Inlägg publicerade under kategorin Dr Dahlqvist

Av Yvonne Andersson - 24 september 2013 07:44

LCHF bäst för snabb viktnedgång

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/ny-rapport-om-mat-vid-fetma

Ny rapport om mat vid fetma Lågkolhydratkost, som LCHF, ger en snabbare viktnedgång vid fetma än fettsnåla dieter. Det är en av flera kontroversiella slutsatser som Statens beredning för medicinsk utvärdering drar i en ny rapport.

Publicerad 23 september 2013 - 06:23 – Uppdaterad 23 september 2013 - 19:29

 SVT.se" data-id="1479718-38459362">Lindblom: ”Lågkolhydratskoster är mest effektiva”
 
 Vilken är den bästa dieten om man vill gå ner fort?

I dag publiceras en rapport som många av Sveriges kostforskare och dietister väntat länge på. Äntligen kommer en vetenskaplig sammanställning av de studier som gjorts kring mat vid fetma, där man tar ett helhetsgrepp över vad som fungerar för att gå ner i vikt och vad som inte gör det.

En expertgrupp har på uppdrag av Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) granskat forskningen inom området mat och fetma.

En av de mer kontroversiella slutsatserna handlar om LCHF-dieten. Den har under de senaste åren utsatts för hård kritik från forskarvärlden. Men nu menar expertgruppen att dessa larm har varit överdrivna.

– Det finns inget bra stöd för att säga att lågkolhydratkost skulle ha en dålig inverkan på blodfetter eller hjärt-kärlsjukdom. I alla fall inte om personen går ner i vikt eller är viktstabil, säger Jonas Lindblom.

Medelhavskost effektivt mot hjärt-kärlsjukdom

När det gäller kostens betydelse för sjuklighet eller dödlighet hos personer med fetma saknas tillräckligt vetenskapligt underlag på många områden, enligt SBU.

Man konstaterar dock att för personer med fetma leder intensiv rådgivning om medelhavskost, det vill säga kost med extra olivolja eller nötter och mandel, till lägre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom jämfört med råd om lågfettkost.

16.000 studier granskade

Han har varit projektledare för arbetsgruppen vid SBU. Totalt har de gått igenom över 16.000 vetenskapliga rapporter, men gruppen ansåg att bara 68 av dem höll en så hög vetenskaplig kvalitet att de kan ligga till grund för framtida kostrekommendationer inom fetmavården.

– Det är först på senare tid som det har kommit studier där man jämför olika koster mot varandra. Tidigare har man nästan bara undersökt lågfettkost och energirestriktion, säger Jonas Lindblom.

De jämförande studierna visar att det traditionella rådet om mindre fett och mindre kalorier har en sämre effekt än vad läkare tidigare har trott. De skyddar till exempel inte mot diabetes. När det gäller viktnedgång ger också lågkolhydratkost, som Atkins eller LCHF, generellt en snabbare effekt. På längre sikt utjämnar sig dock skillnaderna mellan dieterna.

– En kvalificerad gissning är att följsamheten minskar med tiden, oavsett vilka kostråd som ges, säger Jonas Lindblom.

Alltså att det är svårt att hålla sig till en diet med nya kostvanor under lång tid, oavsett vilken diet det är.

Mai-Lis Hellenius, professor och överläkare vid livsstilsmottagningen på Karolinska sjukhuset Solna, är en av dem som haft invändningar mot LCHF.

– Vi förenklar ofta. Det låter som man ska ta bort allt fett, men i dag vet vi att det handlar om vilken sorts fett. Kosterna där man kraftigt ökar animaliska fetter är bekymmersamma. I merparten av studierna om lågkolhydrat-kost så har man haft kontroll på vilken sorts fett man ätit istället. Det jag är orolig över är när man kraftigt ökar intag av smör, grädde, bacon och ägg, och kommer till oss med höga blodfetter. Schysst fett får man istället från oljor, nötter, mandel och fet fisk.

Hon betonar att forskarna inte vet mycket om vad LCHF ger för effekt på lång sikt.

– Den här rapporten handlar om hur går man ner i vikt. Vad som är effektivt. Viktnedgång i sig leder till positiva förändringar, vad gäller blodfetter och blodsocker. Men man skriver ju också att långtidseffekterna om en sådan kost vet man inte så mycket om. På lång sikt såg man även i den här genomgången att det inte var nån skillnad på de här varianterna.


Få studier om hjärt- och kärlpåverkan

I somras spekulerade svenska forskare i att LCHF-kost kunde vara en av orsakerna till att stroke ökat något i en viss åldersgrupp, men SBU-rapporten visar inte på några sådana samband.

I stället konstateras det i rapporten att det, mot bakgrund av den intensiva diskussion som förekommer inom området, finns anmärkningsvärt få bra studier som undersöker långtidseffekter av olika koster vad gäller sjuklighet, livskvalitet och död.

Expertgruppen hittade endast en tillräckligt bra studie som jämförde vilka kostråd som skyddar bäst mot hjärt-kärlsjukdom. Det var en jämförelse mellan en lågfettkost och en medelhavskost, rik på bland annat grönsaker, frukt, fisk och kyckling. I medelhavsdieten ingick även en ordentlig mängd olivolja eller en daglig dos nötter. Trots ett högt fettintag, högre än vad Livsmedelsverket rekommenderar, skyddade kosten mot hjärt-kärlsjuklighet.

Gamla sanningar omprövas

Rapporten ”Mat vid fetma” kastar omkull flera gamla sanningar. Bland annat hittar expertgruppen inget vetenskapligt stöd för att motion skulle underlätta en viktnedgång. Motion är bra för hälsan, men hjälper inte mot vikten.

– Det kan finnas flera orsaker till det. Du kanske lägger dig på soffan resten av dagen, eller så äter du mer för att du blir hungrigare, säger Jonas Lindblom.

Andra slutsatser som forskarna drar i rapporten är att mer protein och ett lägre glykemiskt index på kolhydraterna (till exempel mindre mängd vitt bröd), kan hjälpa en person att hålla en viktnedgång. Kaffe och en måttlig mängd alkohol skyddar mot diabetes, medan läsk och andra söta drycker ökar risken att utveckla sjukdomen.

När det gäller fetmabehandlingar för barn visar en studie att mejeriprodukter kan hjälpa. I övrigt är kunskapsluckorna stora när det gäller barn:

– Det saknas fullständigt studier som jämför effekten av olika koster på barn. Vi vet väldigt lite om vad som kan minska barnfetma, utan att längdtillväxten eller utvecklingen i övrigt påverkas, säger Jonas Lindblom.

Det saknas också kunskap om vad vården kan göra för att stötta en person att följa ett visst kostråd.

SVT VetenskapAnn Fernholm
SVT VetenskapMalin Attefall
malin.attefall@svt.se
Thomas Von Heijne
thomas.von_heijne@svt.se

Av Yvonne Andersson - 13 mars 2012 13:25

Detta var ett glädjebesked och nu har jag tagit reda på vad som gäller. Jag får söka sjukvård i andra Landsting men inte lista mig.

Nu ska jag beställa tid hos Annika så jag får göra de us. som jag har intresse av. Tex. Arteriogram, och få mätt de viktigaste kolesterolvärdena och inte skrämmas av vanliga Läkares inställning till höga kolesterolvärden.

Jag bad om att få Apokvoterna tagna för 1 år sedan här på Vårdcentralen men det ingick inte i rutinerna om man inte har konstaterade hjärtproblem, så jag avstod från det prov de erbjöd eftersom det inte sejer någonting om min hälsa. Det sejer bara att jag ska äta statiner med alla dess biverkningar. Nej Tack.

Arteriogram: Omfattande hjärt-kärlriskanalys på endast 3 minuter

Genombrott inom tidig diagnostik av atheroskleros
Arteriografundersökningen (liknar en vanlig blodtrycksmätning) undersöker din risk att drabbas av en hjärtinfarkt eller stroke. Arteriografen är en evidensbaserad screeningutrustning som mäter artärstelhet och andra parametrar som påverkarhjärt-kärl risk
.

Ur Annikas blog: Jag kommer att flytta till Vårdcentralen Centrum

Jag kommer från den första april att flytta till ny arbetsplats: Vårdcentralen Centrum, Sundsvall.
Den främsta anledningen till flytten är resvägen. Jag åker en timme med bil åt vardera hållet mellan Njurunda och Stöde. Det har varit en jobbig vinter med många dagar dåligt vinterväglag, och mörker både dit och hem.
Nu har både väder och mörker börjat lätta -  men när jag fick erbjudande att få komma och jobba på Vårdcentralen Centrum, hade jag svårt att tänka bort halverad restid och ännu kortare resväg.
Jag har till och med möjlighet att åka buss!

Så från april kan alla som vill boka tid hos mig på Vårdcentralen Centrum i Sundsvall.

(Det tar bara 3,5 timmar med tåg från Stockholm). 
Välkomna!

Av Yvonne Andersson - 24 februari 2012 13:15

Gårdagens Annikablog (länken) är värdefull för alla med magbekymmer.

Läs kommentarerna och lär av dem så kanske ni med IBS osv. förstår varför inte era symtom minskar hur väl ni än följer kostråden ni fått.

http://annikadahlqvist.com/2012/02/23/slv-yttrar-sig-om-lchf/#comments

Dessa galna råd hittade jag här.

Råd för att lindra IBS från Frågadietisten.se

Vissa livsmedel är mer gasbildande än andra, till exempel bönor, lök, selleri, vitkål, brysselkål, ärter, linser, äpple, päron, torkad frukt och livsmedel sötade med sötningsmedel (saft, sylt, läsk, läkerol, tuggummi).

Det är oftast mängden av ett gasbildande livsmedel som orsakar problem och inte livsmedlet i sig.

Vad som orsakar besvär är väldigt individuellt så var försiktig med att utesluta livsmedel.

Börja med att reducera mängden och se hur du reagerar, öka sedan i små etapper tills du når en nivå där du inte längre har besvär.

Numera äter jag lök, kål, bönor och linser och har aldrig några besvär med gaser.

Det enda som jag inte äter är bröd, ris, potatis, majs och andra snabba kolhydrater, vilket jag tror var boven till mina magproblem som lolika äkare kallade Chrons, IBS, Ulcerös Colit, magkatarr, magsår mm .

För att motverka förstoppning kan du pröva att sakta öka mängden fiber i din kost ifrån exempelvis grovt bröd, knäckebröd, grova flingor, rotfrukter, grönsaker, frukt och bär. 

Ännu galnare verkar det vara att rekommendera fibrer till IBS och andra med förstoppning.

Sedan jag började äta LCHF för 6,5 år sedan är jag aldrig förstoppad, inte heller har jag diare´er, kramper, halsbränna eller gaser.

Tänk på att dricka mer vatten om du ökar fibermängden samt att röra på dig dagligen för att stimulera tarmens motorik.

Det skulle verkligen vara intressant att få läsa de underliggande forskningsresultaten som bevisar deras teser.


Av Yvonne Andersson - 10 februari 2012 06:48

Annika ger saklig information om Pancreatit i sin blog, vilket jag vill ha lätt åtkomligt här, och som info till ett par personer som brukar lida av denna sjukdom.

Läs även kommentarerna till de 2 bloggarna.

Bukspottkörtelinflammation av LCHF?

En journalist från Aftonbladet ringde mig för en stund sedan. Hon berättade att det har uppstått en diskussion på Twitter. En ung kvinna, som ätit LCHF,  har drabbats av bukspottkörtelinflammation, och hon skriver nu att hon tror att LCHF har orsakat sjukdomen.
Om 99% av patienterna som ligger på svenska sjukhus har ätit lågfett och högkolhydrat, måste då sjukdomen hos den enda procenten som äter LCHF bero på kosten?

Det är nu 5 – 20% av svenska folket som äter LCHF. Om LCHF skulle öka risken för bukspottkörtelinflammation skulle man ha sett en kraftig ökning av denna sjukdom på svenska sjukhus. Är det någon som har insyn i sjukdomspanoramat på Sveriges sjukhus, som vet om diagnosen bukspottkörtelinflammation har ökat dramatiskt de senaste åren, och att det är just LCHF-are som strömmar in?


Bukspottkörtelinflammation av LCHF? Del 2

Artikeln i Aftonbladet: På sjukhus – efter diet.
Enligt de som läst Cissis Twitterinlägg hade det gått två månader från det hon slutade med LCHF tills hon fick sin bukspottkörtelinflammation, pancreatit. Det är lite lång tid för att direkt koppla sjukdomen till den kosten. Det kan i så fall lika gärna vara den kost hon ätit efter LCHF som orsakat pancreatiten. Hade hon ätit LCHF i två månader och fått pancreatit i direkt anslutning skulle hon säkert beskyllt LCHF för sjukdomen.

Av visst intresse i sammanhanget kan vara att Cissi Wallin tidigare har missbrukat alkohol. Förgiftningseffekten av alkohol på bukspottkörteln försvinner nog inte samma dag som man slutar att dricka.

Det finns två huvudtyper av orsaker till pancreatit: alkohol och gallsten.  Alkohol inflammerar bukspottkörteln genom giftpåverkan. En gallsten kan sätta sig fast i den utförsgång till tolvfingertarmen som är gemensam för galla och bukspott. På grund av stoppet stasar bukspottet och stannar kvar i körteln och börjar där att bryta ner cellerna, och orsakar inflammation.
LCHF påverkar gallstenssjukdomen.  Gallan är till för att bryta ner fett. Vid fettintag drar gallblåsan ihop sig, och pressar ut den galla som förvarats i den, genom gallgången till tolvfingertarmen (duodenum) där den fyller sin funktion.
Om man äter fettsnålt töms inte gallblåsan, utan gallan blir kvar där. Gallan innehåller hög koncentration av kolesterol, och när gallan inte töms sedimenterar kolesterolet och bildar stenar, som blir runda när gallblåsan för sig.
Gallstensanfall får man när en sten går ut i gallgången och fastnar där. Det är stasen av galla bakom stenen som orsakar smärtan. Men det finns muskulatur i gallgångsväggen som ”mjölkar” ut stenen till tarmen, och när stenen har avgått så upphör smärtan. Om inte stenen fastnar i själva utgången, och orsakar pancreatit förstås.
När man övergår till mera fettrik kost börjar levern producera mera galla och gallblåsan töms efter varje fettrik måltid. Då bildas inga nya gallstenar, och de gamla börjar lösas upp av gallan som strömmar runt dem.  Då kan det hända att en gallsten, som tidigare varit för stor för att gå ut i gallgången, blir mindre och följer med gallströmmen ut i gallgången och kan fastna där. Naturligtvis kan den fastna även i den gemensamma utförsgången och orsaka pancreatit.
De vanligaste gallstenspatienterna är dock fortfarande de gamla vanliga lågfetthögkolhydrat-ätarna.

Det är inte rimligt att avstå ifrån en nyttig LCHF-kost för att det finns en promilles (?) risk att drabbas av gallstenspancreatit. Hälsovinsterna av LCHF är så enormt mycket större. De allra flesta människor erfar hälsovinster av LCHF.

I Aftonbladets artikel får Charlotte Erlanson-Albertsson uttala sig. Hon har en stor aversion mot LCHF, sannolikt grundad på att hon planerar att saluföra ett bantningspreparat utvunnet ur spenat. Hon vill naturligtvis inte ha konkurrens av en kost som gör människor både friska och slanka.
Hon beskyller LCHF för helt sanslösa effekter: Förstoppning, inflammationer, cancer, trötthet, nedstämdhet, diabetes, åderförkalkning. Allt helt utan vetenskapligt underlag.
Det är konstigt att när det gäller positiva effekter av LCHF säger etablissemangsföreträdarna att det inte är tillräckligt utvärderat, men när det gäller negativa effekter sägs det vara grundligt utforskat. Det går inte ihop.
Charlotte EA forskar på råttor och möss och har ingen egen erfarenhet av människor, i denna fråga. Det är ofattbart att hon alls blir tillfrågad som expert när det gäller människor.


Av Yvonne Andersson - 7 februari 2012 07:27

Hur kan det tillåtas att Läkare får fortsätta att förskriva dessa läkemedel med alla sina bevisade biverkningar?

 
Publ: 06 feb 2012 00:00
Foto: MIKE DERER/SCANPIX

Statiner gör mer skada än nytta

Trots att försäljningen av kolesterolsänkande mediciner tredubblas i Sverige går det inte att se någon minskning av antalet hjärtinfarkter eller antalet dödsfall i infarkt. Behandlingen i sig är inte ofarlig utan kan ge svåra biverkningar. Det är dags att ifrågasätta ordinationen av en farlig medicin som inte gör nytta skriver Uffe Ravnskog med flera.

För ett par veckor sedan skrev docent Björn Dahlöf och professorerna Lars Rydén och Lars Weinehall i ett stort antal morgontidningar att ett högt kolesterolvärde var en av de viktigaste riskfaktorerna för hjärtkärlsjukdom och att det var livsviktigt att sänka det. Det är tydligt att dessa ”lärda” inte har följt med i den vetenskapliga litteraturen.
Låt oss först påminna om att ingen har kunnat visa att ett högt kolesterol utgör någon risk för kvinnor och att intet kolesterolsänkande experiment har lyckats förlänga deras liv heller. De flesta studier har dessutom visat att det inte heller är farligt för äldre människor. I själva verket har mer än tjugo studier visat att äldre människor med högt kolesterol lever längst.
Två stora genomgångar av i stort sett samtliga läkemedelsstudier, där kolesterolsänkande statiner använts på friska människor, tyder inte heller på att en sänkning av kolesterolvärden på friska räddar liv.
Nyligen visade Staffan Nilsson och medarbetare från Linköpings Universitet att medan försäljningen av kolesterolsänkande mediciner tredubblades i Sverige, sågs ingen minskning av antalet hjärtinfarkter eller antalet dödsfall i infarkt.

Det är visserligen korrekt att kolesterolsänkning med statiner kan minska risken att dö i förtid för medelålders manliga patienter, som redan fått en hjärtinfarkt, men vinsten är ringa. I stort sett alla experiment har visat att risken att dö de närmaste fem åren minskar med högst tre procentenheter, i de flesta fall med mindre.
Här kommer säkert många att protestera. Experterna säger ju, att risken minskar med 20–30 procent.
Visst, men dessa lurar oss. Om till exempel dödligheten hos dem, som tar en statintablett varje dag i fem år är 8 procent, och den är 10 procent hos de som inte tar någon tablett, då är den absoluta vinsten naturligtvis 2 procentenheter. Men eftersom 2 är 20 procent av 10, då säger läkemedelsforskarna i stället att dödligheten har minskat med 20 procent.
Inte direkt fel, men en förvrängning av sanningen. Man kan också säga att chansen att överleva de nästa fem åren för en 65-årig man, som haft en hjärtinfarkt är cirka 90 procent. Tar han en statintablett varje dag kan han öka chansen till 92 procent, men då får han räkna med vissa risker.

Det är nämligen inte ofarligt att sänka kolesterolet. För två år sedan publicerade engelska forskare en studie av nästan en kvarts miljon människor utan hjärtkärlsjukdom, vars kolesterol hade minskats med medicinering. Det visade sig att fyra procent hade drabbats av allvarliga muskel- och leverskador, nedsatt syn och njursvikt.
Dessa siffror torde dessutom underskatta antalet biverkningar, därför att lever- och muskelskador inte registrerades om inte blodmarkörerna för dessa skador var 3-4 gånger högre än normalt. En relevant fråga är vad som händer på längre sikt med levern och musklerna hos dem, vars värden ”endast” var dubbelt så höga?
Oberoende forskare har rapporterat att muskelbesvär förekommer hos minst 20 procent och lika många drabbas av impotens. Antalet som får störningar av hjärnans funktioner i form av dåligt minne, depression, aggressivt uppförande, och demens är okänt, därför att man inte registrerat dylika symtom, troligen för att man betraktat dem som åldersfenomen. Det finns emellertid många rapporter från oberoende forskare som berättat att symtomen försvinner om patienterna slutar ta sina statintabletter.
I åtskilliga djurexperiment har man visat att kolesterolsänkande medicin resulterar i cancer och detta gäller även för människor. I tre statinexperiment ökade cancerfrekvensen således med statistisk säkerhet. Detta bortförklarades med argumentet att en sammanslagning av alla statinexperiment inte har funnit en ökad förekomst, inte ens efter tio år.
Tio års rökning räcker som bekant inte heller för att få lungcancer.
Det finns dessutom andra förklaringar till att de sammanslagna experimenten inte visade en ökad förekomst. Man har till exempel slutat rapportera antalet hudcancer sedan denna cancertyp hade ökat i de två första simvastatinstudierna. Detta är allvarligt, då hudcancer är just den cancertyp som man kan förvänta sig att se först, därför att den är lätt att upptäcka på ett tidigt stadium.
Många patienter slutar självmant att ta statinmedicinen och man får därför ett felaktigt intryck av antalet biverkningar. Japanska forskare har därför hittat på ett bättre sätt att studera cancerrisken. De ordinerade en liten dos simvastatin (Zocord) till mer än 40000 patienter, som följdes 5-6 år. Det visade sig att bland de vars kolesterol hade minskat allra mest var det fyra gånger fler, som hade dött i cancer jämfört med dem som fortfarande hade normalt eller högt kolesterol.

Vi förstår att forskare som under hela sin karriär har trott på en hypotes, har svårt erkänna att de tagit fel. Men deras misstag får allvarliga konsekvenser för folkhälsan, framför allt för den enskilda människan, som ordinerats en farlig medicin, som inte gör nytta.
Att 800000 svenskar varje år får recept på statiner gynnar inte folkhälsan, bara de industrier som kolesterolforskarna samarbetar med.

Uffe Ravnskov
med dr, docent, oberoende forskare, Lund

Av Yvonne Andersson - 11 augusti 2011 07:58

Fakta om cancer

En mycket intressant artikel som kommer från John Hopkins, ett sjukhus i USA.

  1. Alla personer har cancerceller i kroppen. Dessa cancerceller syns inte i standardtester förrän de har multiplicerats till flera miljarder. När doktorn säger till en patient efter behandling att personen inte har några fler cancerceller i kroppen så betyder det endast att de inte har förökat sig i storlek så att de märks på tester.
  2. Cancerceller uppstår mellan 6 till mer än 10 gånger i en persons livstid.
  3. När en persons immunförsvar är starkt förstörs cancercellerna och förhindras från att multiplicera och bilda tumörer.
  4. När en person har cancer, indikerar det att personen har näringsbrister. Dessa brister kan uppstå tack vare olika faktorer t.ex genetiska, miljön, mat, och livsstil.
  5. För att få bukt med näringsbristen så måste man t.ex ändra sin kost och ta tillskott, detta kommer att förstärka immunförsvaret.
  6. Cellgiftbehandlingen går ut på att man förgiftar de snabbt växande cancer cellerna i kroppen. Detta medför dock att man även förstör de hälsosamma cellerna i ryggmärgen, i magtarm-området, etc. och organen i kroppen kan även ta skada.
  7. Strålning som bränner bort cancer cellerna, bränner och förstör även de hälsosamma cellerna, vävnaderna och organen.
  8. Initial behandling med cellgifter och strålning gör att tumören minskar i storlek. Lång och utdragen behandling med cellgifter och strålning ger inte bättre resultat i fråga om tumörens minskning.
  9. När kroppen är för belastad av gifter från cellgiftbehandling och strålning så finns risk att immunförsvaret slås ut och personen kan utsättas för diverse infektioner och komplikationer.
  10. Cellgiftbehandling och strålning kan orsaka att cancerceller muteras, blir resistenta och svåra att förstöra. Operation kan också orsaka att cancercellerna sprider sig till andra platser i kroppen.
  11. Ett effektivt sätt att bekämpa cancer är att svälta cancercellerna. Detta genom att inte mata dem med sådant som de behöver för att föröka sig.

CANCERCELLER BEHÖVER:

  1. Socker är cancern favorit. Genom att ta bort allt socker från sin diet så klipper man av en viktig mattillförsel för cancercellerna. Sockerersättningar som innehåller aspartam är skadligt, så det är bättre att använda en naturlig ersättning som honung eller sirap, men endast i små mängder. Bordsalt har ett kemiskt preparat i sig som gör att det blir vitt. Bättre alternativ är att använda havssalt.
  2. Mjölk orsakar att kroppen börja producera mögel, speciellt i det magtarm-området och cancercellerna lever på mögel. Sluta använda mjölkprodukter och ersätt med t.ex osockrad sojamjölk så svälter cancercellerna.
  3. Cancerceller trivs i en syrlig miljö. Kött har hög syrahalt så det är bäst att äta fisk och lite kyckling i stället för nötkött och/eller fläsk. Kött kan även innehålla antibiotika, tillväxthormon och parasiter, som alla är skadliga, speciellt för folk med cancer.
  4. En diet baserad på 80% färska grönsaker, fullkorn, frön, nötter och lite frukt sätter kroppen i en alkalisk miljö. Omkring 20% kan vara lagad mat inklusive bönor. Färska grönsaksjuicer ger levande enzymer som absorberas lätt och färdas ned på cellnivå inom mindre än 15 minuter och ger näring och förhöjer tillväxten av hälsosamma celler. För att erhålla levande enzymer så försök att dricka färsk grönsaksjuice (gärna som innehåller böngroddar) och att äta råa grönsaker 2 eller 3 gånger om dagen. Enzymerna förstörs på temperaturer över 40°C.
  5. Undvik kaffe, te och choklad, som har hög koffeinhalt. Grönt te är ett bättre alternativ och har cancerhämmande effekt. Vatten är det bästa att dricka, gärna renat eller filtrerat. Detta för att undvika gifter och tunga metaller som finns i kranvatten.
  6. Köttprotein är svårsmält och kräver många matsmältningsenzymer. Osmält kött i tarmarna ruttnar och detta leder till mera toxiner i kroppen.
  7. Cancercellväggar har en hård proteinbeläggning. Genom att avstå från eller äta mindre kött, frigörs det mer enzymer. Dessa anfaller cancercellernas proteinväggar och kroppens egna mördarceller kan nu förstöra cancercellerna.
  8. Vissa tillskott hjälper till att bygga upp immunförsvaret (antioxidanter, vitaminer, mineraler, EFAs Etc.) som möjliggör att kroppens egna mördarceller kan förstöra cancerceller. Andra tillskott som t.ex vitamin E kan orsaka apoptos, som är kroppens normala metod att göra sig av med skadade, oönskade eller onödiga celler.
  9. Cancer är en sjukdom av sinnet, kroppen och själen. En bra och positiv inställning kan hjälpa cancerpatienten att överleva. Ilska, långsinthet och bitterhet försätter kroppen i en stressig och syrarik miljö. Var kärleksfull och förlåtande och försök koppla av och tycka om livet.
  10. Cancerceller kan inte föröka sig i en syrerik miljö. Öva dagligen, och ta djupa andetag hjälper till att få mer syre ned på cellnivå. Syreterapi är ett annat hjälpmedel som används för att förstöra cancerceller.

Några tips! Dioxinkemikalier orsakar cancer, speciellt bröstcancer. Dioxiner är väldigt giftiga för cellerna i våra kroppar.

  • Värm inte maten i mikrovågsugnen genom att använda plastbehållare. Detta gäller speciellt mat som innehåller fett. Kombinationen av fett, hög värme och plast frigör dioxin in i maten och till slut in i cellerna i kroppen. Använd istället glas eller keramikbehållare att värma i/på. Alla färdigrätter och annat i plastbehållare skall först flyttas till t.ex en tallrik innan man värmer den.
  • Frys inte dina plastflaskor med vatten i dem. Denna process gör att dioxiner frigörs från plasten in i vattnet.
  • Ingen plastfilm (gladpack) i mikrovågsugnen. När man värmer maten så frigör man gifter från plasten rätt ned i maten. Använd papper eller en glastallrik istället.

Kaffebröd kan öka cancerrisk (från Annicas blog)

Kvinnor som är storkonsumenter av bullar och kakor insjuknar oftare i livmodercancer än kvinnor som sällan väljer att äta sådana sockerrika livsmedel.

Tidig upptäckt ger god prognos

Livmodercancer är den femte vanligaste cancerformen bland kvinnor. Årligen insjuknar närmare 1 400 kvinnor i Sverige i livmodercancer och cirka 150 dör till följd av sjukdomen.


När livmodercancer upptäcks i ett tidigt skede, som den oftast gör, är prognosen god. Vanligaste behandlingen är att hela livmodern opereras bort.


Livmodercancer ska inte förväxlas med livmoderhalscancer. Livmoderhalscancer, som orsakas av vissa så kallade HPV-virus, är en helt annan cancerform.

– Våra resultat kan ses som ytterligare ett argument att hålla nere på konsumtionen av sockerhaltiga livsmedel överhuvud taget, säger professor Alicja Wolk vid Institutionen för miljömedicin vid Karolinska institutet.

Alla kvinnorna i studien har vid två tillfällen med sju års mellanrum besvarat en omfattande enkät om sina matvanor. Utifrån enkätsvaren har forskarna både kunnat se hur mycket varje kvinna konsumerat av olika sockerhaltiga livsmedel och beräkna hur mycket socker hon dagligen fått i sig genom dem totalt sett.

Under de drygt 18 år som kvinnorna i studien följts efter att de första gången besvarade enkäten insjuknade 729 av dem i livmodercancer.

När forskarna analyserade vilka som insjuknat fann de att livmodercancer var klart vanligare bland kvinnorna som konsumerade livsmedel med mer än 35 gram socker per dag – både som tillsats i kaffe eller te och i andra livsmedel – jämfört med bland kvinnorna som konsumerade mindre mängder socker än så.

De enskilda sockerhaltiga livsmedel som var allra starkast kopplade till livmodercancer var bullar och kakor.

Bland kvinnorna som uppgivit att de åt bullar och kakor minst tre gånger i veckan var livmodercancer drygt 40 procent vanligare än bland kvinnorna som åt sådana sockerhaltiga fikabröd sällan eller högst varannan vecka.
– För feta kvinnor var sambandet mellan hög sockerkonsumtion och livmodercancer ännu starkare. För dem var risken för denna vanliga cancerform nästan fördubblad om de konsumerade mer än 15 gram socker per dag, säger Alicja Wolk.

Hon betonar att en studie som denna inte kan bevisa att man kan få livmodercancer av att äta mycket socker.
– Att det verkligen skulle vara så ligger dock i linje med flera tidigare studier som påvisat nära samband mellan fetma, som kan vara nära kopplad till så kallad insulinresistens och höga insulinhalter i blodet, och livmodercancer. När man äter mycket socker driver det på kroppens insulinproduktion, säger Alicja Wolk.

Senaste inläggen

Presentation


På bilden är Madonna, Dvärgschnauzer, BIV=bäst i världen. Alla kategorier.

Fråga mig

5 besvarade frågor

Besöksstatistik

Tidigare år

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
<<< Februari 2014
>>>

Länkar

Arkiv

Gästbok

Kategorier

Sök i bloggen

RSS


Ovido - Quiz & Flashcards