En sak är då säker. Det finns många orsaker att le i min trappuppgång.

Den ena tvillingtjejen har gett sig 17 på att hon ska reta mig då hon vet vad jag tycker om deras nedskräpning i trapphus och utanför porten.

Därför har hon ställt sina sopskor utanför min dörr och varje dag stampar hon i trappan och skakar i trappräcket, det värsta hon kan.

Jag låter henne hållas men det är tråkigt att en så söt tjej som hon är har så dålig attityd till omvärlden.

Det hon gör om dagarna struntar jag i, för det har i alla fall blivit tyst om nätterna sedan de fick en varning ifrån hyresvärden.

I går kväll såg jag i dörrögat att hennes Mamma tog reda på skorna och det tycker jag är bra för det visar ju att de har börjat att ta klagomålen på allvar.