Dom ser ut att undra varför det blev lite mörkare för en stund.

Madonna ville hem eftersom puckarna från skridskobanan smällde, eller om det var ungdomarna som skrämde henne. Hon förknippar numera unga killar med smällare vilket är såå tråkigt.

Synd att jag inte tänkte på att ta med kameran för med mobilen blev bilden inte så bra, men vid förstoring syns solen vara som en måne i nedan, och det syntes även  IRL.

Har nu skottat altantaket igen och det var lika mycket snö som det var den 19 december vid förra skottningen.

Nu har jag klistrat ihop 2 krattor med silverteip så skaftet blivit så långt att jag når längst upp för att dra ner snön ifrån taket.

Hurra! Hurra! Jag jublar eftersom jag hittade endast en enda fimp och den är nog kvar från förra gången som jag skottade då jag inte nådde allra överst.

Eftersom kvinnan och döttrarna stack härifrån den 16 dec kan det ju inte ha kommit fler fimpar för jag litar på att de övriga grannarna visar mer respekt än att använda mitt tak som askkopp.

En annan positiv sak är att det inte funnits ett enda skräp eller tuggummi i trapphuset sedan de stack härifrån och så är det   t y s s s t   från takvåningen om nätterna.

Det räcker så väl med störningen av smällarna.

Hundarna verkar vara trötta även i dag. De bara sover och sover och jag önskar att även jag kunde sova på dagen för det fortsätter att smälla om nätterna och då blir det inte mycket vila eftersom hundarna darrar och hässjar. Dessutom har Ozzy inte velat äta sedan Nyårsaftonen och det oroar mig eftersom han redan är så smal, men han verkar frisk.

Så här är vårt väder medan ni njuter i värmen.

Hur långt ifrån Santiago är ni?

Såg att det är +22 där just nu, vilket gör 46 graders skillnad.

Ha det så bra och tyck inte synd om oss, för både hundarna och jag har varma kläder, och dom leker i snön och verkar inte alls frysa. Snön är så kall att det inte bildas klumpar i deras päls, vilket är en stor fördel med kylan.

Påpylsade gick vi på promenad i snöfallet.

Solen lyste ändå blekt, nära horisonten, som för att hylla att den ljusnande framtiden är här.

I dag är dagen 18 sekunder längre än i går.

I går bågnade takläkten på altanen ner på Råbyst. 60 så jag ringde till Andro och påminde, för om det snöar ändå mer, kommer inte altantaket att hålla och det vore ju tråkigt nu när det blivit så fint.

I dag såg jag att det var skottat så det är lugnt.

Efter att ha förärats med besök av Lisbeth åkte jag till Willys och handlade mat. Där hade Tomten fått en egen trappa, så han lär väl surfa nerför vattenfallet på Julafton och sprida klappar över Brofolket.

Hundarna hade skött sig fint medan jag varit borta och inte rivit några dörrgrindar.

I dag är det årets kortaste dag för 38 minuter efter midnatt inträffar Vintersolsåndet och vi går emot ljusare tider.

Nu blev det dags att skotta rent altantaket innan det blir för tungt belastat, eftersom det ska fortsätta att snöa.

I år får hela Sverige en vit Jul och det gläder mej, mest för barnens skull.

Själv har jag egentligen roligare barndomsminnen från vintrarna då jag åkte skidor, masonitskivor utför niporna, vindskivor på sparken så jag flög på skaren över vidderna.

Och så var det så spännande att leka ute fast det var mörkt, för utanför Mormors Cafe´ där jag bodde fanns byns enda gatlykta, och där samlades de flesta barnen från byn om kvällarna och vi hade så roligt i snön.

Från somrarna är det mest bad, cykelturer till Döda Fallet och bärplockning som jag minns och så förståss en massa turister på Cafe´et.

Det bara fortsätter att snöa men jag nöjer mig med att jag har skottat upp hundgångarna två gånger i dag.

-Än har jag ingen chans att slippa mina negativa tankar om sopfolket för på altantaket fanns minst 100 fimpar, kapsyler och en massa halva mackor.

Till våren lär jag hitta en massa under snön också(det var väl det som var meningen med äggen), men sedan hoppas jag slippa den negativa energin som kladdat sig fast vid mig så länge nu.

Här vägrar Ozzy att gå en meter till, så det var bara att bära honom hem.

Hans ben och tassar var fulla av stora snöklumpar (eftersom det nästan töar i dag) vilka han befriades ifrån genom en varm dusch om benen. Sedan jag blåst honom torr blev han glad och busig igen.

    Nu hoppas jag verkligen att dessa sopor är det sista jag behöver se av grannarna som bott däruppe. Det är ju så typiskt dom att slänga soppåsar och annat skräp omkring sig, så det var verkligen ingen överraskning.

På deras balkong står det kvar en massa prylar, samt deras parabol, så dom kanske återkommer fler gånger. fast för övrigt ser det tomt ut.

Snart, mycket snart, kanske jag kan fira.