Inlägg publicerade under kategorin Artiklar/Debatter

Av Yvonne Andersson - 13 mars 2012 10:00

(Hämtat från Velila´s Stickblogg)

INFORMATION OM
1-MILAHALSDUKEN!

Vi lägger upp 40st maskor på stickor nr.5. Sen är det upp till var och en hur man vill sticka, vilket garn som används och vilka färger man använder.

När vi visat upp 1-milahalsduken, hösten 2014 då Umeå är kulturhuvudstad, ska den delas upp till filtar & barnhalsdukar.

Dessa ska doneras till barnhemmet Ladva i Ryssland.

Garn och halsduksdelar kan skickas till oss:

Ritva la Fontaine, Mjölkvägen 93, 90628 Umeå

Kicki Vesterlund, Mjölkvägen 89, 90628 Umeå

Eller lämnas i receptionen på Viva resurs, Tegelbruksvägen 7, 90742 Umeå

Det går även bra att komma förbi vårt Stickcafé och samtidigt ta sig en fikapaus =)

ALLA bidrag mottages med STOR tacksamhet!!

//Ritva & Kicki

Av Yvonne Andersson - 13 mars 2012 07:31

Rött kött ökar risk för tidig död

Inte konstigt med tanke på hur de föder upp djuren i USA.

Rött kött ger högre risk för att dö i cancer och hjärt- och kärlsjukdomar, visar en ny stor studie. Den som däremot ersätter köttet med nötter lever längre.

Forskare på Harvard-universitetet har, i en studie med 121 000 personer, slagit fast att rött kött ökar risken att dö ung.

Den som åt en portion obearbetat rött kött per dag ökade risken med 13 procent. Och när det gäller bearbetat kött, som korv och bacon, var siffran högre – 20 procent.

– Denna studie ger tydliga bevis på att regelbunden konsumtion av rött kött, särskilt processat kött, bidrar väsentligt till för tidig död, säger Frank Hu, huvudansvarig för studien som publicerats i tidskriften Archives of Internal Medicine.

 

Att byta ut det röda köttet mot fisk, kött från fågel eller nötter sänkte risken för att dö i förtid.

Särskilt nötter är en bra alternativ proteinkälla och drog ner risken med 19 procent.

Studiens författare säger att mellan sju och nio procent av dödsfallen kunde ha förhindrats om deltagarna hade konsumerat mindre än en halv portion rött kött om dagen. Bearbetat kött innehåller mättat fett, natrium, nitriter och cancerframkallande ämnen kopplade till kroniska sjukdomar som hjärtsjukdomar och cancer. Studien innehåller data om 37 698 män, som följts i 22 år, och 83 644 kvinnor, som följts i 28 år.

Studien som publicerats i tidskriften Archives of Internal Medicine går att läsa i sin helhet här.


Det verkar vara samma data som använts i andra sammanhang, eller?

Dessutom är det oklart om resultaten är signifikanta eller ej.

Dessutom förstår jag inte hur man kan korrigera så precist för andra kända riskfaktorer i beteendet som rökning osv och få kvar en korrelation på cirka 1.10 (en låg siffra i epidemiologiska sammanhang) och veta att den minsann har att göra med det röda köttet och inget annat: /Anna Delin. tex ett högt intag av snabba kolhydrater, rökning osv.


”Men and women with higher intake of red meat were less likely to be physically active and were more likely to be current smokers, to drink alcohol, and to have a higher body mass index (Table 1). In addition, a higher red meat intake was associated with a higher intake of total energy but lower intakes of whole grains, fruits, and vegetables.”

Av Yvonne Andersson - 10 mars 2012 22:45

Ovanligt skådespel på stjärnhimlen när  Jupiter och Venus korsar varandras banor i veckan

I veckan får vi chansen att följa ett himmelskt möte. De ljusstarka himlakropparna Jupiter och Venus korsar skenbart varandras banor, ett lika ovanligt som vackert sammanträffande.

Vid klart väder kan man lätt följa hur de två planeterna synbarligen närmar sig, passerar varandra och sedan glider isär - fast egentligen över 700 miljoner kilometer från varann.

Bäst syns skådespelet efter skymningen och ett par timmar framåt under hela veckan.

Av Yvonne Andersson - 6 mars 2012 08:15

Nu blir Jupiter och Venus-showen som bäst


Det har varit en fantastisk vinter för planetskådare, och nu blir det ännu bättre. Kvällshimlens lysande stjärnor, den bländande vita Venus och den lite gulare Jupiter, kommer allt närmare varandra. Tittar du mot väster varje kväll så ser du hur de rör sig. Här kommer 5 planetskådartips!

    1. Se hur de rör sig. Planeterna flyttar på sig från kväll till kväll. André Franke på astroinfo.se har gjort en fin animering av hur de två aftonstjärnorna rör sig under de närmaste dagarna:
    2. Ta kikaren och titta närmare. Övertyga dig själv om att dessa är planeter och inte stjärnor. Med minsta handkikaren ser du att Jupiter är rund och omgiven de fyra små månar som Galilei upptäckte. Vilka är de kan du kolla på nätet med Sky & Telescopes lilla fiffiga månmanick.
    3. Titta på hur planeterna ser ut i dina ögon. Visst ser de taggiga ut, och inte alls små och runda som de borde vara? Taggarnas form som du ser bestäms av formen hos linsen i ditt öga. Så när du tittar på Venus och Jupiter så ser du något som är väldigt mycket du.
  1. Se fler planeter på himlen! När Venus och Jupiter regerar i väster går ljusröda Mars upp i öster. Senare på kvällen är den himlens ljusaste stjärna. Efter kl 23 kommer dessutom Saturnus upp i sydost, med jämnstarka stjärnan Spica strax till höger om den.
  2. Känn dig hemma i solsystemet. Du ligger nästan längst upp på en liten snurrande blå planet som liksom alla dessa andra planeter lyses upp av en gul stjärna 150 miljoner kilometer ifrån dig. En bra utsiktsplats mot universum.

Information och länkar

Gå med och kommentera, hålla reda på det andra har att säga, eller länka från din blogg.


Andra inlägg

Skriv en kommentar

Berätta gärna vad du tycker. Viss HTML-kod är tillåten för formatering.

Läsarkommentarer

Här finns utrymme för lite dramatik och romantik eller kanske en hel opera! Finns det inte någon som kan skriva något vackert om hur Venus jagat Jupiter hela kalla vintern, men missar varandra med en hårsmån samtidigt som den (synbart) stora Månen går in emellan dem och skiljer dem åt för evigt?

Av Yvonne Andersson - 2 mars 2012 09:00

I dag har Diezel och Madonna fått på sig Bärnstenshalsbanden. 

Förståsigpåarna påstår att fästingplågan kommer att bli värre än någonsin denna sommar eftersom vintern varit så mild.


Värst av allt är att den bruna hundfästingen kommit till Sverige nu.

Jag har väntat på den dåliga nyheten i flera år nu eftersom det importeras så mycket hundar från sydeuropa. Jag litar då inte på deras respass och veterinärkontroller. Eftersom de är så angelägna att tjäna pengar även på dessa stackars hemlösa hundar är det nog lite si och så med intyg och jag tror även att de påverkas med mutor osv.


 

SVA Statens Veterinärsmedicinska Anstalt informerar om

Brun hundfästing nära Sundsvall

2012-01-19

 
 
SVA har bekräftat att de fästingar som hittats i en villa norr om Sundsvall var av arten brun hundfästing (Rhipicephalus sanguineus). Familjen upptäckte ett antal fästingar på sin hund i januari, vilket inte är typiskt för säsongen, och skickade dem då till SVA för artbestämning. Hunden har aldrig varit utomlands och det är osäkert hur huset har smittats.

Den bruna hundfästingen hör hemma i medelhavsområdet med typiskt stäppklimat, det vill säga en värme och luftfuktighet som motsvarar svenskt inomhusklimat. Den tillbringar upp till 97 procent av sitt liv utanför sitt värddjur men håller sig i närheten för att kunna ta sig nödvändiga blodmål för att fullgöra sin livscykel.

I praktiken innebär det att en stor fästingpopulation kan byggas upp kring en hunds bäddplats på några månader under optimala förhållanden.

När fästingarna väl upptäcks på hunden är sannolikheten stor att huset härbärgerar många fler.

Brun hundfästing är så kallad vektor för ett flertal smittoämnen som kan infektera hund bland andra Babesia, Anaplasma, Rickettsia och Ehrlichia vilka vanligtvis inte förekommer i Sverige.

För att komma tillrätta med ett angrepp av brun hundfästing krävs regelbundna besök av skadedjurssanerare.

Dessutom måste hushållets hund behandlas kontinuerligt, eller omplaceras, och noggranna rutiner införas för att undvika smitta till andra hushåll.

I undantagsfall kan brun hundfästing bita människa och katt, men den föredrar hund.


SVA rekommenderar att hundar behandlas mot utvärtes parasiter under utlandsvistelser eftersom det även finns andra exotiska parasiter som kan infektera dem.

Fästingar som återfinns i stora antal eller under fel årstid bör alltid artbestämmas.


För mer information
Ulrika Forshell, veterinär, SVA 018-67 40 00


Av Yvonne Andersson - 1 mars 2012 12:48

Helt fantastiskt att en dietist gjort detta test som inte visar något direkt negativt med att äta naturlig kost.

Hon gick inte ner i vikt  sejer hon, men vid en närmare titt så åt hon ju inte heller så mycket snabba kolhydrater innan hon började med LCHF, och dessutom åt hon mer än 20g kolhydrater per dag..


Jag har funderat ganska mycket över varför de flesta dietister och kostrådgivare är så negativa till LCHF och även har kallat oss för  att vara med i en sekt.

Jag tror tex att de inte orkat sätta sig in i vad den verkliga kosten innehåller.

Dessutom har de nog mixat SSS kosten för viktminskning om man har stor övervikt, med Annikas kost för bättre hälsa och därför trott att vi bara vräker i oss kött och fett.

Det är i alla fall en tanke jag haft.


Här kommer Dietistens utvärdering av 2 månader med LCHF.

1

Fråga Dietisten

Utvärdering av två månaders LCHF-kost – personliga erfarenheter

Karin Jonsson, näringsfysiolog · Saturday, February 25th, 2012


Dieten LCHF har blivit oerhört populär och medialt uppmärksammad under de senaste åren. Förkortningen LCHF står för ”Low Carbohydrate High Fat”, vilket betyder att dieten innehåller minimalt med kolhydrater och
maximalt med fett. Jag har skrivit ett tidigare inlägg (LCHF – vad innebär det egentligen?) där jag försöker reda

ut en del frågetecken kring den omdiskuterade dieten. I detta inlägg vill jag istället dela med mig av min egen erfarenhet av en två månader lång LCHF-diet.

 

Sammanfattning

Mitt energiintag motsvarade mina energiutgifter och min vikt förändrades inte under den två månader långa LCHF-perioden.

Jag kunde täcka behovet av så gott som alla vitaminer och mineraler mycket väl med min LCHF-kost. Det höga innehållet av naturligt fettrika livsmedel och energisnåla grönsaker istället för exempelvis pasta och bröd samt det låga innehållet av socker gjorde, tillsammans med strikta regler, LCHF-dieten till ett för mig bra sätt att undvika överätning. Däremot höjdes min från början mycket låga kvot mellan totalkolesterol och HDL efter mina två LCHF-månader, men värdet överskred inte gränsvärdet för vad som anses vara ohälsosamt.

 

Innehåll

l Bakgrund och syfte

l Metod

m Exempel på min kost innan LCHF-perioden

m Exempel på min kost under LCHF-perioden

l Resultat och diskussion

m Följsamhet av LCHF-dieten

m Energiintag, energiutgift och viktförändring

m Genomsnittligt dagligt intag av makronutrienter under
LCHF-perioden

m Genomsnittligt intag av mikronäringsämnen i procent av
rekommenderat dagligt intag,

under LCHF-perioden

Fråga Dietisten - 1 / 10 - www.fragadietisten.se

2

m Genomsnittligt dagligt intag av energi och makronutrienter under en normal vecka

m Genomsnittligt intag av mikronäringsämnen i procent av rekommenderat dagligt intag, under en normal vecka

m Förändring av blodfetter

m Fysiska förändringar

m Psykologiska förändringar

l Slutsats

l Referenser

 

Bakgrund och syfte

Enligt vissa LCHF-förespråkare är det möjligt att äta hur många kalorier som helst och inte gå upp i vikt, till och med gå ner i vikt, så länge man äter enligt LCHF.

Jag reagerade mot det påståendetneftersom en viktig biologisk mekanism för överlevnaden hos ursprungsmänniskan har varit att kunna lagra energi som fettväv vid energiöverskott, för att sedan använda den upplagrade energin under perioder av svält.

Mig veterligen finns det inga kontrolleradebvetenskapliga studier som utvärderar viktförändring hos försökspersoner som ätit ett registrerat kaloriöverskott från en strikt LCHF-kost.

Man kan därmed inte säga att man kan äta ett hur stort kaloriöverskott som helst på en LCHF-kost och ändå gå ner, eller stå still, i vikt. Av samma anledning kan man heller inte säga att man definitivt går upp i vikt av ett kaloriöverskott under en strikt LCHF-diet… Jag tyckte därför att det vore intressant att testa
hypotesen på mig själv där utgångsläget var att jag hade några överflödiga “trivselkilon”.


Under mina två LCHF-månader kom jag dock i kontakt med flera personer som berättade att de ökat i vikt trots att de ätit en strikt LCHF-kost. Till och med ”fettdoktorn” Annika Dahlqvist skriver i sin blogg att hon själv alltid går upp i vikt om hon överäter, oberoende av kolhydratminimering.

Eftersom jag blev medveten om att det för flera av de som äter enligt LCHF-modellen ändå anses vara möjligt att gå upp i vikt på en LCHF-kost skiftade mitt huvudfokus istället till att utvärdera följande aspekter:

l Näringsinnehåll

l Förändringar av blodfetter

l Den fysiska, mentala och praktiska upplevelsen

 

Metod

Fråga Dietisten - 2 / 10 - www.fragadietisten.se

3

Som riktlinje valde jag en kombination av Annika Dahlqvists femprocentsregel (livsmedel med max 5 g kolhydrater/100 g är ok) och ”Kostdoktorn” Andreas Eenfeldts snabbguide ”LCHF för nybörjare”.

Eftersom jag av etiska skäl inte äter nöt-, fläsk-, fågel- och viltkött innebar min diet ett obegränsat intag av fisk och skaldjur, ägg, smör, kallpressad raps- och olivolja, feta mejeriprodukter som grädde och crème fraiche samt kokosmjölk och ovanjordgrönsaker. Dessutom ett moderat intag av ost, keso,

turkisk yoghurt och yoghurt med naturlig fetthalt (3,5-4,2%), nötter och frön, lök, svamp, quorn och bär. Jag vägde och näringsberäknade exakt allt under de två LCHF-månaderna samt skrev ner mina aktiviteter för att kunna beräkna min genomsnittliga energiutgift. Min vikt och mina blodfetter mättes några timmar efter

frukost av en sjuksköterska innan och efter de två månaderna med LCHF-kost. Nedan visar jag exempel på hur min kost såg ut innan och under LCHF-perioden.

 

Exempel på min kost innan LCHF-perioden

FRUKOST

Naturell yoghurt (0,5% fett), frysta bär, äpple, solros- och
pumpafrön, linfrön, pulver

på torkade nypon samt rågflingegröt.

LUNCH

Broccoli, lax, potatis, sås på kesella (0,5% fett) och kallpressad
olivolja samt sallad på

färsk spenat, paprika, tomater, kallpressad olivolja och
äppelcidervinäger.

MELLANMÅL

Nötter och torkad frukt.

MIDDAG

Linsgryta med krossade tomater, lök, paprika och kallpressad
olivolja med quinoa och

sallad på vitkål, morot, kallpressad olivolja och
äppelcidervinäger.

KVÄLLSSNACKS

Mörk choklad (>85% kakaohalt) och färsk frukt.

HELGSNACKS

Mörk choklad, nötter och torkad frukt.

 

Exempel på min kost under LCHF-perioden

Fråga Dietisten - 3 / 10 - www.fragadietisten.se

4

FRUKOST

Naturell yoghurt (3,5-4,2% fett), frysta bär, solros- och
pumpafrön samt linfrö.

LUNCH

Broccoli/blomkål, lax och sås på crème fraiche samt sallad på
vitkål, kallpressad

olivolja och äppelcidervinäger.

MELLANMÅL

Paranötter (innehåller 3,4 g kolhydrater).

MIDDAG

Purjolök- och fetaostomelett med smörad, lättkokt spenat samt
sallad på ruccola,

avokado, paprika, oliver, kallpressad olivolja och
äppelcidervinäger.

KVÄLLSSNACKS

Keso och turkisk yoghurt.

HELGSNACKS

Ost, nötter och vispgrädde.

 

Resultat och diskussion

Följsamhet av LCHF-dieten

Jag bröt LCHF-reglerna två gånger under min LCHF-period. Den ena gången var på en

fest där det bjöds en sås på crème fraiche, fetaost och soltorkade tomater i olja.

Soltorkade tomater innehåller 8,7 procent kolhydrater, även om såsen totalt sett endast innehöll cirka 3,7 procent kolhydrater. Det andra tillfället var på en vegetarisk restaurang där jag åt fyllningen till en spenatpaj. I efterhand fick jag reda på att fyllningen innehöll ströbröd. Vad gällde min ursprungliga intention, att äta ett

överskott av kalorier, gick det inte så bra eftersom jag blev väldigt mätt samt att jag kände ett visst motstånd till att försöka gå upp i vikt när jag egentligen snarare ville gå ner några kilon.

 

Energiintag, energiutgift och viktförändring

Fråga Dietisten - 4 / 10 - www.fragadietisten.se

5

Min vikt förändrades inte under LCHF-experimentet. Energiintaget hamnade i snitt på

knappt 2 100 kilokalorier. Genom att använda några standardformler som tar hänsyn till ålder, kön och aktivitetsnivå för att uppskatta mina energiutgifter hamnade jag på cirka 2 200 kilokalorier, vilket överensstämmer med min uteblivna viktförändring med tanke på kaloriintaget.

 

Genomsnittligt dagligt intag av makronutrienter under LCHF-perioden

Fett: 151 g (67 E%), varav mättat fett 69 g, omättat fett 47 g och
fleromättat fett 23 g

Protein: 107 g (21 E%)

Kolhydrater: 58 g (11 E%)

Fibrer: 27 g


Trots att jag följde Dahlqvists femprocentsregel för kolhydrater samt Eenfeldts snabbguide till LCHF hamnade min kolhydratmängd lite över Dahlqvists rekommenderade 20-30 gram kolhydrater per dag. (Därför ingen viktnedgång heller)

Detta berodde till stor del på mitt mycket höga grönsaksintag och för mig hade det varit svårt att vara striktare än vad jag var. Femtioåtta gram kolhydrater skiljer sig ändå ganska rejält från de cirka tvåhundra gram jag åt
innan. Likaså resulterade min LCHF-kost i ett minst dubbelt så högt fettintag, och ett många gånger högre intag av mättat fett. Tack vare mitt stora grönsaksintag samt nötter, frön och två matskedar linfrö (5,5 g fibrer) hamnade mitt fiberintag över de 25 gram som minst rekommenderas per dag. (vem rekommenderar det?)

 

Genomsnittligt intag av mikronäringsämnen i procent av rekommenderat dagligt intag, under LCHF-perioden

A-vitamin: 180%

D-vitamin: 174%

E-vitamin: 278%

C-vitamin: 309%

Tiamin: 168%

Niacin: 376%

Fråga Dietisten - 5 / 10 - www.fragadietisten.se

6

B6: 188%

B12: 590%

Folat: 173%

Kalcium: 178%

Fosfor: 345%

Magnesium: 178%

Kalium: 124%

Zink: 194%

Selen: 234%

Järn: 76%


Många LCHF-motståndare hävdar att en LCHF-kost skulle innebära ett
otillräckligt

intag av flera vitaminer och mineraler. Enligt en studie (Gardner
et al. 2010) där

näringsämneskvaliteten av bland annat en lågkolhydratkost enligt
Atkins (17 E%

kolhydrater, 28 E% protein och 55 E% fett) utvärderades låg
mellan18 och 81 procent

av deltagarna i atkinsgruppen i riskzonen för ett för lågt intag
av A-vitamin, B6, järn,

tiamin, C-vitamin, folat, magnesium och E-vitamin. I motsats till
deltagarna i denna

studie täckte jag under min LCHF-period mer än väl intaget av så
gott som alla

vitaminer och mineraler.

Jag lyckades inte riktigt komma upp i den rekommenderade mängden
järn för en ung kvinna (76% av RDI), vilket belyser vikten av att ha uppsikt över
sina blodvärden om man är en menstruerande kvinna som väljer att äta en vegetarisk
eller “fisk-vegetarisk” variant av LCHF-kost. En blandkostare som äter kött skulle
däremot sannolikt inte haft några problem att få i sig tillräcklig mängd järn
med en LCHF-kost liknande den jag åt.


Näringsberäkningen av min LCHF-period visar att det är fullt
möjligt att täcka det

rekommenderade intaget av vitaminer och mineraler med en
LCHF-kost.
Värt att

poängtera är dock att jag inkluderade en mycket stor mängd
grönsaker i kosten samt

en del nötter, frön och bär. En person som utesluter alla eller nästan
alla kolhydratkällor ur kosten kan få problem med vissa näringsämnen som till
exempel fibrer, C-vitamin, kalcium, kalium, magnesium, folat och järn (baserat
på en näringsberäkning av en kost på drygt 2 000 kcal med kött från fisk,
fågel, fläsk och nöt samt ägg, olja, smör och grädde). För att täcka behovet av
D-vitamin underlättar det mycket att inkludera fet fisk i kosten några gånger i
veckan, oavsett om det är en LCHF-kost eller inte.

För att inte utelämna det faktum att en kost med mer kolhydrater
och mindre fett

också kan täcka behovet av näringsämnen gott och väl redovisar jag
ett genomsnitt av

näringsinnehållet i en veckas för mig normal kost under en strikt
nyttig period,

bestående av frukt och grönsaker, baljväxter, rotfrukter,
fullkornsprodukter (100%)

Fråga Dietisten - 6 / 10 - www.fragadietisten.se

7

som till exempel rågbröd, quinoa och råris, torkad frukt och
nötter, fisk och skaldjur,

ägg, magra mejeriprodukter samt kallpressad raps- och olivolja.
Värt att poängtera är

att denna kost innehåller cirka 200 kilokalorier mindre än den
näringsberäknade

LCHF-kosten, så en direkt jämförelse av näringstäthet blir inte
fullt rättvis.

 

Genomsnittligt dagligt intag av
energi och makronutrienter under en normal vecka

Energi: 1889 kcal

Fett: 70 g (33 E%), varav mättat fett 21 g, omättat fett 28 g och
fleromättat fett 15 g

Protein: 98 g (21 E%)

Kolhydrater: 194 g (46 E%)

Fibrer: 40 g

Genomsnittligt intag av
mikronäringsämnen i procent av rekommenderat dagligt intag, under en

normal vecka

A-vitamin: 128%

D-vitamin: 126%

E-vitamin: 248%

C-vitamin: 324%

Tiamin: 145%

Niacin: 230%

B6: 225%

B12: 300%

Folat: 204%

Kalcium: 132%

Fosfor: 314%

Fråga Dietisten - 7 / 10 - www.fragadietisten.se

8

Magnesium: 183%

Kalium: 147%

Zink: 169%

Selen: 185%

Järn: 110%

Förändring av blodfetter

Parameter Före Efter Referensvärde

Totalkolesterol (mM/L)

HDL (mM/L) 1,03 1,02 >1

Tot. kolesterol/HDL ** 3,3 0-4

Triglycerider (mM/L)

*Värdet var så lågt att det inte gick att detektera

**Kvoten kunde inte beräknas eftersom mängden totalkolesterol var
för lågt

Jag hade ett mycket lågt kolesterolvärde innan jag påbörjade
LCHF-dieten men fick

efter dieten en höjning av både totalkolesterol och kvoten
totalkolesterol/HDL. Mina

HDL-värden låg innan LCHF-perioden precis ovanför gränsen för vad
som är ok (HDL

bör inte vara för lågt) och förändrades inte efter mina två
LCHF-månader. Att

HDL-värdena inte var högre utgör dock inte något problem eftersom
jag hade så låga

totalkolesterolvärden, och därmed låga LDL-värden (LDL bör vara
lågt).

Triglyceridnivåerna var väldigt låga, som sig bör, och förändrades
inte heller märkbart

vid en förändring av min kosthållning.

Av intresse här är det ökade värdet på kvoten mellan
totalkolesterol och HDL, vilket

skulle kunna ses som en negativ konsekvens av LCHF-dieten. Värt
att poängtera är

Fråga Dietisten - 8 / 10 - www.fragadietisten.se

9

dock att varken densiteten hos LDL eller mängden oxiderat LDL mättes, vilket anses spela roll för risken att utveckla hjärt-kärlsjukdom. Likaså ligger kvoten fortfarande inom referensvärdesintervallet, troligtvis tack vare mina låga utgångsvärden. Om kvoten hade fortsatt öka och överskridit gränsvärdet under en
längre LCHF-period än två månader kan man bara spekulera kring. Detsamma gäller hur resultatet
hade sett ut om mina utgångsvärden varit högre. Det är viktigt att komma ihåg att genetiken spelar roll för en
persons kolesterolvärden

och hur de påverkas av olika typer av kost. Vissa av oss,
uppenbarligen mig själv

inkluderat, får högre nivåer av LDL när vi äter mycket mättat
fett. För andra, särskilt i

samband med viktnedgång, behöver detta inte vara fallet. Detta är
viktigt att ha med

sig i bakhuvudet när man tolkar studier. Även om studiedeltagare i
en LCHF-grupp i

snitt får förbättrade eller försämrade kolesterolvärden gäller det
sällan alla i gruppen,

utan det är ett medelvärde beräknat från gruppens varierande
värden. På grund av att

olika människor reagerar olika kan det vara värdefullt att
kontrollera sina

kolesterolvärden om man äter en LCHF-kost med mycket mättat fett,
och tänka på att

kolesterolet kan påverkas olika vid viktnedgång och
viktstabilitet. Man bör

personligen inte ta för givet att ens egna kolesterolvärden blir
bättre, oförändrade

eller sämre, bara för att andras värden påverkats i en viss
riktning.

Fysiska förändringar

Jag kände mig lätt illamående och kände en oberäknelig
mättnadskänsla i början av

den nya kosten. Det var ofta som jag inte visste om jag var mätt
eller hungrig. Jag

upplevde också att jag var lite tröttare och mer lättretlig i
början, men det kan även ha

berott på andra omständigheter. Vad gäller träning kände jag ingen
förändring när jag

styrketränade men jag kände mig lite tyngre i benen i början av
mina joggingpass.

Uthålligheten var det dock inga som helst problem med. Alla
negativa upplevelser vid

omställningen av kosten försvann efter cirka en månad då jag kände
mig precis som

vanligt.

Psykologiska förändringar

Mitt sötsug försvann inte trots att jag åt LCHF-kost, men begäret
stillades utan

problem för stunden genom exempelvis en blandning av keso och
turkisk yoghurt,

vispgrädde, några ostskivor eller några frysta hallon. Många
människor, inklusive mig

själv, känner ofta ett sug efter att äta mer mat och energi än vad
vi egentligen

behöver.

Jag upplevde att det var svårt att överäta på LCHF-kosten, vilket
var väldigt

positivt. Jag upplevde dock också att jag blev väldigt begränsad i
mitt ätande, främst

socialt, men även till viss del privat eftersom jag behövde
planera mina inköp noga så

att jag alltid hade något att äta som inte innehöll för mycket
kolhydrater. Ibland lät jag

bli att äta när jag blev sugen mellan de planerade målen bara för
att jag inte orkade

gå och handla speciell mat. Det jobbigaste var ändå att alltid
behöva krångla när jag

skulle bli bjuden på mat, antingen fick jag förklara noga allt jag
inte kunde äta eller ta

Fråga Dietisten - 9 / 10 - www.fragadietisten.se

10

med mig specialmat. Ur viktminskningssyfte kan den upplevda
begränsningen

däremot vara något positivt, så länge man känner att det är värt
det. Privat hade jag

inga problem med att hitta på goda och varierade rätter.

 

Slutsats

Mitt energiintag
motsvarade mina energiutgifter och min vikt förändrades inte under den två
månader långa LCHF-perioden. Jag kunde täcka behovet av så gott som alla vitaminer
och mineraler mycket väl med min LCHF-kost. Det höga innehållet av naturligt
fettrika livsmedel och energisnåla grönsaker istället för exempelvis pasta och

bröd samt det låga
innehållet av socker gjorde, tillsammans med strikta regler,

LCHF-dieten till ett för
mig bra sätt att undvika överätning. Däremot höjdes min från början mycket låga
kvot mellan totalkolesterol och HDL efter mina två LCHF-månader, men värdet
överskred inte gränsvärdet för vad som anses vara ohälsosamt.

 

Referenser

Gardner C. D., Kim S., Bersamin A., Dopler-Nelson M., Otten J.,
Oelrich B. och Cherin

R. Micronutrient quality of weight-loss diets that focus on macronutrients:
results

from the A TO
Z study
.
American Journal of Clinical Nutrition, 2010, 92: 304-12.

This entry was posted on Saturday,
February 25th, 2012 at 11:09 am and is filed under

Livsmedel, Övervikt, Studier

You can follow any responses to this entry
through the Comments
(RSS) feed.
You can

leave a response, or trackback from your own site.

Fråga Dietisten - 10 / 10 - www.fragadietisten.se


I Kostdoktorn hittade jag dessa 63 kommentarer som är ett bra komplement till studien.

63 kommentarer till “Näringsfysiolog testar LCHF”

Kommentarssida: 1 2
  1. Förresten, helt rätt angående kött- och vegetarianfrågan. Jag ser att jag faktiskt har skrivit i mitt inlägg "som icke köttätare..." Jag säger inte vegetarian men jag utesluter fisk ur "kött"-kategorin, vilket kan tolkas lite inkonsekvent. Jag ska genast rätta till detta!

  2. En sista kommentar, eller fråga snarare, för ikväll... Kroppen producerar själv kolesterol vid behov, så om min kropp nu skulle behöva mer kolesterol än det överskott jag vid första provtillfället hade cirkulerande i blodet, varför producerar kroppen inte mer?
    Eftersom jag totalt sett äter mer energi än vad jag gör av med (med anledning av mina extra "trivselkilon" och de näringsberäkningar jag gör periodvis) så behöver inte min kropp prioritera bort en extra kolesterolproduktion pga energibrist i alla fall.
    En liten fundering bara...

    Av samma anledning är det fel att generellt döma kolesterolrika livsmedel till att vara blodkolesterolhöjare, eftersom kroppen då naturligt sänker sin egen kolesterolproduktion...

  3. ks

    Kostdoktorn, vad innebär kolesterolöverskott vid provtagning?

  4. Anonym

    #36

    "Someone goes on a low carb diet and gets carbohydrates under 50 grams per day, which is really the threshold to get where the body goes into ketosis". - Dr Stephen Phinney.

    Dr Stephen Phinney, MD, PhD, knows more about this than almost anybody. He has researched adaptation to very low carb diets (and exercise) for a long time.

    http://www.amazon.com/Art-Science-Low-Carbohydrate-Living/dp/0983490708

  5. @Karin Jonsson:

    Din kolesterolfråga har faktiskt besvarats av allas vår älskade Kostdoktor här på bloggen.

    Som du mycket riktigt påpekar, så fixar våra kroppar så att vi alltid har rätt kolesterolnivå -- oavsett vad vad vi äter, och hur mycket vi äter.

    När det gäller alla olika, motstridiga uppgifter om hur det förhåller sig med kolle hit och kolle dit, så kan man börja misstänka att våra forskare har varit så lyckliga över att inse att det finns olika sorters kolle, att de totalt missat den stora helheten?

    Med andra ord: SKIT I KOLESTEROLET -- DET FIXAR SIG AUTOMATISKT!!!!

  6. Aeh

    Hon tycks inte ha ätit ägg överhuvudtaget....  F ö finns en studie som kopplar ihop lågt kolesterol med sänkt kognitiv förmåga (härmed inte sagt att det skulle gälla henne)

    http://www.psychosomaticmedicine.org/content/67/1/24.short

    Psychosomatic Medicine 67:24-30 (2005)

  7. david

    Självklart gick hon inte ner i vikt, Du kan inte studera hälsoparametrar av en kostmodell samtidigt som du är under viktnedgång. Du måste titta på effekterna i energibalans. Om du är överviktig och minskar i vikt kommer dina värden alltid att förbättras om de var dåliga från början även om du skulle gå på den mest galna diet i världen.

  8. Malin

    # 42, till Cecilia:

    Du skriver att du var normalviktig innan du startade med LCHF. Det var jag också, och jag förväntade mig INGEN viktnedgång ALLS. Inte konstigt att du inte går ner i vikt, när din kropp är nöjd och belåten som det är.

    Det verkar vara många som tror att man automatiskt kommer minska och minska i vikt när man äter LCHF, så är det inte. Kroppen går mot normalläge (om den inte är där från början), den blir lagom, den blir "perfekt" för varje individ.

  9. Anders S

    #35 Tina Andersson Igår 19:03

    Tina, provat http://birthday.se ?

  10. # 58, Malin...

    Just min poäng. Men jag vill understryka att jag har testat att minska ner kalorimängden till ca. 1700kcal per dag, fortfarande med lågt kolhydratinnehåll, och då tappat kroppsvikt, precis som med en traditionell "bantning". Dock blev jag hungrigare, precis som med traditionell bantning:) Kändes som att magen alltid var tom. Min slutsats blev att min kropp inte BARA är nöjd om den får tillräckligt med fett och protein, den behöver en viss mängd kalorier också. Så är det.

    Och jag tycker att många på LCHF-sidan är lite för envisa när de vidhåller att alla skulle må superbra om de bara åt så minimalt med kolhydrater som möjligt. Alla är inte lika. Jag tränar mycket, och därför behöver jag mer mat. Inte bröd eller pasta, men jag kan absolut inte gå en halv dag på bara lite turkisk yoghurt och nötter...

  11. Shrinkin David

    @Karin Jonsson

    Tack för en bra studie.
    Att du dessutom är inne och svarar på frågor ger extra guld-stjärna! :)

    En fråga:
    Var det av personligt intresse eller som en del i utbildningen du gjorde detta?

  12. Helene

    # 60 Cecilia
    Jeg tror det mange mener, er at LCHF er en vektregulerende kost.
    Dvs at om du spiser deg passe mett, har kroppen selv "sagt fra" hva den behøver for å være passe stor. Om du spiser mindre og kjenner deg sulten, så "sier" kroppen at du spiser for lite, og da blir du for tynn.
    Mange som spiser høgkolhydrat-kost får ikke denne metthetsfølelsen selv når de spiser nok ( og det er mange forklaringer her ) og man fortsetter derfor å spise.
    Med LCHF fungerer metthetskjenslan for de fleste perfekt, uten å måtte regne på energiinntaket.
    Har du en del kilo til overs, så vil de for veldig mange renne av, selv om du spiser deg mett og fornøyd. Det er det som mange roper halleluja over - de trenger ikke pines av sult for å bli lagom stor :)
    T
    rivselskiloene er nok ikke naturen så veldig opptatt av - det er ingen uhelse i de.

  13. Skorpan

    # 17 Mick B
    Tack snälla för svar! Jag har skrivit ut och läser på bussen på väg hem... det var 'några' sidor :)

Av Yvonne Andersson - 29 februari 2012 08:20

I dag har jag ätit LCHF-kost i 6,5 år och är ett levande bevis på överdriften det skrivs om i Läkartidningen. Fantastiskt att de även kommenterar CEA´s företag.


Korruptionen verkar utbredd hos dem som ger oss kostråd.


LÄKARTIDNINGEN nr 9 2012

Riskerna med fettrik diet är överdrivna

Uffe Ravnskov, med dr, docent, Lund

ravnskov@tele2.se

Bo H Jonsson, med dr, överläkare, Norra Stockholms psykiatri

 

Det finns ingen anledning att förknippa en högfettdiet med allvarliga hälsorisker, åtminstone inte vid diabetes eller metabola syndromet. Numera rekommenderas ­denna diet för diabetiker både i USA och i Storbritannien, skriver Uffe Ravnskov och Bo H Jonsson.

OStudier av kostens inverkan på hälsan tillhör nog det svåraste inom klinisk forskning. De flesta människors kost innehåller en varierande mängd av olika födoämnen. Om man i ett experiment med bibehållet kaloriintag ersätter ett födoämne med ett annat, är det dessutom omöjligt att veta om eventuella hälsoeffekter beror på ett minskat intag av X eller ett ökat intag av Y. Observationsstudier är ännu svårare. Vem äter samma kost varje dag och vem minns hur mycket, och vilka av kostens talrika ingredienser, det är som är nyttiga eller som leder till ohälsa?


Det är således en svår uppgift som professorn i aptitkontroll Charlotte Erlanson-Albertsson tar på sig när hon kritiserar högfettdieterna (Läkartidningen 51–52/2011, sidorna 2713-7). Hon har några förnuftiga kommentarer, men de flesta av hennes argument håller inte. Låt oss börja med de förstnämnda.

Det är förmodligen korrekt att generna styr förmågan att bränna fett. En svensk-amerikansk studie har till exempel visat att feta kvinnor med normal insulinkänslighet bantar lättare på en kolhydratrik diet, medan feta med nedsatt insulinkänslighet gör det bäst på en kolhydratfattig [1]. Detta kan vara förklaringen till att många kostexperiment inte har kunnat visa någon större skillnad mellan en kolhydratrik och en kolhydratfattig diet.


Det finns emellertid mer än tjugo väl genomförda experiment på patienter med typ 2-diabetes eller metabola syndromet där en kolhydratfattig diet visar positiva resultat på samtliga riskfaktorer hos diabetikerna, bättre ju färre kolhydrater kosten innehåller [2]. LCHF-dietens positiva effekt hos dessa patienter ­förefaller därför välgrundad, medan det finns anledning att vara avvaktande med generella rekommendationer tills vi sett studier som undersökt effekten hos friska.

Erlanson-Albertsson har också noterat att en fettrik, kolhydratfattig diet inte har några negativa effekter på blodfetterna. Men längre fram i artikeln skriver hon att den resulterar i en postprandial höjning av blodfetterna.

En referens saknas här: troligen syftas på triglyce­riderna. Senare i artikeln skriver nämligen Erlanson-Albertsson att förhöjda blodfetter ger ökad risk för hjärtinfarkt och hänvisar till en rapport av Nordestgaard och medarbetare [3]. Vad de fann var att en hög triglyceridhalt vid icke-fastande är en riskfaktor för både hjärtinfarkt och totalmortalitet.

Då en kolhydratrik kost är associerad med och resulterar i höga triglyceridvärden [2, 4], medan en kolhydratfattig i alla studier resulterat i ett kraftigt fall [2], är deras fynd alltså ett indirekt stöd för en kolhydratfattig diet. Detta är också i överensstämmelse med talrika studier som visat att höga triglyceridvärden hos diabetiker är en riskfaktor för både hjärtmortalitet och totalmortalitet, medan få studier har kunnat visa att detta även gäller för ­kolesterol.

Det finns fler diskutabla punkter. Högfettdieten för diabetiker byttes till exempel inte till en högkolhydratdiet på 1930-talet utan i samband med den officiella starten av 1984 års kolesterolkampanj i USA [4]. Den baserades på konsensus. Inga experiment har vare sig förr eller senare visat att den kan förlänga ­livet för diabetiker eller förebygga sena komplikationer.

Det är korrekt att amerikanernas feta mat av många sägs vara orsak till fetma och diabetes, men statistiken ­talar emot. Deras totala fettintag har nämligen varit konstant sedan 1970-talet, medan intaget av kolhydrater ­började öka i mitten på 1980-­talet som ett led i den officiella starten av kolesterolkampanjen och har fortsatt att öka ­sedan dess [5].

Det är parallellt med denna ökning som vi sett utvecklingen av fetma- och diabetes­epidemierna. De kan därför knappast skyllas på fettet, i synnerhet inte det mättade. Att fettintaget har varit konstant beror nämligen på kombinationen av ett minskat intag av mättat fett och ett ökat intag av fleromättat fett.

Med hänvisning till en meta-analys av Sofi et al [6] menar Erlanson-Albertsson att en västerländsk kost rik på fett, kött och mjölkprodukter sammanhänger med utveckling av sjukdomarna alzheimer och parkinson. Som nämnts domineras den västerländska kosten i dag inte av animaliskt fett utan av kolhydrater. Vad Sofi et al visat är dessutom att en medelhavskost med ett högt intag av frukt, grönsaker, fisk, nötter, baljväxter och fullkornsprodukter är associerad med en mindre risk. Detta gäller emellertid endast för friska människor. Enligt SBU:s rapport »Mat vid diabetes«, 2010, (SBU-rapport nr 201 ) är det vetenskapliga underlaget otillräckligt för att rekommendera en medelhavskost till diabetespatienter.

Med stöd av Akbaraly et al:s studie [7] menar Erlanson-Albertsson att man blir deprimerad av att äta kött, stekt mat och högfettmjölkprodukter. Vad författarna fann var emellertid att det är ett högt intag av industritillverkad föda (processed food) som har denna effekt. Det är alltså ovisst om den ökade risken berodde på de animaliska produkterna eller på den höga halten av margarin, kakor, godis, läskedryckar och färdiglagad mat.

Det är korrekt att en övergång från en högkolhydratkost till en lågkolhydratkost gör det svårare att utföra muskelarbete som kräver anaerob förbränning, men besvären släpper efter en veckas tid, och ­sedan ökar förmågan. Till exempel vann det norska fotbollslaget Strømsgodset, vars tränare Kenn Hallstensen driver en lågkolhydratlinje för laget, norska fotbollscupen år 2010. Björn Ferry, som vann OS-guld i skidskytte på en lågkolhydratdiet, är ett annat exempel.

Tanken att man kan bli beroende av fett stöds av en studie på möss [8]. Frågan är emellertid om detta är ohälsosamt, och om det även gäller för människor.

Idén att sömnen påverkas ­negativt av en fettrik kost är hämtad från en studie där man bad deltagarna (423 äldre kvinnor) att under en vecka föra dagbok över antalet och längden på sina sömnperioder [9]. Under samma period var de försedda med en apparat på ena foten som registrerade kroppens alla rörelser. På listan över 31 födoämnens negativa inverkan på sömnen låg fetterna överst, men dels var korrelationskoefficienterna mycket låga, dels var skillnaderna helt obetydliga mellan de olika födoämnena (korrelationskoefficienten varierade mellan 0,18 och 0,22).

Erlanson-Albertsson skriver att en kolhydratfattig diet försämrar minnet och kognitionen. I den studie som hon hänvisar till undersöktes 19 kvinnor med fem psykologtest: hälften följde en extremt kolhydratfattig diet (0 gram med en gradvis ökning till 16 gram dagligen i tre veckor) och den andra hälften följde en kalorireducerad, kolhydratrik diet [10].

I ett av testen var reaktionstiden 1/10 sekund snabbare bland kvinnorna på den sistnämnda dieten, i ett annat test blev resultatet också lite bättre, men endast under första veckan. Ett test visade ingen skillnad, och två test visade bättre resultat för kvinnorna i lågkolhydratgruppen. Författarnas konklusion avviker också från Erlanson-Albertssons: »Taken together the results suggest weight-loss diet regimens differentially impact cognitive behavior.«

Enligt Cochrane-gruppen [10] finns ännu ingen random­iserad kontrollerad studie som uppfyller kriterierna för att svara på frågan om kolhydrater kan förbättra de kognitiva funktionerna hos människor över 55 års ålder.

Det finns således ingen anledning att förknippa en högfettdiet med allvarliga hälsorisker, åtminstone inte när den används av patienter med diabetes eller metabola syndromet. Av samma anledning rekommenderas numera denna diet för diabetiker både i USA och i Storbritannien.

En sista kommentar: Är det inte kutym att upplysa läsarna om sina ekonomiska bindningar? Vi syftar på företaget Thylabisco, som arbetar med att framställa bantningsmedel, och vars ägare är Charlotte Erlanson-Albertsson och hennes make.

Av Yvonne Andersson - 24 februari 2012 13:15

Gårdagens Annikablog (länken) är värdefull för alla med magbekymmer.

Läs kommentarerna och lär av dem så kanske ni med IBS osv. förstår varför inte era symtom minskar hur väl ni än följer kostråden ni fått.

http://annikadahlqvist.com/2012/02/23/slv-yttrar-sig-om-lchf/#comments

Dessa galna råd hittade jag här.

Råd för att lindra IBS från Frågadietisten.se

Vissa livsmedel är mer gasbildande än andra, till exempel bönor, lök, selleri, vitkål, brysselkål, ärter, linser, äpple, päron, torkad frukt och livsmedel sötade med sötningsmedel (saft, sylt, läsk, läkerol, tuggummi).

Det är oftast mängden av ett gasbildande livsmedel som orsakar problem och inte livsmedlet i sig.

Vad som orsakar besvär är väldigt individuellt så var försiktig med att utesluta livsmedel.

Börja med att reducera mängden och se hur du reagerar, öka sedan i små etapper tills du når en nivå där du inte längre har besvär.

Numera äter jag lök, kål, bönor och linser och har aldrig några besvär med gaser.

Det enda som jag inte äter är bröd, ris, potatis, majs och andra snabba kolhydrater, vilket jag tror var boven till mina magproblem som lolika äkare kallade Chrons, IBS, Ulcerös Colit, magkatarr, magsår mm .

För att motverka förstoppning kan du pröva att sakta öka mängden fiber i din kost ifrån exempelvis grovt bröd, knäckebröd, grova flingor, rotfrukter, grönsaker, frukt och bär. 

Ännu galnare verkar det vara att rekommendera fibrer till IBS och andra med förstoppning.

Sedan jag började äta LCHF för 6,5 år sedan är jag aldrig förstoppad, inte heller har jag diare´er, kramper, halsbränna eller gaser.

Tänk på att dricka mer vatten om du ökar fibermängden samt att röra på dig dagligen för att stimulera tarmens motorik.

Det skulle verkligen vara intressant att få läsa de underliggande forskningsresultaten som bevisar deras teser.


Senaste inläggen

Presentation


På bilden är Madonna, Dvärgschnauzer, BIV=bäst i världen. Alla kategorier.

Fråga mig

5 besvarade frågor

Besöksstatistik

Tidigare år

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
<<< Februari 2014
>>>

Länkar

Arkiv

Gästbok

Kategorier

Sök i bloggen

RSS


Ovido - Quiz & Flashcards