(klicka på bilderna så blir de större)

Strax efter klockan 15 avbröt jag torkningen av golven som skulle avsluta min vårstädning, och följde med Susanne som ville ha sällskap när hon skulle överlämna Moa till sin Pappa.

Vid avfarten till Alunda stannade vi och väntade på Magnus.

Efter överlämnandet av Moa skulle vi vända hemåt igen men Passaten vägrade plötsligt att starta. Alla varningslampor lyste och den nytankade bilen var bara död.

Magnus åkte och köpte startkablar men det hjälpte inte heller att få igång bilen så det måste vara något annat än batteriet.

Susanne ringer efter sin syster Kristina och hennes man Dave som är duktig på bilar.

Han försöker också med startkablarna men efter att han lyssnat och noga undersökt tror han att det nog är bränslepumpen som pajat.

Då det är lite väl långt (över 5 mil) att bogsera bilen återstår det bara för Susanne att ringa efter bergningsbil.

Bergaren försöker också med startkablar och kom till sist till samma slutsats som Dave.

Hon ringde också efter Pappa Kurre så Madonna och jag kunde få hemtransport med Susannes gamla bil som han övertagit. Här sitter jag i Kurres bil utanför Mekonomen i Enköping och stirrar på tärningarna medan Kurre är ute och röker och Susanne betalar notan till bergaren.

Det blev en lång dag med ömsom störtskurar och ömsom sol och vi tom hörde åskan mullra. Vi kom iaf välbehållna hem till Bro strax efter klockan 21 till skurhinken som stod mitt på köksgolvet och väntade men den fick vara i fred tills en annan dag.

Det enda jag ville göra nu var att laga mat och sedan vila.

Nu är jag väldigt glad över att jag till sist beslutade att ta med Madonna på åkturen (som bara skulle ta 2 timmar), för i 6 timmar har hon aldrig någonsin behövt vara själv.

Hon är ju så lätt att ha med då hon trivs så bra i sin burs trygghet.