Den äldre altartavlan som målats av Göran Sundin hängde länge undanskymd bakom kororgeln men pryder nu sidokoret efter en ombyggnad år 2010 som skapat ett större utrymme kring dopfunten. Predikstolen är snidad av Salomon Jonsson-Hägglöf från Häggenås, han har också gjort nummertavlorna. Bänkinredningen är ett verk av byggmästare Fridh och tillkomna vid renoveringen 1939. Läktarorgeln är ursprungligen tillverkad av P.L Åkerman men senare tillbyggd av Firma Setterquist, Örebro. Kororgeln tillkom 1982 och är tillverkad av A Magnussons Orgelbyggeri, Göteborg. Dopfunten av kalksten är från Brunlo och tillägnad minnet av kyrkoherde Olle Arbman. Kyrkans ålsta ljusredskap är ljustakar av tenn skänkta till kyrkan 1708 men tillverkade i London 1696. Vid prästgårdens brand 1849 gick allt kyrksilver förlorat, därför kommer allt nattvardssilver från 1859-60. De två klockorna har tidigare hängt i gamla kyrkans stapel. Storklockan är gjuten 1694. Lillklockans ålder är okänd men är omgjuten 1751 och 1851.
Ragunda gamla kyrkaÖppen dagligen kl. 11-17 1 juli - 5 augusti 2012 Visningsandakt vardagar kl. 14:00.För guidning på andra tiden än ovan kontakta församlingsassistent Susanne Engström 0696-106 15 eller expedition 0696-10004. Ärkebiskop Johannes i Uppsala nämner i ett brev skrivet i januari 1290 Ragunda kyrka. Vi vet att den kyrka som omtalas i brevet inte är vår nuvarande medeltidskyrka. En avancerad gissning är att kyrkan uppförts av den danskfödde munken Josephus som var kyrkoherde i Indal, och som sägs ha legat bakom flera av kyrkorna efter Indalsälven. Det är dock möjligt att kyrkan byggts tidigare och att Josephus vidtagit åtgärder för restaurering av en befintlig kyrkobyggnad. Om man väger samman alla fakta i målet kan man säga att det är klart att kyrkan tillkommit mellan åren 1364 och 1510. Det är tänkbart att ärkebiskop Jakob Ulvsson vid sitt besök i Ragunda 1487 inte bara invigde ett triumfkrucifix (som vi idag tror är det som finns i Håsjö gamla kyrka) utan egentligen invigde hela byggnaden. Kyrkan har under åren genomgått flera förändringar med upptagande av fler och större fönsteröppningar, tillkomst av sakristia mm. Det mesta av kyrkans interiör kommer från 1600-talet och dess senare del. Huvudingångens ståtliga port är snidad 1696 av dragonen Gregorius Raaf från Sundsjö, likaså har han snidat dörren till sakristian i sk. Plattskärningsteknik. På ingångsporten kan man läsa: ”AD/VITAM/DUCIT PORTA/ANGUSTA” och ”INTROITUM NOSTRUM ET EXITUM CUSTODIAT IEHOVA” vilket betyder ”Trång är den port som leder till livet” och ”Herren bevare vår ingång och utgång”. Korskranket är idag något unikt. Det finns i Sverige endast ett ytterligare korskrank bevarat (Husaby kyrka). Denna avbalkning markerade under medeltiden den skillnad som rådde mellan prästernas plats och den övriga församlingen. Altaruppsatsen är utförd av jämtlandsbonden Anders Olsson i Hållborgen 1689 och visar bibliska scener. År 2001 utsattes kyrkan för inbrott varvid ett flertal föremål blev stulna. Altaruppsatsen förlorade fem av skulpturerna, av dessa har senare tre återfunnits, tillsammans med en värja som sägs ha tillhört löjtnant Moback från Kullsta och ett porträtt av kyrkoherde Wargentins hustru Anna Catharina Frostera som också tillgreps vid samma tillfälle. Tillsammans med nytillverkade ersättningsskulpturer är altaruppsatsen idag komplett och numera också stöldsäkrad. Nämnde Moback har bekostat altarringen som också den snidats av Gregorius Raaf 1696. I kyrkan finns också en liten skulptur av S:ta Anna, Marias mor som håller madonnan och Jesusbarnet, den är daterad till 1520-talet. Predikstolen är vackert målad och har en ståtlig korg som bär årtalet 1632. Den är utförd av norrmannen Per Iversen. Dopfunten av trä kommer från åren omkring 1700. Bänkinredningen stammar från samma tid. Läktarens barriär är smyckad med porträtt av Kristus och apostlarna och är med stor sannolikhet målade av Carl Hoverberg som var prästson från Ragunda. Orgeln är den äldsta kända i Jämtland och skänkt till kyrkan av Wilhelm Wargentin 1654. Den har sex stämmor och är tillverkad av Petter Quarnström från Sundsvall. Kyrkan har genomgått ett öde som sammanfaller med flera av de medeltida kyrkorna. Under 1800-talets mitt beslutades om att uppföra en ny och större kyrka, och sedan denna invigts 1853 fick den gamla kyrkan förfalla. Men under flera goda krafters ledning drogs under 1900-talets inledning ett räddningsprojekt igång som resulterade i en omfattande renovering under åren 1925-1929. Stora insatser gjordes då av byggmästaren Elov Fridh från Pålgård som av en många gånger fragmentarisk rest åstadkom storverk. Då togs också delar av de gamla kalkmålningarna fram. År 1931 återinvigdes kyrkan, och används nu som församlingens kyrka under sommaren. Vid kyrkan har också funnits klockstapel, vi vet att Gregorius Raaf 1705 uppförde en ny stapelel att ersätta en tidigare icke längre användbar stapel. Denna klockstapel revs 1872 vilket innebar att det inte fanns någon klockstapel vid återinvigningen av gamla kyrkan. 1946 ritades en ny stapel av Ragnar Hjort, Stockholm, som en kopia av Raafs stapel från 1705. Det är en konstruktion med 15 meter långa hjärtstockar som mäter upp till 90 cm i diameter. Den uppfördes av Edvin Olsson i Gevåg, Karl Petrusson i Lien, Oscar Gulliksson i Lien och Olle Engström i Pålgård. Klockorna var flyttade till nya kyrkan och till den nya stapeln göts därför också en ny klocka.vid M&E Ohlssons klockgjuteri i Ystad, vilka ljöd för första gången vig högmässan den 27 juli 1947. I klockan är följande text ingjuten:      År 1947, då Gustaf V var Sveriges konung, Thorsten Bohlin stiftets biskop, Olle Arbman Ragundas kyrkoherde blev jag gjuten av M.&E. Ohlssons
klockgjuteri, Ystad. På motstående sida har Olle Arbman diktat: Jag ringer till strid, och jag ringer till ro för dem som i Ragunda bygga och bo. Jag ringer till tjänst i det rike, som står, det rike som trotsar de ilande år.
Kom innan du aftonen når