Sett i Efter 10, om HSP och kom ihåg att jag har en gammal artikel ur en gammal MåBra tidning som jag sparat eftersom jag kände igen mig då.
Publicerad i Må Bra 26 Februari, 2011,
Får du ofta höra av andra att du är känslig?
Blir du lätt sårad och ledsen av andras kommentarer och handlingar?
Förr hände det ofta.
Då är du kanske en HSP, Highly sensitive person. 20 procent av befolkningen har detta karaktärsdrag.
20 procent av befolkning är högkänsliga, HSP.
Får du en klump i magen som sitter kvar i dagar när du har sagt ifrån till en kollega?
Märker du bums när någon blir sårad av en kommentar medan andra bara pratar vidare?
Då kanske du tillhör de 20 procenten som är ”högkänsliga”, ”highly sensitive persons” eller HSP på engelska.
Jag har skyllt denna känslighet på att jag vuxit upp bland alkoholister, för då blir det en överlevnadsstrategi.
– Det är ingen diagnos utan ett karaktärsdrag. Vissa föds med ett känsligare nervsystem, tar in fler intryck och tänker mer över dem än andra, säger Ilse Sand, dansk psykoterapeut och teolog som nyligen kom ut med boken Elsk dig selv (Älska dig själv), en guide för högkänsliga och andra känsliga själar. Hon har privat mottagning i Randers på Jylland och håller kurser och föredrag om högkänslighet.
– Högkänsliga har inget skyddande filter. Allt de upplever går rakt in.
De har ofta låg självkänsla och höga krav på sig själva.
Före terapin var det mycket värre.
I dag då stresstålighet och flexibilitet är nyckelord på arbetsmarknaden är det svårt att vara HSP.
En högkänslig person har ett djup och en närvaro som andra kan sakna.
Det vet jag också.
Hon kan njuta till fullo av ensamhet, men kan även vara social.
Känns igen.
Studier visar att drygt en tredjedel av de högkänsliga är utåtriktade, men upplever kallprat som frustrerande. Absolut.
En HSP-person får ofta god kontakt med andra, men orkar inte umgås lika länge som andra.
Japp!
– En högkänslig skapar djupare kontakt på två timmar än andra kan göra på en hel kväll, säger Ilse Sand.
Stämmer också.
Den amerikanska psykologen och forskaren Elaine Aron introducerade begreppet HSP och har forskat i ämnet sedan 1991.
Hon har även skrivit bästsäljaren The Highly Sensitive Person.
Hennes studier visar att högkänslighet är medfödd.
– Tidigare kallades dessa människor blyga och hämmade.
Begreppet ”högkänslig” är mer rättvisande.
Har man inga andra psykiska diagnoser utan bara är högkänslig kan det räcka med att gå på en kurs eller läsa en bok i ämnet för att hitta harmonin i livet, menar Ilse Sand, som själv tillhör skaran högkänsliga.
Terapin hjälpte mig.
Hon vet hur det är att känna sig utanför och onormal, och vara ledsen för att man inte orkar vara lika aktiv som många andra.
– Ett av de viktigaste stegen för att få balans är att våga säga ifrån. Det har jag lärt mig.
Förklara för omgivningen att så här fungerar jag och jag orkar inte vara ”på” så lång tid i taget.
En högkänslig person blir lätt utmattad efter ett möte som varar länge eller när det är stressigt. Det blir för många intryck i nervsystemet.
– En HSP är inte empatisk i alla lägen. Vid överstimulering kan hon få utbrott eller bli svår att vara tillsammans med.
Det beror på att högkänsliga registrerar fler nyanser och tar in saker på ett djupare plan.
Ett sätt att hantera det är att tänka på att kvalitet är viktigare än kvantitet.
En högkänslig kanske inte hinner med lika mycket som andra, men får ut mer av det hon gör.
HSP-personer känner ofta oro och har en tendens att tänka för mycket.
Det tar på krafterna att ha sinnena vidöppna hela tiden och alltid analysera allt.
– Högkänslighet är på många sätt en gåva, men om man inte skapar plats i sitt liv att njuta av fördelarna med att vara högkänslig blir det tungt.
Många utvecklar sin kreativitet, något som är viktigt för en HSP-person.
Därför är det viktigt att få utlopp för sin kreativitet, skriva, måla, dansa, spela ett instrument, sjunga.
Då får man ut känslorna ur kroppen och blir mer harmonisk, säger Ilse Sand.
I nya numret av MåBra (nr 3, 2011) kan du göra ett test för att se om du är en HSP.
Av: Charlotta Lindell
Bild: Thinkstock
________________________________________________________________________________
Här finns testet.
http://www.sensitiv-hsp.se/hsp-test/
_________________________________________________________________________________
Enligt den amerikanska psykologen och forskaren Elaine Aron, är det att vara högkänslig, HSP (hög känslig person) ett karaktärsdrag som 15-20% av befolkningen har – alltså nästan var femte
Om man är högkänslig, är man en person som är särskilt känslig för intryck. Man tar helt enkelt in fler intryck och bearbetar dem på ett djupare sätt än andra människor gör. Därför kommer man som högkänslig lätt att känna sig överstimulerad och få lust att dra sig tillbaka från sammanhang där det händer många saker på en gång.
Andra kan lätt uppfatta den särskilt sensitiva som pjoskig, överkänslig eller osällskaplig eftersom han eller hon fortare blir trött och ofta lämnar sällskapet före de flesta andra.
En högkänslig person kommer å sin sida lätt att känna sig fel, eftersom han/hon inte kan klara så mycket stimulans som andra människor kan.
Det blir ännu vanskligare för den högsensitive, eftersom vi lever i en kultur där egenskaper som gränslös utåtvändhet och det att vara ”alert och energisk” anses värdefulla. Man behöver bara kasta en blick på en sida med jobbanonnser. Här är det stor efterfrågan på t ex att vara robust, utåtriktad, energisk och så vidare.
Man ser sällan att det annonseras efter en lugn, tillbakadragen, beskedlig och ödmjuk person, vilket passar mycket bättre in på en högkänslig person.
Vilka egenskaper som anses värdefulla är olika från kultur till kultur. En undersökning visar att medan barn i Canada ofta väljer bort känsliga och blyga barn som lekkamrater, föredrar barn i Kina just kamrater med dessa egenskaper.
Fördelar och nackdelar med karaktärsdraget
Som högkänslig tål man inte att befinna sig i stora sammanhang, där det inte finns möjlighet att dra sig tillbaka – i alla fall inte under en längre tid åt gången. Stora köpcentra och receptioner kan snabbt ta andan ur en högsensitiv – man blir helt enkelt överväldigad av så mycket stimuli.
Och om man inte tar sig själv på allvar och ser till att man får tillräckligt med pauser, kan man efteråt vara trött i flera dagar.
För de flesta sensitiva fungerar det heller inte att delta i sociala sammanhang flera gånger i veckan. Att man till en viss del måste begränsa sig, kan vara svårt att acceptera, särskilt om lusten efter sällskap är stor, vilket den som sagt kan vara även om man är högkänslig.
I gengäld har den särskilt sensitive sällan tråkigt i sitt eget sällskp, och här kommer vi in på fördelarna.
Om man är högkänslig har man ett rikt inre liv. Ganska få intryck kan sätta igång en hel film på den högsensitives inre bildskärm. Därför är den högkänslige ytterst lämpad till jobb där det gäller att få bra och originella idéer.
Många författare är av naturen mycket känsliga. Dessutom gör högkänsligheten stor nytta om personen har att göra med andra människor. Den särskilt sensitive kommer att ha en god intuition och känsla för den andres behov.
En högsensitiv person som har lärt sig att respektera sig själv och sitt karaktärsdrag, kan få ett rikt liv. Faktiskt visar forskningen att högkänsliga under de rätta omständigheterna, trivs bättre än andra. Det anses att ha att göra med det rika inre livet och med personens förmåga att registrera fina nyanser och således hitta en större njutning i t ex dofter, naturen, konst och musik.
Skrivet den 7. februari 2012
Här följer nya artiklar och länkar om samma ämne. Svd 13/7-12
Högkänsliga pejlar in vågor i luften
HUDLÖS. Upp emot var femte person är en HSP – en highly sensitive person.
Psykologen Elaine Aron beskriver det som att man har en så låg tröskel för sinnesintryck att det påverkar hela livet. Och att känsligheten kan vara både en sårbarhet och en gåva.
– Högkänsliga har ett rikt inre liv. Ett knoppande träd kan ge dem ett lyckorus.
23 april 2012 kl 09:29, uppdaterad: 4 juni 2012 kl 10:47
DE HÖGKÄNSLIGA - En serie om att ha låg tröskel för sinnesintryck.
Del 1.
Minns ni prinsessan på ärten? Hon som trots 20 madrasser och 20 ejderdunsbolstrar sov fruktansvärt dåligt och vaknade med blåmärken över hela kroppen. Detta eftersom drottningen lagt en liten ärta på botten av hennes säng.
I H C Andersens sagovärld var flickans ömtålighet beviset för att hon verkligen var av kunglig börd. Så känslig kunde ju bara en riktig prinsessa vara.
I dag skulle hon kanske i stället ha räknats in i den femtedel av mänskligheten som anses vara ”högkänslig”. Och hennes sömnproblem hade nog snarare förklarats med ett ovanligt reaktivt nervsystem – som på sikt riskerade att göra henne deprimerad och tillbakadragen.
– I vår västerländska kultur har ordet ”känslig” fått en negativ klang, men högkänslighet kan vara både en sårbarhet och en gåva, säger den amerikanska psykologen och forskaren Elaine Aron, som myntat begreppet ”highly sensitive person”.
När hon i mitten av 1990-talet tog ett helhetsgrepp om den högkänsliga personlighetstypen – med sina svagheter och styrkor – var det få som hade hört talas om den. De senaste åren har dessa tunnhudade personer dock uppmärksammats i både vetenskapliga publikationer och populärvetenskaplig facklitteratur. Enbart Elaine Arons böcker om högkänslighet har sålts i över en miljon exemplar.
Elaine Aron bedriver sin forskning vid New State University of New York, men hemmet och den privata psykoterapimottagningen finns i San Francisco. När jag över en telefonlinje till Kalifornien ber henne beskriva vad ”högkänslighet” är, understryker hon först att det inte handlar om en personlighetsstörning – eller en ny bokstavsdiagnos (förkortningen HSP används ofta för högkänsliga personer).
– Högkänsliga personer löper en viss ökad risk att drabbas av depression, ångest och andra stressrelaterade symtom. Fokuserar man bara på de problem som högkänsligheten kan leda till, är det lätt att misstolka den som ett slags sjukdomstillstånd, medger hon.
Men högkänsligheten är ett personlighetsdrag, understryker Elaine Aron. På samma sätt som vissa har utrustats med en ovanligt hög ”gåsfaktor” som gör att de flesta motgångar rinner av, påverkas andra människor extra mycket av såväl känslomässiga som sensoriska sinnesintryck.
Högkänsliga personer löper en viss ökad risk att drabbas av depression och ångest.
Så kan till exempel en mindre tillrättavisning på jobbet, en armbåge i tunnelbanan eller en skavande tvättlapp i nacken rubba den högkänsliges sinnesstämning för resten av dagen – samtidigt som åsynen av ett knoppande träd eller ett barn som just lärt sig cykla kan överskölja honom eller henne med ett varmt lyckorus som håller i sig nästan lika länge. Högkänsligheten har alltså även positiva sidor.
– Högkänsliga har inte utrustats med bättre näsor, skarpare syn eller bättre hörsel. Däremot har de en lägre tröskel för att ta in olika slags sinnesintryck och deras hjärnor bearbetar informationen på ett djupare sätt, säger Elaine Aron, som brukar likna högkänsligheten vid de sorteringsmaskiner som används för att dela in nyskördade apelsiner eller annan frukt efter storlek och vikt.
– Om de flesta människor delar in apelsinerna i fem olika fack, använder en högkänslig person kanske 25 fack. Att sortera all information så noggrant tar mycket psykisk kraft och får den högkänslige inte tillräckligt mycket tid för återhämtning är risken för ohälsa stor. Men det kan också vara fantastiskt att uppleva tillvaron så nyansrik. Många har till exempel starka natur- och konstupplevelser, säger hon.
I viss mån är vi förstås alla känsliga för yttre sinnesintryck. Vem mår inte dåligt av en utskällning från chefen? Eller störs om grannen i lägenheten ovanför går loss med borrmaskinen? Men mellan 15 och 20 procent av alla individer anses vara så känsliga att hela deras liv genomsyras av detta – allt från jobbsituationer till intima relationer.
Eftersom denna högre känslighet för yttre stimuli har observerats hos ungefär en femtedel av alla spädbarn och dessutom hos ett hundratal djurarter, tyder mycket på att det handlar om ett nedärvt personlighetsdrag. Detta är dessutom lika vanligt hos män som hos kvinnor.
– Högkänsligheten medför en ökad sårbarhet, men sannolikt har den även haft evolutionära fördelar. Många högkänsliga är till exempel riskmedvetna och lite försiktiga i nya situationer. Jag brukar skämta och säga att om man alltid är väldigt noga med att lokalisera nödutgången när man går på bio, blir man lätt stämplad som neurotisk – till den dag det faktiskt börjar brinna. Då uppfattas man i stället som väldigt smart, säger Elaine Aron och fortsätter:
– En person som snabbare än andra känner av hungerkänslor, börjar kanske också tidigare att leta efter föda och hinner då få sitt energibehov säkrat innan födan tar slut. Och kanske kan förmågan att känna av andras sinnestämningar leda till att man blir en bättre förälder, eftersom man är mer lyhörd för sina barns behov.
För sin forskning har Elaine Aron gjort djupintervjuer med personer som själva definierat sig som ”extra känsliga”. Likheterna i deras beskrivningar av sig själva var slående: Ett rikt inre liv. Lätt uppjagad. Svårare att prestera när man är observerad. Känslig för smärta.
– Att känsligheten tog sig så många olika uttryck och att dessa förekom hos så många av intervjupersonerna, gjorde mig övertygad om att det handlar om ett mer generellt personlighetsdrag och inte bara om en ökad känslighet för just smärta eller höga ljud, säger Elaine Aron.
Utifrån intervjuerna har hon konstruerat ett personlighetstest som på en 27-gradig skala mäter hur högkänslig en viss person är, HSP-skalan (se nedan). De skillnader i känslighet som Elaine Aron har funnit i sina psykologiska test har sedan även bekräftats biologiskt. Med hjälp av funktionell magnetröntgen har forskare öppnat ett fönster till de högkänsligas hjärnor och sett att det som tycks förena dem är ett nervsystem som reagerar ovanligt starkt på yttre stimuli.
I ett försök fick till exempel ett antal personer jämföra nästan identiska landskapsbilder och leta efter små olikheter, samtidigt som deras hjärnor avbildades med funktionell magnetkamera (fMRI). De som fått höga värden på HSP-skalan uppvisade då en högre aktivitet i de delar av hjärnan som bearbetar visuella intryck.
I ett annat experiment fick försökspersonerna titta på bilder av glada och ledsna ansikten. Återigen var hjärnaktiviteten högre hos personer med höga värden på HSP-skalan. Det var dock inte känslocentrum som aktiverades, utan de delar av hjärnan där spegelneuronerna finns. Dessa nervceller anses viktiga för förståelsen av andra människors handlingar och känslor.
– I vår kultur uppfattas högkänslighet ofta som något negativt, men såväl omgivningen som de högkänsliga själva borde fokusera mer på allt som de har att erbjuda. De har till exempel hög empati, är goda lyssnare, ser saker som andra missar och fattar ofta väl genomtänkta beslut. Detta är egenskaper som behövs i vårt samhälle, säger Elaine Aron.
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
TESTA DIG SJÄLV – Hur känslig är du?
Elaine Aron, forskare och psykoterapeut, har tagit fram ett självtest där man genom att ta ställning till ett antal påståenden kan få en uppfattning om hur högkänslig man är. Hon betonar att testet inte är ett så exakt att man bara kan utgå från det i sin bedömning.
Vill du göra testet i sin helhet, gå in på Elaine Arons hemsida:
http://www.hsperson.com
Testet finns även på svenska:
http://www.hsperson.se
Om du svarar ja på 14 eller fler frågor är du troligtvis högkänslig. Inget psykologiskt test är dock så exakt att man enbart kan grunda sin bedömningen på detta, understryker forskaren Elaine Aron, som gjort testet. Och även om du bara svarat ja på någon eller några frågor - men instämmer i väldigt hög grad i dessa påståenden - kan du vara högkänslig.
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
Här följer några exempel på frågor. Svara ja eller nej utifrån hur väl du tycker att påståendet stämmer på dig.
1. Jag blir nervös när jag ska göra många saker på kort tid.
2. Andra människors sinnesstämningar påverkar mig.
3. Jag blir lätt överväldigad av skarpt ljus, starka dofter, grova textilier och sirener i närheten.
4. Oljud får mig att må dåligt.
5. Jag reagerar starkt på hungerkänslor – de påverkar mitt humör och min koncentrationsförmåga.
6. Jag är särskilt känslig för effekterna av koffein.
7. Jag blir irriterad när man vill få mig att göra flera saker samtidigt.
8. Jag förnimmer och uppskattar fina och subtila dofter, smaker, ljud och konstverk.
9. När jag måste tävla mot någon eller utföra något under iakttagande blir jag nervös eller osäker och presterar sämre än jag annars skulle ha gjort.
De högkänsliga - alla artiklar
Här har man tittat på en speciell sorts råttor, Dahl saltkänsliga råttor med högt blodtryck.
ulfpohl skrev 14:17, 11 mars 2012
Tack,Björn,för användbar information i brist på statistisk human evidens eftersom det i alla fall handlar om däggdjur,vilket man i andra sammanhang drar stora växlar på.När jag påstår för mina ”elever” och andra att på lchf och dylik kost blir man troligen statistiskt minst 100 år gammal så får jag ofelbart reaktionen:”Usch,så gammal vill jag inte bli!”,eftersom alla blivit lärda att man blir sjuk av ålder samt att alla dör av sjukdom-med vissa mycket sällsynta undantag.Detta är ett axiom som ingen ifrågasätter.
Om jag sedan påpekar att detta visserligen är vanlig men inget orsakssamband eftersom historien lär oss att påståendet är falsk och förklarar varför-då hajar folk till och börjar tänka:Hoppsan,jag kan kanske vara en resurs för mina nära och kära istf. en belastning och tyna bort i förtid.För mig personligen har dessa insikter inneburit ett totalt nytänkande.Plötsligt har jag fått min. 20 troligen friska år till skänks enbart genom att ta del av för mig ny kunskap.Denna nya omvälvande,positiva insikt försöker jag sprida efter bästa förmåga eftersom det påverkar folks förväntningar och livsplanering.Livshorisonten flyttas rejält.Sjukdom är inget samtalsämne längre för ”invigda”.
Björn Hammarskjöld skrev 16:09, 11 mars 2012
Om man frågar en samling personer (föreläsning eller annan) hur gamla de tänker bli och kastar ut 100 år är det bara omkring 20 % som räcker upp armen. Bland läkare är procenten ännu lägre.
Jag har dock alltid sagt att mitt livlängdsmål är mer än 100 år. Det blir roligare så.
Sen är det kul på jobbet. Jag är äldst och jag är den ende som springer i trapporna, alla andra verkar släpa sig både uppför och nedför trapporna trots att en del bara har uppnått en tredjedel av min ålder.
Rolf Löfgren skrev 20:50, 11 mars 2012
Bravo Björn, du är en klok och framsynt man.
Jag läser med nöje allt du skriver och äntligen förstår jag kopplingen mat och hälsa.