WHO:s experter kom i höstas fram till att det inte går att dra några slutsatser om sambandet mellan fett i maten, övervikt och hjärt-kärlsjukdom.
– Men Livsmedelsverket fortsätter att betona att man ska minska på fettet för hälsans skull, säger Berglund, som ser fram emot att njuta av julbordets feta lax och sillar.
Annica Sohlström, som är chef för nutritionsavdelningen vid Livsmedelsverket, menar att kostråden och nyckehålsmärkningen bygger på den senaste vetenskapen.
– Vi försöker få till en balans i energifördelningen mellan fett, protein och kolhydrater som underlättar för oss att få alla näringsämnen. När det gäller vikten är det viktigaste hur många kalorier man äter, inte fördelningen, säger hon.
De nuvarande näringsrekommendationerna kom 2004. De uppdateras nu och presenteras om två år.
– Det är för tidigt att säga något hur de kommer att se ut. Men nya viktiga studier tas givetvis med i arbetet, säger Annica Sohlström.
22 dec kl 14:06, 2009
Artikel i Aftonbladet idag. Detta är känt sedan tidigare, men har blivit visat igen.
Och det bästa sättet att minska på blodsockret är som alla vet att dra ner på kolhydratintaget - och bästa sättet att klara av det är att öka på intaget av naturligt fett.
Kostdoktorn har skrivit om detta idag.
20 dec kl 12:20, 2009
Artikel från Universitetsklinik i Würzburg.
Cancerceller förbränner helst socker och har svårt att förbränna fett.
Friska celler gillar fett bättre som energikälla. Cancercellerna blir inte insulinresistenta utan de tar upp allt socker de får.
LCHF-kost kan därför minska cancertillväxten.
Den kan också begränsa biverkningarna av cellgiftbehandling.
Den kan också begränsa muskelnedbrytningen vid cancer.
Meddela gärna detta till Cancerfonden för att de ska initiera forskning på kost och cancer, samt till cancerkliniker för kännedom om vilken kost de bör servera och rekommendera till sina patienter.
Fatlies har gått igenom dokumentationen och sett att de tyvärr förespråkar helt fel fett.
De rekommenderar tex linfröolja, vars kortkedjiga omega-3 vi inte kan tillgodogöra oss - och omega-6-oljor, som bidrar till cancerutveckling i stället för att stävja den.
Per mailar och påminner om att de megadoser av kortison som cancerpatienter ofta får verkar blodsockerhöjande (tumörtillväxtstimulerande) och muskelnedbrytande, vilket många gånger överväger den muskelsparande effekten som lchf kan ge.
I dag har jag bara bakat bullar och havrekakor, men inte utan dramatik.
Tänkte baka mina lätta och goda Lussebullar men hade köpt fullkornsdinkel och orkade inte springa till affären en gång till.
Dessutom var det slut på alla andra ekologiska mjölsorter. Kungsörnens vetemjöl reas nu ut för 5 kr per 2kg påse.
Eftersom jag nu köpt fel mjöl bakade jag 2 sorters utkavlade saffransbullar istället. En sort med fyllning av smör, sukrin och kanel, samt en sort med mandelmassa.
Jag har en sådan där ställning att sätta plåtarna på, för att spara utrymme, och dit ställde jag 3 plåtar med bullar för att jäsa.
Plötsligt ser jag en av plåtarna komma glidande och hinner precis komma fram och få tag i den, men hälften av bullformarna glider ner på golvet och de flesta hamnade uppochner.
Eftersom mitt golv beträds av både folk och fä, var det bara att kasta dem.
Gräddningen gick så bra för de 2 första plåtarna på exakt 14 minuter.
Vid gräddningen av sista plåten glömde jag ställa tiduret men tänkte att det kommer jag nog ihåg, ändå.
Pyttsan, jag satte mej och skördade i Country Ville och plötsligt kände jag doften av brända bullar. ( Kom just på att jag ska göra brända mandlar i morgon) Den plåten åkte raka vägen ner i sophinken och tur var väl det för frysen blev totalt fullproppad och jag behöver inte frestas av en massa nygräddade bullar som ligger utanför.
I kväll blev jag bara så sugen på att baka havrekakor att jag rusade iväg till ICA och köpte havregryn och Lindt apelsinchoklad.
Det blev 24 stora havrekakor vilka nu förvaras ute på min altan.
I morgon ska jag göra Mockarutor, Brända Mandlar och någon sorts Rulltårta.
I dag har jag experimenterat genom att baka Mandelkakor och Nötkakor utan mjöl med Sukrin ist. för socker, och de fick godkänt men jag skrev inte något exakt recept.
Sedan gjorde jag mera Ischoklad samt bakade 2 sorters Kokoskakor med olika sorters socker.
Dessutom bakade jag Hallongrottor med Rabarberkola i mitten istället för Hallonsylt och så bakade jag stora Muffins med Mandelmassa i, vilka inte finns med på bild.
Rabarberkola
Ca 300 g rabarber (bara stjälkarna)
1 dl ljus sirap
1/2 dl strösocker
10 gröna kardemummakapslar eller 1 kanelstång eller 1 vaniljstång
Skala av de yttersta lagren på rabarbern och skär sedan stängerna i mindre bitar. Lägg bitarna i en kastrull tillsammans med sirap, socker och vald smaksättning.
Låt koka på svag värme tills rabarbern har blivit mjuk och det har blivit en mörk, kolaliknande sås i ca 1 timme men jag hade mycket svag värme.
Rör om då och då. Servera den varm till vaniljglass men den är även god till andra rätter eller på musli!
I kväll har jag avfrostat frysen och städat den. så jag får plats med Bullar, Rulltårta, Chokladrutor osv.
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_3866171.svd
Kolla in länken härovanför.
WHO:s beslut att uppgradera svininfluensan till pandemi 11 juni 2009 har historiska dimensioner.
Det berör i princip varenda människa i världen och det skapar miljardvinster till vaccinindustrin. WHO:s hemlighetsmakeri, som SvD avslöjar idag, är därför omöjligt att förstå.
18 hemliga män och kvinnor ger råd i dolda möten och en enda person, WHO:s generaldirektör Margaret Chan, bestämmer om den största samlade internationella folkhälsopolitiska satsningen någonsin: massvaccinering mot svininfluensan.
Aldrig tidigare har ländernas hälsovårdsmyndigheter, läkemedelsverk, regeringar och människor mobiliserats mot en enda sjukdom till enorma kostnader, aldrig tidigare har vaccinindustrin kunnat tjäna så mycket pengar.
För så är reglerna för pandemier framtagna under den turbulenta tiden med återkommande larm om fågelinfluensan: när WHO förklarar att en pandemi nått nivå sex körs massvaccineringarna igång, alla länder har lovat att ställa upp, köpkontrakten med vaccinproducenterna faller ut.
Och detta avgörande beslut väljer alltså WHO, FN:s och världens högsta instans för hälsofrågor, att genomföra under total sekretess. Ingen får veta vilka som ger de slutliga råden, vilka är de, vilka representerar de, vilka eventuella bindningar har de, vilken kompetens har de.
–Helt obegripligt, säger till exempel Björn Beermann, veteran på svenska Läkemedelsverket. Här arbetar varenda tänkbar instans på hälsoområdet i alla länder med att öka öppenheten och transparensen som det heter. Vi inför jävsdeklarationer, ger information på webbsidor, vi väger på guldvåg vilka som får sitta som rådgivande experter i olika kommittéer, särskilt när det gäller beslut med ekonomiska konsekvenser för läkemedels- eller livsmedelsindustrin till exempel.
En självklarhet i en demokrati är att viktiga beslut ska redovisas öppet och kunna granskas, annars hotar missförstånd, ryktesspridning och misstro. Det borde WHO kanske ha tänkt på, de paranoida konspirationsteorierna runt svininfluensan är redan tillräckligt många.
SvD:s granskning av WHO:s byråkrati för influensa och vaccineringar visar samtidigt på en svåröverskådlig mängd kommittéer och experter plus en uppseendeväckande generös plats för industrifolk på WHO:s konferenser och möten.
Uppenbarligen engageras flera av världens absolut ledande forskare. Och uppenbarligen har många av dem ekonomiska bindningar till läkemedels- och vaccinföretag som konsultarvoden och styrelseuppdrag. Upprörande tycker förmodligen många. Men inte särskilt förvånande. Så ser verkligheten fortfarande ut: flertalet medicinska toppforskare utför lönande extraknäck åt industrin.
Inger Atterstam är SvD:s medicinreporter. inger.atterstam@svd.se
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 | ||||||||
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
|||
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
|||
17 | 18 |
19 |
20 |
21 |
22 |
23 | |||
24 | 25 |
26 |
27 |
28 |
|||||
|