Hos Kostdemokrati.se finns massor av intressanta artiklar som jag verkligen rekommenderar andra att läsa. Här visar jag ännu en.

Kostdemokrati = Ett "folkhälsouniversitet" på webben om kost, hälsa, miljö och demokrati, inkluderande  "upproret mot lättprodukter".

by Björn Hammarskjöld

Världsberömd hjärtkirurg talar ut om vad som egentligen orsakar hjärtsjukdom

13:15, 13 mars 2012 in Uncategorized by SCOOP

World Renown Heart Surgeon Speaks Out On
What Really Causes Heart Disease

Medicine Doktor Dwight Lundell

Vi läkare med all vår utbildning, kunskaper och auktoritet skaffar oss ofta ett ganska stort ego som tenderar att göra det svårt att erkänna att vi har fel.

Så, här är det. Jag medger gärna att jag haft fel. Som hjärtkirurg med 25 års erfarenhet, och efter att ha utfört över 5.000 öppna hjärtoperationer, är det nu dags att rätta till vad som är fel med medicinska och vetenskapliga fakta.

Jag utbildade mig i många år tillsammans med andra framstående läkare som betraktades som auktoriteter. Jag bombarderades med vetenskaplig litteratur, deltog oavbrutet i utbildningsseminarier och som experter påstod vi bestämt att hjärtsjukdom helt enkelt berodde på ett förhöjt kolesterol i blodet.

Det enda accepterade behandlingen var läkemedel för att sänka kolesterolet och en kost som kraftigt begränsade fettintaget. Den senare skulle sänka kolesterol och förhindra hjärtsjukdomar framhärdade vi naturligtvis. Avvikelser från dessa rekommendationer ansågs vara irrlära och innebära felbehandling.

Det fungerar inte!

Dessa rekommendationer är inte längre vetenskapligt eller moraliskt försvarbara. Upptäckten för några år sedan att inflammation i kärlväggen är den verkliga orsaken till hjärtsjukdom leder långsamt till ett paradigmskifte om hur hjärtsjukdom och andra kroniska sjukdomar kommer att behandlas.

De sedan länge etablerade kostråden har skapat epidemier av fetma och diabetes, vars följder i ett historiskt perspektiv överskuggar alla andra farsoter som drabbat mänskligheten i termer av dödlighet, mänskligt lidande och ödesdigra ekonomiska konsekvenser.

Trots att 25 % av befolkningen tar dyra statiner och trots att vi har minskat fetthalten i vår kost, kommer fler amerikanerna att dö i år av hjärtsjukdomar än någonsin tidigare. Statistik från American Heart Association visar att 75 miljoner amerikaner för närvarande lider av hjärtsjukdom, 20 miljoner har diabetes och 57 miljoner har pre-diabetes. Dessa sjukdomar påverkar yngre och yngre människor i större antal varje år.

Enkelt uttryckt, utan inflammation närvarande i kroppen, finns det inget sätt för kolesterol att ansamlas i blodkärlsväggen och orsaka hjärtsjukdomar och stroke. Utan inflammation, skulle kolesterol röra sig fritt i hela kroppen som naturen avsett. Det är inflammation som orsakar kolesterol att fastna.

Inflammation är inte komplicerat – det är helt enkelt kroppens naturliga försvar för en främmande inkräktare såsom bakterier, toxiner eller virus. Inflammationscykeln är perfekt i sitt sätt att skydda din kropp från bakterie- och virusinkräktarna. Men om vi kroniskt utsätter kroppen för skada i form av gifter eller livsmedel som den mänskliga kroppen aldrig varit avsedd att hantera, uppstår ett tillstånd som kallas kronisk inflammation. Kronisk inflammation är lika skadlig som akut inflammation är fördelaktigt.

Vilken tänkande människa skulle medvetet upprepade gånger utsätta sig för livsmedel eller andra ämnen som är kända för att orsaka skada på kroppen? Jo, rökare kanske, men de har åtminstone gjort det valet medvetet.

Resten av oss har helt enkelt följt den myndighets rekommenderade kost som har låg fetthalt och hög halt av fleromättat fett och kolhydrater, utan att veta var vi orsakar upprepade skada våra blodkärl. Detta upprepade skada skapar kronisk inflammation som leder till hjärtsjukdomar, stroke, diabetes och fetma.

Låt mig upprepa detta. Skadorna och inflammationen i våra blodkärl orsakas av fettsnål kost som har rekommenderas i åratal av den konventionella läkarvården.

Vilka är de främsta orsakerna till kronisk inflammation? Det är helt enkelt ett övermått av enkla, högförädlade kolhydrater (socker, mjöl och alla de produkter som tillverkas av dem) och en hög konsumtion av omega-6 vegetabiliska oljor som soja-, majs- och solrosolja som finns i många förädlade livsmedel.

Föreställ dig att du upprepande gånger gnuggar en styv borste över mjukt skin tills det blir rött och nästan börja blöda. Gör detta flera gånger om dagen varje dag i fem år. Om du står ut med denna behandling skulle du få en blödning, ett svullet infekterat område som blev värre med varje upprepad skada. Detta är ett bra sätt att ge en bild av den inflammatoriska processen som kan pågå i din kropp just nu.

Oavsett var den inflammatoriska processen uppträder, externt eller internt, sker samma sak. Jag har kikat in tusentals och åter tusentals artärer. En sjuk artär ser ut som om någon tagit en borste och skurat flera gånger mot dess vägg. Flera gånger om dagen, varje dag, de livsmedel vi äter skapar små skador som leder till fler skador, som kroppen kontinuerligt och naturligt reagerar på med inflammation.

Medan vi njuter av den ljuvliga smaken av en söt vetebulle, reagerar våra kroppar med att larma som om en främmande inkräktare anlände och förklarade krig. Livsmedel laddade med socker och enkla kolhydrater, eller innehållande omega-6-oljor för lång hållbarhet, som har varit stöttepelaren i den amerikanska kosten i sex decennier. Dessa livsmedel har sakta förgiftat alla.

Hur kan intaget av en enkel bulle skapa en kaskad av inflammation som gör dig sjuk?

Föreställ dig att du spiller sirap på tangentbordet och då har du en bild av vad som sker inuti cellen. När vi konsumerar enkla kolhydrater som socker, stiger blodsockret snabbt. Bukspottkörteln svarar genom att utsöndra insulin vars primära uppgift är att transportera socker till varje cell där den lagras för energi. Om cellen är full och inte behöver glukos, så skickas det bort för att undvika att extra socker ställer till problem i systemet.

När din mätta cell avvisar extra glukos, stiger blodsockret, mer insulin produceras och glukosen lagras in som kroppsfett.

Vad har detta med inflammation att göra?

Blodsockret kontrolleras i ett mycket snävt intervall. Extra sockermolekyler fäster på en mängd olika proteiner som i sin tur skadar kärlväggen. Dessa upprepade skador på kärlväggen utlöser inflammation. När du har toppar i ditt blodsocker blodet flera gånger om dagen, varje dag, är det precis som att dra ett sandpapper på insidan av dina ömtåliga blodkärl.

Även om du kanske inte kan se det, så försäkrar jag dig att så är det. Jag såg det hos över 5,000 patienter under 25 år. Alla hade ett gemensamt, inflammation i sina artärer.

Låt oss gå tillbaka till den ljuvliga bullen. Något så oskyldigt som ett bakverk innehåller inte bara socker, det är bakat med en av de många omega-6 oljorna till exempel sojaolja. Chips och pommes frites är dränkta i sojaolja och industritillverkade livsmedel tillverkas med omega-6 oljor för längre hållbarhet. Även omega-6 fettsyran är viktig och ingår i varje cellmembran och kontrollerar vad som passerar in och ut ur cellen – måste det vara i rätt balans med omega-3.

Om balansen rubbas genom att man konsumerar alltför mycket omega-6, producerar cellmembranet kemikalier som kallas cytokiner som direkt orsakar inflammation.

Dagens konventionella amerikanska kost har åstadkommit en extrem obalans av dessa två fetter. Förhållandet mellan obalansen varierar från 15:01 till så högt som 30:1 till förmån för omega-6. Det är en enorm mängd cytokiner som orsakar inflammation. I dagens kostmiljö, förhållandet 3:1 skulle vara optimal och hälsosam.

För att göra saken värre, den övervikt du bär av att äta dessa livsmedel skapar överbelastade fettceller, som utsöndrar stora mängder av pro-inflammatoriska kemikalier, som ytterligare späder på skadan, som orsakas av för högt blodsocker.

Den process som inleddes med en söt bulle blir en ond cirkel över tiden som skapar hjärtsjukdom, högt blodtryck, diabetes och slutligen, Alzheimers sjukdom, som den inflammatoriska processen fortsätter med oförminskad styrka.

Det går inte att komma ifrån det faktum att ju mer vi konsumerar industriellt tillverkade livsmedel, ökar vi inflammationen lite i taget för varje dag. Den mänskliga kroppen kan inte hantera och är inte heller utformad för att konsumera mat packad med socker och indränkt i omega-6 oljor.

Det finns bara ett svar på att lugna ner inflammationen, och det är att återvända till livsmedel närmare sitt naturliga tillstånd. För att bygga muskler, ät mer protein.

Välj kolhydrater som är mycket komplexa, såsom färgglada frukter och grönsaker. Skär ner på eller eliminera inflammation som orsakas omega-6 fetter som majs- och sojaolja och bearbetade livsmedel som innehåller dem. En matsked majsolja innehåller 7, 280 mg av omega-6, sojabönor innehåller 6, 940 mg. Använd i stället olivolja eller smör från gräsätande nötkött.

Animaliska fetter innehåller mindre än 20 % omega-6 och är mycket mindre sannolika att orsaka inflammation än de förment hälsosamma oljor märkta fleromättade. Glöm ”vetenskap” som har trummats in i huvudet under decennier. Vetenskapen att mättat fett ensam orsakar hjärtsjukdom är obefintlig. Vetenskapen att mättat fett höjer kolesterolhalten i blodet är också mycket svag. Eftersom vi nu vet att kolesterol inte är orsaken till hjärtsjukdomar, är oron för det mättade fettet är ännu mer absurd idag.

Kolesterol teorin ledde till ”inget- fett”, ”låg-fetthalt” rekommendationer som i sin tur skapade just den maten som orsakat en epidemi av inflammation.

Den etablerade medicinen har gjort ett fruktansvärt misstag när den rekommenderar människor att undvika mättat fett till förmån för mat med högt omega-6 fetter. Vi har nu en epidemi av arteriell inflammation som leder till hjärtsjukdom och andra tysta mördare.

Vad du kan göra är att välja naturliga livsmedel som din mormor serverade och inte de som din mamma började använda när livsmedelsbutikernas gångar fylldes av färdiglagad mat. Genom att eliminera inflammationsdrivande mat och lägga till viktiga näringsämnen från färska obearbetade livsmedel, kommer du att vända på år av skador i dina artärer och i hela kroppen som du fått av att ha konsumerat den typiska amerikanska dieten.

[Ed. Note: Dr. Dwight Lundell is the past Chief of Staff and Chief of Surgery at Banner Heart Hospital, Mesa, AZ. His private practice, Cardiac Care Center was in Mesa, AZ. Recently Dr. Lundell left surgery to focus on the nutritional treatment of heart disease. He is the founder of Healthy Humans Foundation that promotes human health with a focus on helping large corporations promote wellness. He is the author of The Cure For Heart Disease and The Great Cholesterol Lie.]

{Översättning Margareta Lundström}

(Hämtat från Velila´s Stickblogg)

INFORMATION OM
1-MILAHALSDUKEN!

Vi lägger upp 40st maskor på stickor nr.5. Sen är det upp till var och en hur man vill sticka, vilket garn som används och vilka färger man använder.

När vi visat upp 1-milahalsduken, hösten 2014 då Umeå är kulturhuvudstad, ska den delas upp till filtar & barnhalsdukar.

Dessa ska doneras till barnhemmet Ladva i Ryssland.

Garn och halsduksdelar kan skickas till oss:

Ritva la Fontaine, Mjölkvägen 93, 90628 Umeå

Kicki Vesterlund, Mjölkvägen 89, 90628 Umeå

Eller lämnas i receptionen på Viva resurs, Tegelbruksvägen 7, 90742 Umeå

Det går även bra att komma förbi vårt Stickcafé och samtidigt ta sig en fikapaus =)

ALLA bidrag mottages med STOR tacksamhet!!

//Ritva & Kicki

Rött kött ökar risk för tidig död

Inte konstigt med tanke på hur de föder upp djuren i USA.

Rött kött ger högre risk för att dö i cancer och hjärt- och kärlsjukdomar, visar en ny stor studie. Den som däremot ersätter köttet med nötter lever längre.

Det verkar vara samma data som använts i andra sammanhang, eller?

Dessutom är det oklart om resultaten är signifikanta eller ej.

Dessutom förstår jag inte hur man kan korrigera så precist för andra kända riskfaktorer i beteendet som rökning osv och få kvar en korrelation på cirka 1.10 (en låg siffra i epidemiologiska sammanhang) och veta att den minsann har att göra med det röda köttet och inget annat: /Anna Delin. tex ett högt intag av snabba kolhydrater, rökning osv.

”Men and women with higher intake of red meat were less likely to be physically active and were more likely to be current smokers, to drink alcohol, and to have a higher body mass index (Table 1). In addition, a higher red meat intake was associated with a higher intake of total energy but lower intakes of whole grains, fruits, and vegetables.”

Helt fantastiskt att en dietist gjort detta test som inte visar något direkt negativt med att äta naturlig kost.

Hon gick inte ner i vikt  sejer hon, men vid en närmare titt så åt hon ju inte heller så mycket snabba kolhydrater innan hon började med LCHF, och dessutom åt hon mer än 20g kolhydrater per dag..

Jag har funderat ganska mycket över varför de flesta dietister och kostrådgivare är så negativa till LCHF och även har kallat oss för  att vara med i en sekt.

Jag tror tex att de inte orkat sätta sig in i vad den verkliga kosten innehåller.

Dessutom har de nog mixat SSS kosten för viktminskning om man har stor övervikt, med Annikas kost för bättre hälsa och därför trott att vi bara vräker i oss kött och fett.

Det är i alla fall en tanke jag haft.

Här kommer Dietistens utvärdering av 2 månader med LCHF.

1

Fråga Dietisten

Utvärdering av två månaders LCHF-kost – personliga erfarenheter

Karin Jonsson, näringsfysiolog · Saturday, February 25th, 2012

Dieten LCHF har blivit oerhört populär och medialt uppmärksammad under de senaste åren. Förkortningen LCHF står för ”Low Carbohydrate High Fat”, vilket betyder att dieten innehåller minimalt med kolhydrater och
maximalt med fett. Jag har skrivit ett tidigare inlägg (LCHF – vad innebär det egentligen?) där jag försöker reda

ut en del frågetecken kring den omdiskuterade dieten. I detta inlägg vill jag istället dela med mig av min egen erfarenhet av en två månader lång LCHF-diet.

 

Sammanfattning

Mitt energiintag motsvarade mina energiutgifter och min vikt förändrades inte under den två månader långa LCHF-perioden.

Jag kunde täcka behovet av så gott som alla vitaminer och mineraler mycket väl med min LCHF-kost. Det höga innehållet av naturligt fettrika livsmedel och energisnåla grönsaker istället för exempelvis pasta och bröd samt det låga innehållet av socker gjorde, tillsammans med strikta regler, LCHF-dieten till ett för mig bra sätt att undvika överätning. Däremot höjdes min från början mycket låga kvot mellan totalkolesterol och HDL efter mina två LCHF-månader, men värdet överskred inte gränsvärdet för vad som anses vara ohälsosamt.

 

Innehåll

l Bakgrund och syfte

l Metod

m Exempel på min kost innan LCHF-perioden

m Exempel på min kost under LCHF-perioden

l Resultat och diskussion

m Följsamhet av LCHF-dieten

m Energiintag, energiutgift och viktförändring

m Genomsnittligt dagligt intag av makronutrienter under
LCHF-perioden

m Genomsnittligt intag av mikronäringsämnen i procent av
rekommenderat dagligt intag,

under LCHF-perioden

Fråga Dietisten - 1 / 10 - www.fragadietisten.se

2

m Genomsnittligt dagligt intag av energi och makronutrienter under en normal vecka

m Genomsnittligt intag av mikronäringsämnen i procent av rekommenderat dagligt intag, under en normal vecka

m Förändring av blodfetter

m Fysiska förändringar

m Psykologiska förändringar

l Slutsats

l Referenser

 

Bakgrund och syfte

Enligt vissa LCHF-förespråkare är det möjligt att äta hur många kalorier som helst och inte gå upp i vikt, till och med gå ner i vikt, så länge man äter enligt LCHF.

Jag reagerade mot det påståendetneftersom en viktig biologisk mekanism för överlevnaden hos ursprungsmänniskan har varit att kunna lagra energi som fettväv vid energiöverskott, för att sedan använda den upplagrade energin under perioder av svält.

Mig veterligen finns det inga kontrolleradebvetenskapliga studier som utvärderar viktförändring hos försökspersoner som ätit ett registrerat kaloriöverskott från en strikt LCHF-kost.

Man kan därmed inte säga att man kan äta ett hur stort kaloriöverskott som helst på en LCHF-kost och ändå gå ner, eller stå still, i vikt. Av samma anledning kan man heller inte säga att man definitivt går upp i vikt av ett kaloriöverskott under en strikt LCHF-diet… Jag tyckte därför att det vore intressant att testa
hypotesen på mig själv där utgångsläget var att jag hade några överflödiga “trivselkilon”.

Under mina två LCHF-månader kom jag dock i kontakt med flera personer som berättade att de ökat i vikt trots att de ätit en strikt LCHF-kost. Till och med ”fettdoktorn” Annika Dahlqvist skriver i sin blogg att hon själv alltid går upp i vikt om hon överäter, oberoende av kolhydratminimering.

Eftersom jag blev medveten om att det för flera av de som äter enligt LCHF-modellen ändå anses vara möjligt att gå upp i vikt på en LCHF-kost skiftade mitt huvudfokus istället till att utvärdera följande aspekter:

l Näringsinnehåll

l Förändringar av blodfetter

l Den fysiska, mentala och praktiska upplevelsen

 

Metod

Fråga Dietisten - 2 / 10 - www.fragadietisten.se

3

Som riktlinje valde jag en kombination av Annika Dahlqvists femprocentsregel (livsmedel med max 5 g kolhydrater/100 g är ok) och ”Kostdoktorn” Andreas Eenfeldts snabbguide ”LCHF för nybörjare”.

Eftersom jag av etiska skäl inte äter nöt-, fläsk-, fågel- och viltkött innebar min diet ett obegränsat intag av fisk och skaldjur, ägg, smör, kallpressad raps- och olivolja, feta mejeriprodukter som grädde och crème fraiche samt kokosmjölk och ovanjordgrönsaker. Dessutom ett moderat intag av ost, keso,

turkisk yoghurt och yoghurt med naturlig fetthalt (3,5-4,2%), nötter och frön, lök, svamp, quorn och bär. Jag vägde och näringsberäknade exakt allt under de två LCHF-månaderna samt skrev ner mina aktiviteter för att kunna beräkna min genomsnittliga energiutgift. Min vikt och mina blodfetter mättes några timmar efter

frukost av en sjuksköterska innan och efter de två månaderna med LCHF-kost. Nedan visar jag exempel på hur min kost såg ut innan och under LCHF-perioden.

 

Exempel på min kost innan LCHF-perioden

FRUKOST

Naturell yoghurt (0,5% fett), frysta bär, äpple, solros- och
pumpafrön, linfrön, pulver

på torkade nypon samt rågflingegröt.

LUNCH

Broccoli, lax, potatis, sås på kesella (0,5% fett) och kallpressad
olivolja samt sallad på

färsk spenat, paprika, tomater, kallpressad olivolja och
äppelcidervinäger.

MELLANMÅL

Nötter och torkad frukt.

MIDDAG

Linsgryta med krossade tomater, lök, paprika och kallpressad
olivolja med quinoa och

sallad på vitkål, morot, kallpressad olivolja och
äppelcidervinäger.

KVÄLLSSNACKS

Mörk choklad (>85% kakaohalt) och färsk frukt.

HELGSNACKS

Mörk choklad, nötter och torkad frukt.

 

Exempel på min kost under LCHF-perioden

Fråga Dietisten - 3 / 10 - www.fragadietisten.se

4

FRUKOST

Naturell yoghurt (3,5-4,2% fett), frysta bär, solros- och
pumpafrön samt linfrö.

LUNCH

Broccoli/blomkål, lax och sås på crème fraiche samt sallad på
vitkål, kallpressad

olivolja och äppelcidervinäger.

MELLANMÅL

Paranötter (innehåller 3,4 g kolhydrater).

MIDDAG

Purjolök- och fetaostomelett med smörad, lättkokt spenat samt
sallad på ruccola,

avokado, paprika, oliver, kallpressad olivolja och
äppelcidervinäger.

KVÄLLSSNACKS

Keso och turkisk yoghurt.

HELGSNACKS

Ost, nötter och vispgrädde.

 

Resultat och diskussion

Följsamhet av LCHF-dieten

Jag bröt LCHF-reglerna två gånger under min LCHF-period. Den ena gången var på en

fest där det bjöds en sås på crème fraiche, fetaost och soltorkade tomater i olja.

Soltorkade tomater innehåller 8,7 procent kolhydrater, även om såsen totalt sett endast innehöll cirka 3,7 procent kolhydrater. Det andra tillfället var på en vegetarisk restaurang där jag åt fyllningen till en spenatpaj. I efterhand fick jag reda på att fyllningen innehöll ströbröd. Vad gällde min ursprungliga intention, att äta ett

överskott av kalorier, gick det inte så bra eftersom jag blev väldigt mätt samt att jag kände ett visst motstånd till att försöka gå upp i vikt när jag egentligen snarare ville gå ner några kilon.

 

Energiintag, energiutgift och viktförändring

Fråga Dietisten - 4 / 10 - www.fragadietisten.se

5

Min vikt förändrades inte under LCHF-experimentet. Energiintaget hamnade i snitt på

knappt 2 100 kilokalorier. Genom att använda några standardformler som tar hänsyn till ålder, kön och aktivitetsnivå för att uppskatta mina energiutgifter hamnade jag på cirka 2 200 kilokalorier, vilket överensstämmer med min uteblivna viktförändring med tanke på kaloriintaget.

 

Genomsnittligt dagligt intag av makronutrienter under LCHF-perioden

Fett: 151 g (67 E%), varav mättat fett 69 g, omättat fett 47 g och
fleromättat fett 23 g

Protein: 107 g (21 E%)

Kolhydrater: 58 g (11 E%)

Fibrer: 27 g

Trots att jag följde Dahlqvists femprocentsregel för kolhydrater samt Eenfeldts snabbguide till LCHF hamnade min kolhydratmängd lite över Dahlqvists rekommenderade 20-30 gram kolhydrater per dag. (Därför ingen viktnedgång heller)

Detta berodde till stor del på mitt mycket höga grönsaksintag och för mig hade det varit svårt att vara striktare än vad jag var. Femtioåtta gram kolhydrater skiljer sig ändå ganska rejält från de cirka tvåhundra gram jag åt
innan. Likaså resulterade min LCHF-kost i ett minst dubbelt så högt fettintag, och ett många gånger högre intag av mättat fett. Tack vare mitt stora grönsaksintag samt nötter, frön och två matskedar linfrö (5,5 g fibrer) hamnade mitt fiberintag över de 25 gram som minst rekommenderas per dag. (vem rekommenderar det?)

 

Genomsnittligt intag av mikronäringsämnen i procent av rekommenderat dagligt intag, under LCHF-perioden

A-vitamin: 180%

D-vitamin: 174%

E-vitamin: 278%

C-vitamin: 309%

Tiamin: 168%

Niacin: 376%

Fråga Dietisten - 5 / 10 - www.fragadietisten.se

6

B6: 188%

B12: 590%

Folat: 173%

Kalcium: 178%

Fosfor: 345%

Magnesium: 178%

Kalium: 124%

Zink: 194%

Selen: 234%

Järn: 76%

Många LCHF-motståndare hävdar att en LCHF-kost skulle innebära ett
otillräckligt

intag av flera vitaminer och mineraler. Enligt en studie (Gardner
et al. 2010) där

näringsämneskvaliteten av bland annat en lågkolhydratkost enligt
Atkins (17 E%

kolhydrater, 28 E% protein och 55 E% fett) utvärderades låg
mellan18 och 81 procent

av deltagarna i atkinsgruppen i riskzonen för ett för lågt intag
av A-vitamin, B6, järn,

tiamin, C-vitamin, folat, magnesium och E-vitamin. I motsats till
deltagarna i denna

studie täckte jag under min LCHF-period mer än väl intaget av så
gott som alla

vitaminer och mineraler.

Jag lyckades inte riktigt komma upp i den rekommenderade mängden
järn för en ung kvinna (76% av RDI), vilket belyser vikten av att ha uppsikt över
sina blodvärden om man är en menstruerande kvinna som väljer att äta en vegetarisk
eller “fisk-vegetarisk” variant av LCHF-kost. En blandkostare som äter kött skulle
däremot sannolikt inte haft några problem att få i sig tillräcklig mängd järn
med en LCHF-kost liknande den jag åt.

Näringsberäkningen av min LCHF-period visar att det är fullt
möjligt att täcka det

rekommenderade intaget av vitaminer och mineraler med en
LCHF-kost. Värt att

poängtera är dock att jag inkluderade en mycket stor mängd
grönsaker i kosten samt

en del nötter, frön och bär. En person som utesluter alla eller nästan
alla kolhydratkällor ur kosten kan få problem med vissa näringsämnen som till
exempel fibrer, C-vitamin, kalcium, kalium, magnesium, folat och järn (baserat
på en näringsberäkning av en kost på drygt 2 000 kcal med kött från fisk,
fågel, fläsk och nöt samt ägg, olja, smör och grädde). För att täcka behovet av
D-vitamin underlättar det mycket att inkludera fet fisk i kosten några gånger i
veckan, oavsett om det är en LCHF-kost eller inte.

För att inte utelämna det faktum att en kost med mer kolhydrater
och mindre fett

också kan täcka behovet av näringsämnen gott och väl redovisar jag
ett genomsnitt av

näringsinnehållet i en veckas för mig normal kost under en strikt
nyttig period,

bestående av frukt och grönsaker, baljväxter, rotfrukter,
fullkornsprodukter (100%)

Fråga Dietisten - 6 / 10 - www.fragadietisten.se

7

som till exempel rågbröd, quinoa och råris, torkad frukt och
nötter, fisk och skaldjur,

ägg, magra mejeriprodukter samt kallpressad raps- och olivolja.
Värt att poängtera är

att denna kost innehåller cirka 200 kilokalorier mindre än den
näringsberäknade

LCHF-kosten, så en direkt jämförelse av näringstäthet blir inte
fullt rättvis.

 

Genomsnittligt dagligt intag av
energi och makronutrienter under en normal vecka

Energi: 1889 kcal

Fett: 70 g (33 E%), varav mättat fett 21 g, omättat fett 28 g och
fleromättat fett 15 g

Protein: 98 g (21 E%)

Kolhydrater: 194 g (46 E%)

Fibrer: 40 g

Genomsnittligt intag av
mikronäringsämnen i procent av rekommenderat dagligt intag, under en

normal vecka

A-vitamin: 128%

D-vitamin: 126%

E-vitamin: 248%

C-vitamin: 324%

Tiamin: 145%

Niacin: 230%

B6: 225%

B12: 300%

Folat: 204%

Kalcium: 132%

Fosfor: 314%

Fråga Dietisten - 7 / 10 - www.fragadietisten.se

8

Magnesium: 183%

Kalium: 147%

Zink: 169%

Selen: 185%

Järn: 110%

Förändring av blodfetter

Parameter Före Efter Referensvärde

Totalkolesterol (mM/L)

HDL (mM/L) 1,03 1,02 >1

Tot. kolesterol/HDL ** 3,3 0-4

Triglycerider (mM/L)

*Värdet var så lågt att det inte gick att detektera

**Kvoten kunde inte beräknas eftersom mängden totalkolesterol var
för lågt

Jag hade ett mycket lågt kolesterolvärde innan jag påbörjade
LCHF-dieten men fick

efter dieten en höjning av både totalkolesterol och kvoten
totalkolesterol/HDL. Mina

HDL-värden låg innan LCHF-perioden precis ovanför gränsen för vad
som är ok (HDL

bör inte vara för lågt) och förändrades inte efter mina två
LCHF-månader. Att

HDL-värdena inte var högre utgör dock inte något problem eftersom
jag hade så låga

totalkolesterolvärden, och därmed låga LDL-värden (LDL bör vara
lågt).

Triglyceridnivåerna var väldigt låga, som sig bör, och förändrades
inte heller märkbart

vid en förändring av min kosthållning.

Av intresse här är det ökade värdet på kvoten mellan
totalkolesterol och HDL, vilket

skulle kunna ses som en negativ konsekvens av LCHF-dieten. Värt
att poängtera är

Fråga Dietisten - 8 / 10 - www.fragadietisten.se

9

dock att varken densiteten hos LDL eller mängden oxiderat LDL mättes, vilket anses spela roll för risken att utveckla hjärt-kärlsjukdom. Likaså ligger kvoten fortfarande inom referensvärdesintervallet, troligtvis tack vare mina låga utgångsvärden. Om kvoten hade fortsatt öka och överskridit gränsvärdet under en
längre LCHF-period än två månader kan man bara spekulera kring. Detsamma gäller hur resultatet
hade sett ut om mina utgångsvärden varit högre. Det är viktigt att komma ihåg att genetiken spelar roll för en
persons kolesterolvärden

och hur de påverkas av olika typer av kost. Vissa av oss,
uppenbarligen mig själv

inkluderat, får högre nivåer av LDL när vi äter mycket mättat
fett. För andra, särskilt i

samband med viktnedgång, behöver detta inte vara fallet. Detta är
viktigt att ha med

sig i bakhuvudet när man tolkar studier. Även om studiedeltagare i
en LCHF-grupp i

snitt får förbättrade eller försämrade kolesterolvärden gäller det
sällan alla i gruppen,

utan det är ett medelvärde beräknat från gruppens varierande
värden. På grund av att

olika människor reagerar olika kan det vara värdefullt att
kontrollera sina

kolesterolvärden om man äter en LCHF-kost med mycket mättat fett,
och tänka på att

kolesterolet kan påverkas olika vid viktnedgång och
viktstabilitet. Man bör

personligen inte ta för givet att ens egna kolesterolvärden blir
bättre, oförändrade

eller sämre, bara för att andras värden påverkats i en viss
riktning.

Fysiska förändringar

Jag kände mig lätt illamående och kände en oberäknelig
mättnadskänsla i början av

den nya kosten. Det var ofta som jag inte visste om jag var mätt
eller hungrig. Jag

upplevde också att jag var lite tröttare och mer lättretlig i
början, men det kan även ha

berott på andra omständigheter. Vad gäller träning kände jag ingen
förändring när jag

styrketränade men jag kände mig lite tyngre i benen i början av
mina joggingpass.

Uthålligheten var det dock inga som helst problem med. Alla
negativa upplevelser vid

omställningen av kosten försvann efter cirka en månad då jag kände
mig precis som

vanligt.

Psykologiska förändringar

Mitt sötsug försvann inte trots att jag åt LCHF-kost, men begäret
stillades utan

problem för stunden genom exempelvis en blandning av keso och
turkisk yoghurt,

vispgrädde, några ostskivor eller några frysta hallon. Många
människor, inklusive mig

själv, känner ofta ett sug efter att äta mer mat och energi än vad
vi egentligen

behöver.

Jag upplevde att det var svårt att överäta på LCHF-kosten, vilket
var väldigt

positivt. Jag upplevde dock också att jag blev väldigt begränsad i
mitt ätande, främst

socialt, men även till viss del privat eftersom jag behövde
planera mina inköp noga så

att jag alltid hade något att äta som inte innehöll för mycket
kolhydrater. Ibland lät jag

bli att äta när jag blev sugen mellan de planerade målen bara för
att jag inte orkade

gå och handla speciell mat. Det jobbigaste var ändå att alltid
behöva krångla när jag

skulle bli bjuden på mat, antingen fick jag förklara noga allt jag
inte kunde äta eller ta

Fråga Dietisten - 9 / 10 - www.fragadietisten.se

10

med mig specialmat. Ur viktminskningssyfte kan den upplevda
begränsningen

däremot vara något positivt, så länge man känner att det är värt
det. Privat hade jag

inga problem med att hitta på goda och varierade rätter.

 

Slutsats

Mitt energiintag
motsvarade mina energiutgifter och min vikt förändrades inte under den två
månader långa LCHF-perioden. Jag kunde täcka behovet av så gott som alla vitaminer
och mineraler mycket väl med min LCHF-kost. Det höga innehållet av naturligt
fettrika livsmedel och energisnåla grönsaker istället för exempelvis pasta och

bröd samt det låga
innehållet av socker gjorde, tillsammans med strikta regler,

LCHF-dieten till ett för
mig bra sätt att undvika överätning. Däremot höjdes min från början mycket låga
kvot mellan totalkolesterol och HDL efter mina två LCHF-månader, men värdet
överskred inte gränsvärdet för vad som anses vara ohälsosamt.

 

Referenser

Gardner C. D., Kim S., Bersamin A., Dopler-Nelson M., Otten J.,
Oelrich B. och Cherin

R. Micronutrient quality of weight-loss diets that focus on macronutrients:
results

from the A TO
Z study.
American Journal of Clinical Nutrition, 2010, 92: 304-12.

This entry was posted on Saturday,
February 25th, 2012 at 11:09 am and is filed under

Livsmedel, Övervikt, Studier

You can follow any responses to this entry
through the Comments
(RSS) feed.
You can

leave a response, or trackback from your own site.

Fråga Dietisten - 10 / 10 - www.fragadietisten.se

I Kostdoktorn hittade jag dessa 63 kommentarer som är ett bra komplement till studien.

hämtat från Diabetes.doc Att rekommendera lågfettkost kan skada patienten

Jag tittade på en debatt mellan Andreas Eenfeldt och Irene Mattisson från livsmedelsverket.

 När Andreas lyfte fram WHI-studien som ett exempel på att nyckelhålsmärkning och lågfett är meningslöst blev det en kraftig reaktion från Irene; ”…jag känner mycket väl till den studien. Den var inte designad att minska hjärtsjukdom…” Så långt har det alltså gått, man vill från livsmedelsverket inte längre kännas vid WHI-studien.

Läser man artiklarna om WHI-studien så är det uppenbart att syftet visst var att minska hjärt-kärlsjukligheten, man hade förvisso förhoppningar om andra effekter också (som också grusades).

WHI-studien publicerades 2006 och är världens största studie om lågfettkost, jag har skrivit om den tidigare.

Det mest anmärkningsvärda var nog att de med hjärtsjukdom som rekommenderades lågfettkost drabbades av ökad dödlighet. Förståligt att livsmedelsverket vill förtränga detta.

Det kom även en ny rapport om WHI-studien och diabetes under 2011 som är ganska intressant.

Socialstyrelsen presenterade sin rapport om diabeteskost i november 2011 och kom fram till att lågkolhydratkost är lika bra som lågfettkost. Förvisso var det positivt att man lyfte fram lågkolhydratkosten, men faktum är att det inte finns mycket som är positivt för lågfettkosten för diabetiker.

WHI-studien gällde inte primärt diabetes, men eftersom den var så stor så fanns det också en ansenlig mängd diabetiker i studien.

Rapporten om diabetikerna visade att trots alla råd om minskat fettintag, minskat mättat fett, ökat frukt, fiber och grönsaksintag i interventionsgruppen så blev blodsockervärdena klart sämre för diabetikerna.

Råttförsök har förvisso visat att stora mängder fett är negativt för insulinkänsligheten (jag ids inte referera råttstudier) men hos människor är det inte så.

Det är rätt självklart att människor som rekommenderas lågfettkost kompenserar genom att öka andelen kolhydrater; ur askan i elden, värdena blir sämre än kontrollgruppen som äter som vanligt.

Så här långt i resonemanget brukar dietisterna och livsmedelsverksrepresentanterna protestera: ”de åt ju inte som de skulle, de skulle ju minska på fettet men inte öka kolhydraterna”.

Man vill alltså analysera studien ”per-protocol”, bara de som gjorde exakt som det var tänkt ska vara med i utvärderingen. Detta är ju helt fel.

När läkemedel studeras måste det göras via ”intention to treat”, alla som lottats till behandlingsgruppen måste vara med i slutanalysen. Annars riskerar man att missa de som hoppar av pga biverkningar tex.

Vad har hänt sedan 2006? Var WHI-studien ett enstaka bakslag för lågfettkosten? Knappast. En genomgång av de senaste 10 årens studier om olika kost för diabetes publicerad i ansedda Diabetes Care nu i februari 2012 visar att det gjorts 10 randomiserade kontrollerade studier med lågkolhydratkost, varav 6 visar påtagliga förbättringar i blodsockerläget (HbA1c), de övriga endast förbättringar i insulinkänslighet (tvärtemot råttorna!), fasteblodsocker mm.

När det gäller lågfett har 7 randomiserade studier gjorts, endast en lyckades visa förbättrat blodsocker.

Om man självvalt äter fettsnålt så kan det vara ok, men om man ger råd till folk att lägga om kosten och äta fettsnålt så tar man en stor risk att skada.

Om personen minskar fettintaget, blir hungrig och ökar på sockret så ökar dödligheten för den som är hjärtsjuk och blodsockret blir sämre för diabetikerna.

Comments

Då jag blev frisk efter att jag slutade äta kolhydrater och mår bättre än någonsin efter 6,5 år med strikt LCHF-kost, litar jag mer på min kropps välmående än skrämselpropaganda från vilseledda kostexperter och professorer.

Ta tex.

Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi är ännu en expert som varnar för LCHF i alla media.

I mitt stilla sinne undrar jag om hon ser LCHF som en konkurent till det bantningspreparat (som jag hittade när jag googlade hennes namn) som hon jobbar med.

Hon  jobbar för Thylabisco.  Ett företag som säljer "naturliga bantningspreparat"?

 
Bantningspreparatet innehåller Thylakoider, som påstås signalera mättnad i kroppen. Det utvinns ur spenat, men varför då inte äta LCHF istället, vi är ju aldrig hungriga och vi äter äkta spenat.

LCHF äts ju inte bara för att gå ner i vikt utan mest för att må väl.

Det märkliga är att alla sjukdomar som bl.a denna kostexpert påstår att LCHF orsakar, är precis de symtom och krämpor som jag blivit av med sedan 6,5 år tillbaka.

 Hon håller envist fast vid tallriksmodellen men ingen har ännu kunnat bevisa vad som händer i kroppen då den följs, och ändå har jag inte sett några skrämselartiklar om vare sig tallriksmodellen eller thylokaidpreparatet.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Detta fanns att läsa i LCHF.se i december förra året. Klicka på CEA s artikel i läkartidningen som även ger många intressanta fakta.

Charlotte Erlanson-­Albertsson dissar fettdieter i Läkartidningen

linneadrotz 12-22 2011   Det är väl denna artikel som Aftonbladet måste ha snabbat upp. Jag såg bara löpsedeln och förstasidan på AB idag. Vägrar köpa den. Artikeln ligger inte på nätet (än?). Tyvärr är det så att många tar till sig det som står i kvällstidningarna. T o m mina kollegor som är kritiskt tänkande journalister på en morgontidning. Ska läsa artikeln i läkartidningen när jag har tid. Det var också en insändare i GP idag som jag tror kan bygga på artikeln i läkartidningen. Ska vi tolka detta som att "etablissemanget" nu börjar plocka fram det grova artilleriet för att försöka krossa LCHF som ju är på väg att bli mycket stort? Keep up the good work, Per W!

William Hemberg 12-22 2011   Med tanke på att inuiter äter extremt mycket kött och fett så måste de väl vara världens mest korkade och sega folk om CEA har rätt, eller ... Här finns f ö ett helt folk man skulle kunna forska lite på om man nu vill bevisa några teser. :-)

binger 12-22 2011   Det var väldigt sant William!

perwikholm 12-22 2011   Linneadrotz: eller kanske ännu värre än så...Aftonbladets krigsrubrik om LCHF idag var förpreparerad och väntade bara på Läkartidningens publicering. Men visst är det så att många människor skräms av sådan rubriker och det gör stor skada. Japp, visst är det fantastiskt att såväl inuiter, samer och nordamerikanska indianer överlevt över huvud taget. Hur lyckades de jaga och fiska effektivt om de led av dålig reaktionsförmåga, sämre kognitiv förmåga och dålig fysisk kondition p g a en fettrik, animaliebaserad kost?

Stefan 12-23 2011   Om man blir trögtänkt, deprimerad och har högre inflammationsrisk... Hur kommer det sig att jag blivit befodrad till chef över arbetslaget jag jobbar med. Hur kommer det sig att jag inte haft en enda förkylning under 2011 inte en enda sjukdag och blivit nominerad på jobbet till Årets gladaste medarbetare... Nånting är fel i deras studie... Glad LCHFare

lits 12-23 2011   Stefan: Detta är vad dietisterna kallar för en "falsk framgång" :-)

Rolf Löfgren 12-23 2011   Artikeln i Läkartidningen av Charlotte Erlanson-­Albertsson går i samma spår som vanligt. Det innebär falsk forskning i eget intresse. Hon har forskat i 20 år på ett bantarpiller och då behöver hon en överviktig befolkning, allt för marknaden. Alla bör läsa den nya boken "Forsknings-Fusket" av Ralf Sundberg. Där beskriver han just liknande fenomen som denna artikel.

M09K1021 12-24 2011   Margaretha Man vill gärna åberopa vetenskaplig forskning innan man vill påbörja kostomläggning. Men helt plötsligt tror man allt som står i Aftonbladet Expressen. Är det där man hittar forskningen numera. Har bojkotta dessa skittidningar i 20 år och kommer inte heller i framtiden att satsa en krona på dem. Ändrad: 2011-12-25 11:32:51

Annelis 12-24 2011   Jag är LCHF-are sen 4 år tillbaka, strikt sen januari 2011. Med i bagaget har jag jojobantning, som har rört sej om som mest 25 kg upp och ned. Jag närmar mej 64 år och har under många år levt med yttre och inre stress som givit utbrändhet och depression (ellet tvärtom?). Jag anser att man måste kritiskt granska och ibland ta till sej undersökningsresultat, som inte alltid pekar på att LCHF är den enda enkla gyllene vägen. Våra kroppar reagerar olika av många olika skäl. Det allra viktigaste är att komma fram till hur just man själv reagerar och varför.

perwikholm 12-25 2011   Annelis: Jag tycker du har delvis rätt och delvis fel. Visst ska vi kritiskt granska CEA:s påståenden men en snabb titt på hennes referenslista visar att det inte är några riktiga, kliniska studier på LCHF, det är en blandning av musstudier (som evolutionärt är anpassad till en helt annan kosthållning ä mäniska), det är observationstudier som inte bevisat orsakssamband. Sedan måste varje människa individuellt pröva sig fram till den kost som passar bäst. Kolhydratintag och fettintag kan behöva finsjusgteras p ga av individuella medicinska förutsättningar. LCHF är inte den "enda enkla gyllne vägen" för precis alla men jag är ändå rätt så övertygade om att huvuddragen i LCHF funkar för de allra flesta...d v s mindre raffinerat socker och mjölmat, naturliga fetter istället för konstgjorda fetter. Alla behöver inte äta strikt LCHF men alla mår bäst av att äta naturliga matråvaror som vi ätit under lång tid.

Annelis 12-25 2011   Per: Jag tror också på de "gamla" naturliga matråvarorna, som idag inte är helt lätta att hitta i sin enklaste och renaste form. O.T Tack för din och din frus kokbok "LCHF till vardags", som min man och jag läser och inspireras av.

StenBj måndag 2 januari   Har just last ut Ralf Sundbergs Forskningsfusket. Jfr Ralf Nader! Nar kommer Engelsk oversattning? A bestseller to be! Man kan gissa att det har varit full fart bakom kulisserna hos Margarin och Sockerbolag nu. Forvanta alltsa fler liknande artiklar som CEA's. Ingen vet hur manga industriagenter med titeln "forskare" nu maste betala sina uppdragsgivare genom att sprida disinformation, forvirra, eller forlora jobbet, ibland inkl. professorstiteln. Gissningsvis ar situationen for etablissemanget desperat efter att Ralf's bok avslojat manga vargar i basta farskinn pa hoga poster, inte bara i Sverige. Kan anmalan till socialstyrelsen for introduktion och spridning av nuvarande diabetesdiet (sedan 1970 talet) baserad pa tydligen helt okontrollerad undermalig/falsk vetenskap och forskning nu goras? Livsmedelverkerket t.ex bor ju gottgora att de i manga ar annonserat till intet ont anande diabetiker och lakare hur man matar sig pa basta satt, utan att nagra seriosa studier klart visat at det var battre an de tidigare LC- rekommendationerna de plotsligt ersattte. Betraffande den pastadda trogtanktheten (CEA-referensen efterlyses!) so bor nu CEA kanske borja se aven pa Valar och delfiner; dessa hogintelligenta(??) daggdjur- ater ju uteslutande animalisk foda.... Med nya instrument/argument kan hon kanske visa att de ocksa ar trogtankta, precis som vi stackars LCHF-are! Samtidigt dor mangder av diabetiker i fortid p.g.a det beskrivna forksningsfusket. Om detta fusk ej ar kriminellt behovs en storre revision.

perwikholm måndag 2 januari   Hej StenBj: Hoppas innerligt att Ralf Sundberg får möjlighet att publicera även på engelska - det skulle sprida budskapet. Dessvärre är det svårt att få något tillräckligt stort bokförlag i USA eller GBR att nappa då motståndet där mot lågkolhydratkost är så mycket större och ingrott än vad det är i Sverige, Norge och Finland. Men vi håller tummarna ändå.

• 171 kr
  (161,32 kr exkl. 6% moms)
• Delbetala från 8 kr/mån
• Välj antal:
• Skickas från oss inom 2-5 vardagar