http://www.expressen.se/halsa/1.2391287/nya-budskapet-at-fett-for-halsan

Läs nedanstående eller om du vill ha mer detaljer gå in på länken härovanför.

Nya budskapet: Ät fett för hälsan

Viktigt för diabetiker

Om du tar insulin eller SU-preparat och börjar äta LCHF- kost är det viktigt att du håller koll på blodsockret så att det inte blir för lågt. Om det blir alldeles för lågt kan du hamna i koma. Dra ned på kolhydrater och SU-medicin/ insulin i samråd med läkare eller sjuksköterska om det är möjligt.

Sjukdomar som LCHF kan lindra

ÖVERVIKT OCH FETMA. Flera studier har visat att lågkolhydratkost kan vara effektivt för viktnedgång.
TYP 2-DIABETES. Flera studier visar att diabetiker kan gå ner i vikt och förbättra sitt blodsocker.
METABOLT SYNDROM, innebär att du har minst tre av följande riskfaktorer: bukfetma, högt blodsocker, högt blodtryck, blodfettsrubbning av triglycerider eller HDL-kolesterol.
GIKT. Mindre studier har visat att LCHF kan hjälpa.
PCOS. Läkaren Sofie Hexeberg har behandlat ett antal kvinnor med PCOS, en hormonell rubbning, med LCHF. De har blivit friskare och en del har kunnat bli gravida, något som kan vara svårt för dem med PCOS. Mindre studier har visat liknande resultat.
HJÄRT-KÄRLSJUKDOM. En lågkolhydratkost kan bidra till att minska flera riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, som övervikt, högt blodsocker, förhöjt blodtryck, blodfettsrubbningar och diabetes.
EPILEPSI. Flera studier har visat att barn med epilepsi blir friskare av en fettrik kost, de får betydligt färre anfall. En fettrik kost används i behandlingen av barn med epilepsi. Minst en studie har visat att vuxna kan bli hjälpta av en LCHF- eller Atkins-kost.
KOLON IRRITABLE, IBS. En liten studie har visat att lågkolhydratkost kan hjälpa.
HALSBRÄNNA. En liten studie har visat att lågkolhydratkost kan hjälpa.
GALLSTEN. PROSTATAFÖRSTORING. SÖMNAPNÉSYNDROM. ARTROS. AKNE. KARIES.

Det här händer i kroppen när du äter kolhydrater

• Kolhydrater kan vara socker eller stärkelse från spannmål, potatis eller andra rotfrukter.
• Kolhydraterna bryts ner till glukos (en sockerart) och tas snabbt upp av blodet. Kroppen reagerar genom att tillverka hormonet insulin som ser till att sockret går in i dina celler och används som energi.
• Efter en kolhydratrik måltid kan inte cellerna ta hand om allt socker, det lagras då i kroppens muskler och lever. Om där också blir fullt så omvandlas sockret till fett och lagras i dina fettceller.
• Insulinet sänker också fettförbränningen.

Så här fungerar kolesterol

• Kolesterol är ett av våra viktigaste ämnen, utan det kan inga celler eller cellväggar byggas. Alla dina egna celler kan producera kolesterol, levern kan också hjälpa till i processen. Om du äter lite kolesterol producerar kroppen mer och om du äter mer går kroppens produktion på sparlåga.
• Kolesterolmolekylen är förstadiet till en lång rad viktiga ämnen, till exempel binjurebarkshormoner, könshormoner och D-vitamin.
• Kolesterol kan transporteras i blodet för att ta sig till cellerna. Transporten sker i olika ”paket” av lipoproteiner, det är dessa som kallas HDL, det ”goda” kolesterolet, och LDL, det ”onda” kolesterolet.
• HDL-paketen transporterar kolesterol från blodet till levern. LDL-paketen transporterar kolesterol i andra riktningen, ut till cellerna.
• I många år har man betraktat LDL som ont. Sanningen är den, aäger Uffe Ravnskov, att de flesta studier har visat att ett högt LDL inte är en riskfaktor. Det finns emellertid stora och små LDL-partiklar, och det är antalet av de små som pekar på en större risk för hjärtinfarkt, vilket dock inte betyder att de är själva orsaken.
• Om man äter mycket mättat fett minskar antalet små LDL- partiklar, och äter man mycket kolhydrater så ökar antalet, alltså precis det motsatta mot vad man kunde förvänta sig.
• Flera studier har visat att äldre människor med högt kolesterol lever längst och Uffe Ravnskov menar att det inte finns något ont kolesterol, att högt kolesterol i stället är hälsosamt, bland annat därför att det skyddar oss mot infektionssjukdomar.

5 april 2011 Laila, 48, blev av med sin diabetes 29 mars 2011 Struntade i bantningen - rasade i vikt 29 mars 2011 Började äta fett - gick ner 30 kilo 29 mars 2011 Vi blev tjockare av att undvika fett 21 mars 2011 Fettskräck - det började med en bluff 21 mars 2011 Så blev fett farligt - och nyttigt igen

4 blogginlägg länkar till artikeln

Expressen: Ät fett för hälsan

9 timmar sedan Kostdoktorn.se

Expressens artikelserie om LCHF

18 timmar sedan Marianns LCHF mat & bak

Mat-EVOLUTION-en

En dag sedan Örfilar & gladsparkar

Twingly bloggsök

• 1
• 2

 ›

I västvärlden har vi de senaste 30 åren inte bara ätit oss tjocka, vi har också ätit oss sjuka.
Typ 2-diabetes ses i dag som en kronisk, ja nästan oundviklig, sjukdom för många äldre och överviktiga. Trots att vi har ätit mindre och mindre av det mättade fett vi varnats för blir allt fler och allt yngre personer överviktiga och drabbas av sjukdomar som typ 2 -diabetes.
Att fransmännen, som äter mycket fet ost bland annat, inte blir hjärtsjuka har kallats för ”den franska paradoxen”. Undantaget som bekräftar regeln ungefär.

Men nu visar det sig att fettet kanske inte alls är så farligt som vi trott, utan att mer fett och i stället mindre kolhydrater kan göra dig friskare!
Allt fler läkare som behandlar sina patienter med lågkolhydratkost (mindre bröd, potatis, sötsaker och mer fett) berättar att patienterna blir friskare och sänker sina riskfaktorer för till exempel hjärt-kärlsjukdom och diabetes.

Onaturlig hunger försvann

Norska läkaren Sofie Hexeberg lärde sig under sin läkarutbildning att mättat fett och kolesterol är farligt för hälsan och att en fettsnål och fiberrik kost är bra. Hon blev själv vegetarian av just dessa anledningar och var det i 15 år innan hon började upptäcka lågkolhydratkost. Ju mer hon läste om det, desto mer övertygad blev hon om att den fettsnåla och kolhydratrika kosten var fel.

Till slut testade hon själv att äta lågkolhydratkost med kött och betydligt mer fett än hon hade ätit tidigare. Kolhydraterna fick hon främst från grönsaker, bär, nötter och mejeriprodukter. Sofies uppblåsta mage, sura uppstötningar och onaturliga hunger och sötsug försvann, och hennes humör förbättrades.

– Jag blev verkligen övertygad när jag började behandla patienter med lågkolhydratkost. Det har varit fantastiskt att uppleva hur alla dessa patienter både blivit smalare och sluppit många av sina krämpor och sjukdomar bara genom att ändra kosten. De flesta med typ 2-diabetes kan sluta med sina mediciner och får ett helt nytt liv.

Friskare av LCHF

I Sofie Hexebergs bok ”Nytt liv med riktig mat - frisk med LCHF” (Optimal Förlag) finns patientberättelser som beskriver hur hennes patienter blivit av med övervikt, fått sänkt blodtryck, förbättrad diabetes och stabilt blodsocker. För andra har ändringen av kost gjort att de fått mindre besvär av eller helt blivit av med till exempel fibromyalgi, artros, PCOS och migrän. Lågkolhydratkosten med mycket fett verkar ha effekt på många olika sjukdomstillstånd.

Sofie Hexeberg förklarar det med att vi är designade för att äta en kost baserad på främst kött, fisk, ägg, grönsaker, bär och nötter. Det är mat som vår kropp är anpassad för. När vi äter det som är optimalt för oss håller vi oss också friska.

– Det är denna kost som människorna har ätit under större delen av vår utveckling. Naturfolk som äter så här har inte våra civilisationssjukdomar, men när de ändrar kosten i västerländsk riktning får de samma sjukdomar som vi.

Mjölprodukter nytt för människan

Det som framför allt skiljer vår moderna västerländska kost från den ursprungliga är vilka slags kolhydrater vi äter. Vi har bara varit bönder en liten tid av vår utveckling och sädesprodukter är nytt för oss. Ris, couscous, bulgur, pasta, bröd och andra mjölprodukter är några exempel. Trots att vi bara har ätit dessa livsmedel en kort tid av vår utveckling har de framhållits som nödvändiga och nyttiga för oss, och som en naturlig del av vår kost, medan fett och i synnerhet mättat fett setts som skadligt och sjukdomsframkallande.
Men både ny forskning, lågkolhydratförespråkare och diabetiker har upptäckt att det är fel.

– Det är ju logiskt att om en diabetiker tar bort socker och stärkelse från kosten så sänks blodsockret. Det var så man behandlade diabetes innan vi fick läkemedel mot det. Hur lite kolhydrater man ska äta är individuellt, en del kan behöva äta max 10-20 gram per dag för att få effekt på hälsan. Friska och fysiskt aktiva personer kan klara 50-70 gram per dag, säger Sofie Hexeberg.

Fyll på med fett

När du tar bort kolhydrater behöver du fylla på med den andra stora energikällan, fett. För många känns det fel, år av propaganda mot fett har satt sina spår. Vi har ju fått lära oss att fett, i synnerhet mättat fett, är farligt eftersom det höjer vårt kolesterol, gör oss tjocka och leder till att vi drabbas av typ-2 diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.

– Sedan vi fick våra moderna kostråd har vi sett en kraftig ökning av typ 2-diabetes och övervikt, samtidigt som konsumtionen av mättat fett sjunkit och intaget av kolhydrater ökat. Det finns ett klart tidssamband, säger läkaren och forskaren Uffe Ravnskov.

Han har under många år kritiserat råden om fett och kolesterol, bland annat genom debattartiklar i Läkartidningen och i sina böcker ”Fett och kolesterol är hälsosamt” och ”Hur kolesterolmyten hålls vid liv” (Optimal förlag).

Förlegad forskning

Han påpekar att synen på mättat fett som farligt bygger på amerikanen Ancel Keys förvanskade forskning på 50-talet och på politiska beslut. Ancel Keys såg att kolesterol verkade ha med hjärtsjukdom att göra – och att man genom att äta mindre mättat fett kunde sänka totalvärdet något. Men vad man inte visste då var att en fettsnål kost i själva verket sänker det ”goda” HDL-kolesterolet och höjer de små ”onda” LDL-partiklarna, som verkar öka risken för hjärt-kärlsjukdom. Uffe Ravnskov menar att det inte finns några studier som visar att de fettsnåla kostråden gör nytta, i synnerhet inte för diabetiker.

I den senaste rapporten ”Mat vid diabetes” från SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, konstateras också att underlaget för dagens kostrekommendationer är bräckligt. Det finns helt enkelt inte tillräckligt bra forskningsresultat – ändå har en kolhydratrik och fettsnål kost rekommenderats till diabetiker i flera decennier.

– Nu visar studier att mindre kolhydrater är bra för typ 2-diabetiker, de går ner i vikt och kan slänga sin medicin, under förutsättning att de följer dieten. Alla riskfaktorer förbättras, säger Uffe Ravnskov.

Nygammalt kostråd

Och det var också just en lågkolhydratkost med mycket fett som rekommenderades till diabetiker – innan vi fick för oss för att mättat fett är farligt.
Sambandet mellan intag av mättat fett, förhöjt kolesterol och åderförkalkning ger Uffe Ravnskov inte heller mycket för.

– Inga studier har visat samband mellan nivån av kolesterol i blodet och graden av åderförkalkning. Högt eller lågt kolesterol spelar ingen roll, människor med lågt kolesterol blir precis lika åderförkalkade som människor med högt.

Flera studier har dessutom visat att ett högt kolesterol inte är en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom för äldre eller för kvinnor. För unga och medelålders män är det däremot en riskfaktor, men det betyder inte att det är själva orsaken.
Kolesterolvärdet är inte heller någonting stabilt, utan påverkas av bland annat stress. Därför är det lätt att dra felaktiga slutsatser.
Också på livsmedelsverkets hemsida uttrycker man sig numera försiktigt när det gäller sambandet mellan mättat fett och åderförkalkning.

Läkemedelsindustrin tjänar på rädslan

Trots det fortsätter man att hävda att mättat fett är farligt – men hänvisar till stora studier som har visat att mättat fett i kosten INTE (!) höjer risken för stroke eller hjärtsjukdom.
De som tjänar på att vi fortsätter att vara rädda för mättat fett är viss livsmedelsindustri, men framför allt läkemedelsföretagen. I början av 1980-talet kom de kolesterolsänkande medicinerna, statinerna. De rekommenderades till alla som hade ett totalkolesterol på över 5 mmol/L, och görs fortfarande. Men många helt friska människor har ett högre kolesterol än så – och räknas alltså plötsligt som sjuka.

– Statiner till friska människor gör mer skada än nytta. Effekten hos dem som haft hjärtsjukdom är lite bättre, men inte stor. En engelsk studie på 200 000 friska personer som fått statiner visade att vinsten i färre hjärtinfarkter var mindre än de allvarliga komplikationer som medicinen gav. Det här är den största medicinska skandalen i modern tid, säger Uffe Ravnskov.

I Sverige heter den populäraste medicinen mot högt kolesterol Lipitor. 2005 kom den på andra plats av de mediciner som det såldes mest av i Sverige.