Hur Lenin och Branting svek socialdemokratin

Åsa Linderborg svarar Olle Svenning om klasskampen

Kommunpolitikerna verkade lite chockade över hur vi har det.

Uppdragsgivarna verkar inte sköta sina uppdrag, men så blir det ju oftast när allt privatiseras och ingen kollar upp dem.

Förr sa man att det fanns ett botemedel mot Cancer. Det var svett ifrån Kommunalarbetarna eftersom det ansågs att de bara hängde på sina spadar istället för att jobba.

På den tiden blev uppgifter iaf gjorda även om det tog tid, och jag antar att det blev billigare i längden.

Jag tycker att det iaf var bättre ordning då dom fanns för nu slarvas det med det mesta.

Som att sopa in skräpet och glaset i buskarna i hopp om att det inte kommer att synas, men det finns ju kvar och ser väldigt skräpigt ut.

Här är några som var med på vår promenad.

   

och några av de 40 bilderna som jag skickat till dem inför vandringen.

         

Det känns riktigt bra nu för de verkade ta oss på allvar nu då de såg eländet med egna ögon.

http://blogg.passagen.se/matfrisk/

Kolesterol, en antioxidant

I blodkärl kan bildas förträngningar, plack, som hindrar blodflödet. Ibland kan dessa plack brista och släppa ut sitt innehåll som färdas vidare till de hamnar någonstans där de fastnar. Detta förorsakar syrebrist och koldioxidöverskott vilka båda kan döda vävnader och i allvarligare fall förorsaka död.

Vid obduktion kan man finna att dessa "proppar" innehåller oxiderat kolesterol.

Konventionellt brukar läkarna sträva efter att behandla patienter i riskgrupper med statiner som blockerar ett tidigt förstadium i kroppens framställning av kolesterol.

Tyvärr medför detta ett stort antal nackdelar då detta även negativt påverkar syntesen av bland annat könshormoner, D-vitamin och Coenzym Q10. 

Låt oss fundera om det finns alternativ för att förhindra att kolesterol oxideras i övermått. Kroppens ämnesomsättning och energiframställning bygger på att ett antal näringsämnen reagerar med syre, de oxideras. Så länge dessa reaktioner sker i ordnade former och på rätt plats går allt som det ska, men i praktiken är det långt ifrån så, det bildas mängder av fria radikaler som i sin tur angriper och oxiderar ämnen som inte är kemiskt stabila. Dit hör till exempel fetter med en eller flera omättnader i kolkedjorna. Detta leder till att fettet härsknar. En oxiderad fettsyra blir i sin tur en fri radikal som kan skada andra.

Till all lycka förfogar kroppen över antioxidanter som offrar sig och fångar in skadliga fria radikaler innan de hinner förorsaka alltför stora skador.

Bland de mer kända hör C- och E-vitamin.

Ett av de mindre omtalade är kolesterol!

Det är alltså helt i naturens ordning att kolesterol oxideras när det utövar sin funktion som antioxidant.

Ett av de sätt vi kan påverka denna process är att inte överkonsumera fleromättade fetter. Två av dem är essentiella, livsnödvändiga, linolsyra och alfalinolensyra. De används av kroppen som byggstenar för att bilda andra och längre fettsyror som i sin tur är mycket viktiga.

Dagsbehovet av dessa ligger på några få gram och allt vi äter utöver detta riskerar att bilda fria radikaler och förbruka antioxidanter och i den processen bilda oxiderat kolesterol som i sin tur bygger skumceller som fyller ut placken i blodkärl.

Undvik därför att äta mer fleromättade fetter än nödvändigt, särskilt de som har sitt ursprung i vegetabiliska fetter. Dit hör fasta och flytande hitte-på-fetter som kallas margariner.

Postat i: Allmänt  Permalink   Kommentarer [4] 

Jag  har skickat detta meil till Y.Stein FP-politiker, tillsammans med 40 bilder av sopor, glas, och parker, inför promenaden på lördag som ordf. i FP Martin Normark lovade oss i sin insändare i BUB "bättre underhåll, vad kan göras". Jag nämnde det här i bloggen den 21 april.

HJÄLP! …..oss här i Bro för vi lider verkligen, särskilt vi som bor på Råby- Örn- och Fasanstigen.
Jag vet inte riktigt var jag ska börja men jag tar det eftersom det kommer upp.

Det vore på tiden att ni anordnar en Håll Bro Rent-kampanj.

Vidarebefordra inte detta meil till ansvarig utan läs det själv först så kanske det sker någon förbättring.

PYROTEKNIK
Först och främst undrar jag var informationskampanjen om pyroteknikanvändning som det står om i kommunens sammanträdesprotokoll från 2011-02-02, tog vägen.
Här på Råbystigen började smällandet vid Lucia 2011 och under tiden 18 dec-11 till 17 jan-12 var det värre än någonsin.
Det small varje natt och ibland även under dagarna också och min hund har fått hjärtinfarkt pga smällandet. Hon var aldrig skotträdd innan vi flyttade hit.
Här pågår även fyrverkerier vid privata fester, året runt men jag tvivlar på att de sökt tillstånd som lagen föreskriver. OK! För Nyår men det är de överraskande och oväntade smällandet som skrämmer.
(Polisen hinner inte fram innan det är över så vad gör vi?)
Nu måste min hund äta antidepressiva läkemedel för hennes rädsla har spridit sig till skräck inför ungdomar och ljud från grannarna.
För mig är det förvånande att Mikael Andersson inte hade kännedom om denna kampanj.
Fortsätter ni tillåta pyroteknikanvändningen i samma omfattning som tidigare får väl Kommunen i så fall städa upp efter festligheterna .  Skaffa en glasdammsugare.
Det har nu gått 4 månader sedan den stora ”glaskrossarnatten=nyårsafton” och ni har visserligen sopat gångbanorna men i gräskanterna ligger det fortfarande glas kvar och så allt skräp efter raketerna.
(Mer om glas senare)

KONTAKTER
I veckans BUB skriver Du att vi ska höra av oss när vi ser saker som kommunen har hand om och som inte sköts eller som borde förbättras men det hjälper föga.
Vi är många som ringt, mejlat och klagat men ingenting händer. Här får Du ett exempel på vad jag upplevde vid min senaste kontakt med Mikael Andersson.

Så här har jag skrivit i min blog: I dag ringde jag och talade med Miljöansvarig i vår Kommun om sopor , glas och skräp, men han hade inte någon koll på någonting  och tyckte inte det var någon ide´  för det blir snart likadant, sa han.

Då jag påtalade hur det ser ut med glaset på skateramperna visste han inte ens var de låg.

Han visste inte heller om att kommunen utlovat att jobba med förebyggande insatser mot störande fyrverkerianvändning genom en informationskampanj, så vad gör man.

Jag tipsade honom om att läsa sammanträdes-protokollet från 2011-02-02

Han bad mig att komma på en lösning av problemen och söka patent för det,  för då skulle jag bli rik. Suck..

Han sa också att det ser ut likadant i hela landet men det är inte sant. Tex. i Kungsängen(samma Kommun), Kallhäll och Jakobsberg städas det mycket oftare än här i Bro.

Till slut orkade han inte lyssna på mina klagomål mera så han använde Härskarfasoner genom att seja "ha en bra dag"  och så avslutades samtalet.

Han lovade ju inget så då behöver han ju inte heller hålla eller bryta något löfteL

Fy f... så billigt. Jag grät av ilska efter samtalet, men tack o lov fick jag använda Gunnie som bollplank och senare Elin som också pratat med mannen i fråga men inte heller verkar ha fått någon positiv respons.

Jag tycker att det mesta har urartat i vår Kommun sedan Alliansen tog över.

Det var mycket trevligare klimat här i Bro när Sossarna och Folkpartiet styrde Kommunen innan 2010.

När jag flyttade hit för 4 år sedan var här mycket finare och mycket mindre skräp.

Det har blivit värre och värre efter bytet av Kommunpolitikerna så jag hoppas vi slipper dom efter 2014.

Numera satsas alla resurser på "finare" områden.

 

SKRÄP

Jag bifogar bilder så får Du se själv hur vi har det här i Bro.

Vi gnäller verkligen inte i onödan utan vi mår jättedåligt och känner panik över att bo på en sophög. Vi är många som lider och några av oss har fått sömnstörningar pga. försämringarna som skett här på Råbystigen.

Det är en plåga att se nedskräpningen och av farligt avfall som ligger i naturen tex krossade energilampor.

Jag och flera med mig ångrar nu att vi flyttat hit och jag har många vänner som redan flyttat härifrån. För mig och många av mina vänner som är i 60-70-årsåldern känns det fruktansvärt jobbigt att behöva flytta igen eftersom vi valde detta område för att här var så fint och med  nära till naturen, centrum och pendeltåget.

Nu har Du informerat om vandringen den 5 maj så vi får hoppas att UpplandsBro Hus kommer till skott och panik-städar upp runt våra hus.

Ni borde nog göra en oanmäld inspektion av Bro någon gång.

GLAS

Det är nu 2 år sedan jag för första gången skrev till kommunen och berättade hur det står till på idrottsplatsen och bad om sanering av fotbollsplanen som är full av glas.

Nu efter Nyårsfirandet  är även hela planen vid skateboardramperna också full med glaskross. Det är ett under om ingen har skadat sig allvarligt ifall de ramlat på asfalten där.

Många hundar och katter har skurit sina tassar trots att jag och en väninna plockar och sopar  glas mest varje lördag, söndag och måndag. Fotot med glas på en gul bricka sopade jag ihop på en sträcka av 30 meter på Idrottsstigen.

Inför gatsopningen i våras har Kommungubbarna börjat med något nytt. De sopades  in löv i buskarna men även  allt skräp, fimpar  och glasskärvor sopades in.

Plastpåsar och folie bryts inte ner så snabbt och glaset bryts aldrig ner. Fimpar innehåller bl.a kadmium som förstör vår jord. Det ser väldigt illa ut med skräpiga buskar vilket också uppmärksammas när jag får gäster. Jag skäms faktiskt.

Våra hundar gillar att nosa i buskar men med risk att skära sig.

Jag önskar att alla glasflaskor förbjöds och ersattes av petflaskor.

CENTRUM och SOPSTATIONEN

Jag tycker att det borde vara förbjudet att cykla igen Centrum eftersom det är trångt och svårt att ta sig fram när cyklister korsar sig mellan oss som går där.

Själv är jag ju rörlig men jag har sett många med rullatorer som blivit helt paralyserade av cyklister som kommit farande i hög fart. I andra Centrum finns förbudskyltar mot cykling, där får cyklar bara ledas.

Sopstationen behöver utökas med en behållare till för hårdplast eftersom den som nu finns oftast är smockfull och de flesta ställer då soporna bredvid istället för att ta hem dem igen, och då sprids de vida omkring.

PARKER mm

Parken med bänkar mellan Råbyskolan och Idrottsstigen är full av glaskross, fimpar och soppåsar i buskarna. Kan ju bero på att där inte finns någon papperskorg.

Barn ifrån dagis går igenom parken dagligen och det ligger glas både på asfalten och på gräsmattorna.

Den nya  fina parken vid dammen saknar också papperskorgar.

Hundrastgården saknar också papperskorg fast vi snart haft den i 1 år. Och varför inte placera en av TicksPack-stationerna där.

Det verkar vara helt sporadiska insatser som är helt ogenomtänkta? Papperskorgarna borde väl  ha monterats  vid de fina bänkar som ni placerat ut efter gångvägarna. Eller också kunde ni placerat bänkarna vid papperskorgarna.

Dessutom är de papperskorgar som finns alldeles för små och eller för få. De borde nog inte ha lock eftersom somliga invånare lämnar sina soppåsar i dem och då blir de ju fulla omedelbart.

Jaa det blev ju en hel del missnöjesyttringar och  de ligger väl alla inom Kommunens ansvarsområde så nu återstår det väl bara att vänta och se om några förbättringar sker. Vi ses på lördag.

Kort sagt: VI VILL HA BÄTTRE STÄDNING OCH OFTARE GATSOPNING I BRO.

Med vänlig hälsning Yvonne Andersson

Det är alltså inte bara jag som reagerat på skräpet i vår miljö. Denna insändare fanns i Mitt i och den uttrycker ungefär vad jag känner.

 

 Samma vecka BUB fanns denna insändare.

   

I dag kom ett svar i veckans BUB och jag tycker att jag gjort allt som vi uppmanas till när vi vill ha hjälp, men vad hjälper det. Nu återstår det att skicka ett meil till Yvonne stein så får vi se om någonting händer. Hon håller iaf delvis med om att det kan göras mera och uppmanar oss innevånare att meddela när vi ser saker som kommunen bör åtgärda men det har jag gjort nu i flera år men får ingen respons. Får inte ens svar på mina meil utan bara att meilen vidarebefordrats till ansvarig.

Precis samma taktik som Regeringen kör med : Mycket snack men lite verkstad.

Smart nog har hon nu upplyst vår Hyresvärd att det blir inspektion så nu kanhända att de får ändan ur vagnen och städar upp runt hyreshusen, för att komma i bättre dager.

 

I nedanstående utdrag står det att Kommunen och Hyresvärden har ansvar för skräphanteringen men det verkar inte gälla i vår Kommun.

I dag ringde jag och talade med Miljöansvarig i vår Kommun men han hade inte någon koll på någonting och tyckte inte det var någon ide´ att städa för det blir snart likadant, sa han.

Han visste inte ens om att kommunen utlovat att jobba med förebyggande insatser mot störande fyrverkerianvändning genom en informationskampanj, så vad gör man.

Jag tipsade honom om att läsa sammanträdes-protokollet från 2011-02-02

Han bad mig att komma på en lösning av problemet och söka patent för det.

Till slut orkade han inte lyssna på mig mera så han använde Härskarfasoner genom att seja "ha en bra dag" Fy faan så billigt. Jag grät av ilska efter samtalet men tack o lov fick jag använda Gunnie som bollplank och senare Elin som också pratat med mannen i fråga.

Jag tycker att det mesta har urartat i vår Kommun sedan Alliansen tog över.

Det var mycket trevligare klimat här i Bro när Sossarna och Folkpartiet styrde Kommunen innan 2010. När jag flyttade hit för 4 år sedan var här mycket finare och mycket mindre skräp. Det har blivit värre och värre efter bytet av Kommunpolitikerna så jag hoppas vi slipper dom efter 2014.

Numera satsas alla resurser på "finare" områden.

------------------------------------------------------------------------------------------------------

Fakta om nedskräpning

– en sammanställning av Stiftelsen Håll Sverige Rent

Stiftelsen Håll Sverige Rent Box 4155, 102 64 Stockholm

Tel 08-505 263 00 E-post skrap@hsr.se Fax 08-505 263 01 www.hsr.se

Detta är statistik från några år sedan, så det är antagligen ännu sämre i dag.

Denna sida är fri att kopiera! Finns på webbplatsen www.skrapfrimiljo.nu

Allmänt om nedskräpning

Hur ser nedskräpningssituationen ut i Sverige?

En SIFO-undersökning, som Håll Sverige Rent lät göra 2004, visar att visar att nästan en

tredjedel av svenskarna, 28 procent, uppger att de skräpar ned.

Av dessa är det en procent som gör det varje dag och fyra procent någon gång i veckan. För knappt 20 år sedan var densiffran 18 procent. Om man tänker sig att denna enda procent (drygt 74 000 personer) ”nöjer sig” med att slänga ett enda skräp på marken varje dag så blir det drygt 27 miljoner skräpföremål under ett år! Detta är skräp som någon annan måste plocka upp, skräp som förfular miljön, skapar otrivsel och kan skada både människor och miljö.

Varför har nedskräpningen ökat?

Det finns flera anledningar till att nedskräpningen har ökat, bl a att andra miljöproblem fått

större fokus i media de senaste åren: I jämförelse med andra miljöproblem känns inte

nedskräpningen lika viktig. Vi har fått nya konsumtionsvanor; snabbmaten är ett nytt fenomen som fört med sig många förpackningar vilka, om de inte hanteras rätt, kan bli skräp.

Kanske har den ökande individualismen i samhället en roll, den unga generationen känner inte

samma kollektiva ansvar för hur det ser ut i vår närmiljö som den äldre.

Vem är det som skräpar ner?

Den ”typiska nedskräpraren” återfinns i gruppen män 15-29 år, där hela 64 procent

uppger att de slänger skräp på marken.

I åldergruppen kvinnor över 65 år så råder motsatsen: 94 procent säger att de inte skräpar ned. Det är fler män än kvinnor som skräpar ned: 36 mot 21 procent.

Hur mycket skräp hamnar på marken?

En undersökning från Stockholms Miljöcentrum (2001) visar att 8 800 ton skräp årligen

slängs på marken i Sverige.

Detta skräp måste i många fall plockas upp manuellt vilket kostar skattebetalarna 377 miljoner kronor om året (2003).

Vem ansvarar för upplockning av skräpet?

På kommunens mark ansvarar kommunen för upplockning, fastighetsägare ansvarar för områden runt sina fastigheter och andra markägare för sina områden.

Men vi kan alla bidra till en renare miljö genom att inte slänga skräp på marken.

Miljön är allas vårt ansvar!

Är det brottsligt att skräpa ned?

Det är olagligt att skräpa ned. Straffet är böter och i grövre fall fängelse.

Lagtexten säger att "ingen får skräpa ner utomhus på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till”.

Men även om lagen förbjuder nedskräpning är det inte ofta sådana brott anmäls. Däremot

blir dumpning av sopor på allmän plats allt oftare anmält och straffat. De flesta länder har

en hållning liknande Sveriges. I Frankrike finns nu ett lagförslag på att införa pant på fimpar, som är det vanligaste och mest utbredda skräpet.

Det här är väl ändå inget stort problem i Sverige jämfört med andra länder?

Det beror på vilka länder man jämför med. Vi vill att det goda rykte Sverige har haft om sig

att vara ett rent land kvarstår. Nu är trenden på väg åt fel håll.

Hur ser situationen ut utomlands?

Ett exempel är Bangkok. Där försöker myndigheterna minska nedskräpningen med hjälp av

böter. Sopor på trottoar resulterar i motsvarande 530 kronor i böter. För föremål slängda på gator och vägar blir det 1 320 kronor. Dyrast blir det för den som släpper sina överblivna

attiraljer i kanalerna – det kostar 2 600 kronor. Det är också i kanalerna som den värsta

nedsmutsningen har skett. Där flyter hela öar av sopor omkring.

Det internationella streckkodssystemet (Barecodesystemet)

En streckkod består av en serie nummer och ett antal streck med varierande tjocklek som

kan avläsas optiskt med information om produkten. Varje vara har sin unika kod. De två

första numren visar i vilket land förpackningen är producerad:

Konsekvenserna av nedskräpningen

Skräp skadar barn, djur och natur

Barn skär sig på glas och plåt, änder fastnar i sexpacksringar. Nedbrytningstiden för skräpet är lång.

• En PET-flaska bryts ned av naturen på 450 år.

• En cigarrettfimps nedbrytningstid är 3 år.

• En aluminiumburk bryts ned under 300 år.

• Plast bryts ned under 400 år.

• Glas tar naturen över en miljon år att bryta ned.

Skräp är fult

Fler än 1 600 pressinslag över hela landet handlade under 2003 om hur fult det är med

skräp och att man vill göra något åt det.

Skräp är dyrt

Upplockningen av skräp kostar svenska skattebetalare minst 377 miljoner kronor om året

(2003).

Skräp missgynnar turismen

Nedskräpningen är ett hot mot turismen som är en viktig inkomstkälla för många kommuner.

Turister klagar redan på en skräpig miljö.

Australien 77

Canada / USA 00–09

Belgien 54

Danmark 57

Finland 64

Frankrike 30–37

Italien 80–83

Japan 49

Nederländerna 89

Norge 70

Schweiz 76

Sverige 73

Spanien 84

Storbritannien 50

Tyskland 40–43

Österrike 90–91

Skräp skapar otrygghet

Det finns ett dokumenterat samband mellan skräpiga miljöer, otrygghet och kriminalitet.

I New York, USA, samarbetar polisen med miljösamordnarna för att stävja kriminalitet och öka medborgarnas trivsel och trygghet.

Skräp är onödigt

Nedskräpningen är inte det svåraste miljöproblemet vi har, men

det är det som är enklast att komma tillrätta med!

Om alla hjälptes åt att slänga sitt skräp i papperskorgen skulle vi inte ha några

nedskräpningsproblem.

Fakta om nedskräpning

Vem slänger skräp?

I Sverige slänger nästan 30 % av befolkningen skräp på marken.

Den ”typiska nedskräparen” återfinns i gruppen män 15-29 år,

där hela 64 procent uppger att de slänger skräp på marken.

I åldergruppen kvinnor över 65 år så råder motsatsen: 94

procent säger att de inte skräpar ned.

Vad slänger man?

Papper, godisomslag, fimpar, cigarretter, snus är de vanligaste

typer av skräp m m. Kvinnor slänger mer tuggummi än män och

män slänger mer snus än kvinnor. Fimpar slängs i lika stor

utsträckning av båda könen.

Varför slänger man?

Anledningen till att man slänger skräp på marken är oftast

slöhet, att det inte fanns någon papperskorg i närheten eller för

att man ”inte bryr sig”.

Kostnad och ton skräp per år:

8 800 ton skräp slängs varje år på marken i Sverige och det kostar

skattebetalarna 320 miljoner kronor att plocka upp det (siffror

från 2001).

Skräpets tio-i-topp-lista gjord av

Håll Sverige Rent 2005

1. Fimpar 2. Papper

3. Tändstickor 4. Snusprillor

5. Tuggummin

Mycket skräp lämnas i skogen utan att kunna

tas om hand för återvinning.

700 elever städade sju mil strand på Öland i

september 2004. Tillsammans samlade de in

två ton skräp som kunde återvinnas istället

för att förstöra naturen.

Runt om i Sverige arbetar människor för

en ren miljö. Susanne Johannesson i

Vellinge har uppmärksammat den enskildes

skyldighet att kasta sitt skräp på rätt

ställe. Foto: Arne Schmitz

Fimpfakta

• Nästan 50 % av allt skräp i stadsmiljöer är tobaksrelaterade produkter. Exempel är

fimpar, cellofanpapper och cigarettpaket. Cigarettfimpar ses ofta inte som ett skräp

eftersom de är så små och inte lika iögonfallande som t ex en ölburk.

• Nedbrytningstiden för en fimp varierar beroende på vilken typ av klimat fimpen slängs

i. Cigarettillverkarna hävdar att nedbrytningen går relativt fort (ett antal månader)

medan biologer säger att det tar mycket längre tid (upp till 15 år). Generellt

brukar man säga att nedbrytningstiden är 1–5 år för en fimp.

• Det slängs ungefär 4 500 miljarder fimpar varje år runt om i världen.

• 1 200 000 vuxna svenskar röker dagligen. De slänger i snitt 1,7 fimpar på marken varje

dag. Sett till vad rökarna slänger på marken varje år blir det 744 600 000 fimpar på ett

år!

• Fler än 32 miljarder cigaretter konsumeras i Australien varje år. Om man lade alla dessa

fimpar på ett led efter varandra, skulle de sträcka sig över 640 000 kilometer och runda

jorden 16 gånger!

• Amerikanerna rökte ca 470 miljarder cigaretter under 1998,

enligt statliga beräkningar. Detta resulterade i ca 80 800 ton

cigarettfimpar.

Vad innehåller en fimp?

• En cigarettfimp innehåller resterna av tobak, papper och

själva filtret.

• Många tror att filtret är gjort av bomull och därför ofarligt,

men det är gjort av ett fintrådigt material, cellulosaacetat, som

är en form av plast. Filtrets uppgift är att fånga tjära och andra

giftiga ämnen (t ex tungmetallen kadmium som även finns i

batterier) innan de når rökarens lungor.

Fimpens påverkan på människor, djur och miljö

• Det är vanligt att småbarn och djur av nyfikenhet

provsmakar en slängd fimp, vilket kan få ödesdigra

konsekvenser. En cigarettfimp innehåller nämligen

tillräckligt med gift för att döda ett litet barn. 4 % av

de förgiftningstillbud som kom in till Giftinformationscentralen

under år 2002 handlade om tobak, vilket

inkluderar både hela cigaretter, fimpar och snus. De

flesta tillbud gällde små barn. Obs! Om barnet svalt

snus, mer än en halv cigarett eller mer än ett par

fimpar bör man kontakta Giftinformationscentralen

för bedömning av risken.

• Fåglar, fiskar och andra djur kan dö till följd av att matsmältningssystem

blockeras av fimpar som de ätit.

Det tar 1–5 år för en fimp att brytas ned.

I fimpens filter finns bland annat plast

och giftiga ämnen som tjära och tungmetallen

kadmium som även finns i

batterier.

• Forskaren Kathleen Register, VD för Clean Virginia

Waterways, har testat fimparnas giftighet.

Hon fann att en fimp som hamnar i 7,5 liter

vatten är dödlig för vattenlopporna som i vattnet.

Lopporna utgör en avgörande länk i den marina

födokedjan och är därför mycket viktiga.

•

Vind och regn för ofta fimparna till våra vattendrag.

De kemiska substanser som cigaretten är tillverkad

av hotar vattenkvalitén och många av de livsformer

(fiskar, musslor, alger m m) som lever där.

•

Många rökare slänger fimpen på marken utan att

släcka den. Detta kan orsaka bränder, både inomhus och

utomhus. Det var t ex en brinnande cigarett som bar skulden för en brand som kostade 39

människor livet i Mont Blanc-tunneln i Frankrike i mars 1999.

•

I USA omkommer över 1 000 personer och 3 000 skadas varje år i sådana bränder.

Endast cigaretter med brandsäkert papper får säljas i staten New York från år 2004.

Det

blir det sannolika resultatet av att delstatens parlament, inom ramen för en redan

befintlig lag, utformat detaljerade regler för hur cigaretterna ska bli mindre

brandfarliga. Bakgrunden är det stora antal dödsbränder som orsakas av slarv med

brinnande cigaretter.

•

I Sverige orsakas var tredje dödsbrand av cigaretter. Enligt statistik för 2002 från

svenska Räddningsverket omkom 45 personer i bränder som hade samband med

rökning. Det är en ökning med tre jämfört med 2001. Stockholm har haft 69 bränder

där brandorsaken varit rökning sedan 2000.

•

Spillvattenledningarna (avloppsvatten som kommer från hushåll, affärer, skolor,

sjukhus och industrier kallas för spillvatten. Eftersom det är mest förorenat går det

genom särskilda spillvattenledningar från användarna till reningsverket) är inte

anpassade för att ta emot fimpar och dessa kan orsaka stopp i ledningarna. De kan

också hindra framkomligheten för avloppsvattnet i pumpar och vid

avloppsreningsverkens rensningsgaller.

Hur källsorterar man fimpar?

• Tobaksbolagen omfattas av förordningen om producentansvar för förpackningar

(1997:185). De är därmed skyldiga att informera om hur de förpackningar de

producerar ska sorteras och återvinnas. Många förpackningsproducenter har valt

att publicera sådan information direkt på sina förpackningar, men flera olika

cigarettpaket saknar denna information.

• Cigarettaskar eller cigarettlimpor ska sorteras som en pappersförpackning.

• Cigarettfimpar ska sorteras som brännbart avfall.

En hel del skräp hamnar i vattnet, 20 000 ton kastas varje

år i Nordsjön. Hundratals fåglar, marina däggdjur och

havssköldpaddor dör varje år när de fastnar i skräp eller

kvävs och förgiftas när de misstar skräp för mat.

Hur kan nedskräpningen motverkas?

Vad säger lagen?

Miljöbalken

Enligt Miljöbalken är det ett brott att skräpa ned. Lagtexten lyder: ”Ingen får skräpa ned

utomhus på plats som allmänheten har tillträde eller insyn till” (15 kap 30 §).

Till skräp räknas bl a plåt, glas, plast, papper och avfall. Att till exempel ställa uttjänta möbler eller backar med tomglas bredvid återvinningsbehållarna räknas som nedskräpning och kan ge böter eller fängelse i max ett år om brottet betraktas som grovt (Miljöbalken 29 kap 7 §).

Vad har vi att vinna på att sluta skräpa ner?

Trivsel

De flesta tycker att det är trevligare att vistas på eller vid en ren strand, sjö, skog, gata, torg eller skolgård än en som är skräpig. Att detta ligger oss svenskar varmt om hjärtat vittnar alla upprörda insändare i tidningar runt om i landet.

Trygghet

En ren miljö är en tryggare miljö för alla, såväl barn och vuxna som djur och natur.

Pengar

8 800 ton skräp plockas upp i Sverige varje år (siffra från 2001). Den siffran måste kunna

gå att sänka, med minskade kostnader för renhållning som följd.

Miljökänsla

Att bli medveten om nedskräpningens konsekvenser och det individuella ansvaret som

medborgare, kan så ett frö till ökad miljömedvetenhet.

Goodwill

Hela landet tjänar på ett aktivt arbete med miljöfrågor och nedskräpning. Många kommuner

ser arbetet mot nedskräpning som en del i att profilera kommunens arbete med miljöfrågor

och på så sätt göra den attraktiv för dem som bor där och locka till sig nya invånare.

En ren kommun främjar turismen då den är mer attraktiv att besöka för såväl svenska som utländska gäster. Detta gäller naturligtvis för landet som helhet, inte bara för kommunerna.

Mycket skräp samlas i parker och grönområden i våra städer. Under Håll Sverige Rents årligen återkommande skräpplockarvecka är det många som passar på att tillsammans gå ut och plocka skräp i sin närmiljö. I bilden till vänster ses en bostadsrättsförening

i aktion och till höger skolbarn tillsammans med Håll Sverige Rents maskot Max.

Vad kan vi göra åt nedskräpningen?

Ändra attityder och beteenden

Nedskräpning är ett relativt enkelt miljöproblem att göra något åt. Det gäller bara att vi alla ändrar vårt beteende och våra attityder och tar ett större ansvar för vår miljö. Skräp föder skräp. Det är inte okej att kasta skräp, även om platsen redan är skräpig!

Strandstädningar

Varje år till och med 2006 har en en storstädning genomförts längs den 20 mil långa

Bohuskusten i alla tolv kustkommuner. Det är Västkuststiftelsen tillsammans med BOSAM

(Bohusläns samarbetskommitté) och Länsarbetsnämnden som organiserat städningen

tillsammans med kommunerna. Länsarbetsnämnden har lämnat bidrag och genom

arbetsförmedlingen utförde arbetslösa i kommunerna städningen under vår och sommar.

Även många föreningar engagerar sig och genomför egna strandstädningar.

Adoptera ett område

Klasser, föreningar och företag kan ”adoptera” en kustremsa eller ett område, t ex en

busshållplats, som de sköter om och städar flera gånger om året.

Miljödag på skolan

Skolan kan håll en miljödag och ge barnen i hemläxa att berätta för sina föräldrar vad de

lärt sig.

Planera utflykter och resor

Kom ihåg att alltid ha med ett stort lager av soppåsar när du ger dig iväg på semester eller

ska vara en hel dag på stranden. Tänk också på att ta med så få förpackningar som möjligt.

Ofta är papperskorgarna vid större stränder och campingplatser fulla (skräpet blåser då lätt

iväg) och då är det bättre att ta med sig sitt skräp och slänga det hemma.

Papperskorgar

Om du tycker det saknas papperskorgar eller om de är för få, hör av dig till kommunen och

uppmärksamma dem på problemet.

Anmäl

Ser du någon dumpa skräp eller sopor, anmäl det till polisen.

Hur kan man minska nedskräpningen av fimpar?

• Släck fimpen noga och släng den i en vanlig papperskorg.

Spola inte ner den i toaletten!

• Ha med en bärbar liten askkopp, t ex en vanlig förvaringsburk

för filmrullar eller en liten metallburk. Obs! Släck

fimpen innan du lägger den i burken!

• Berätta för vänner och familj om nedskräpningens

konsekvenser och tipsa omgivningen om hur man kan

förhindra nedskräpning. Ställ ut askkoppar på allmänna

plaser, t ex på hyreshusets innergård, så att rökarna ser var

fimpen ska läggas.

• Kontakta tobaksbolgen för att be dem införa pant på

fimparna. Återlösen av panten

skulle kunna ske genom att fimparna återlämnas i

plastpåsar på speciella

uppsamlingsställen i butiker, bensinstationer och

liknande.Varje cigarettpaket skulle