Alla inlägg under april 2011

Av Yvonne Andersson - 18 april 2011 17:45

Nu känns det som sommar så jag satte upp växthuset så jag kunde sätta ut växterna dit för att få mer utrymme på altanen. Det är faktiskt 8 dagar tidigare än 2010. Självklart är bilens kupe´värmare satt på 15 minuter per timme om nätterna.

Av Yvonne Andersson - 18 april 2011 16:45

Efter promenaden klädde jag mig i målarkläder för

att måla grinden men det slapp jag eftersom gatsopningen kom igång här på småvägarna så vi stannade inomhus och tog siesta istället och sedan sken solen på grinden så det blev inte målat på eftermiddagen heller.

Av Yvonne Andersson - 17 april 2011 22:08

    +16,2     

Ännu en strålande dag med full aktivitet.

   

Madonna ser ut att undra om det ska vara så där rörigt bakom planket.

Där hänger bl.a konstiga krokar, som målats med Hamerite, på tork. Krokar från en gammal auktionslåda som har sparats i "kan vara bra att ha" lådan. Nu ska de sättas upp på väggen för att mina hängande tomatväskor ska få hänga på dem.

Först ska jag fråga Husvärden om jag får skruva upp dem på tvättstugeväggen, vilket jag tvivlar på. Är nog dumt att fråga men jag vill inte att de ska ha något att klaga på.



  Sedan fick jag åka med Susanne och Moa till Jakan där jag köpte nya cykelväskor och en 5-positionsstol för att ha ute på plattorna.


 

När jag kommit hem fick jag besök av Lisbeth som fick inviga stolen. Madonna hoppade glatt upp i hennes knä (vilket hon aldrig gör i mitt).


Vi tog oss en fika och sedan var jag in till Carmen en stund för att hjälpa Tommy att fylla i några papper.

 

Ali, Cilla och Nadja kom också en stund och höll mig sällskap.

Dom är också så snälla, hjälpsamma och gulliga att det gläder mig att ha dem som grannar.


En annan positiv sak är att mannen som låtit sin hund förorena runt vårt hus nu har spaden med sig då han rastar hunden. Heder åt honom. Det lönar sig alltså att uttrycka sina åsikter.

Av Yvonne Andersson - 11 april 2011 15:15

   och +16,6


Moa, Susanne, Cissi och Nadja gjorde mig sällskap i dag, vilket blev ett trevligt timmeslångt avbrott i mitt trädgårdande.

Det är så häääärligt att ha grannar som går att snacka med.

Babyn heter Nadja och är underbart gullig.

 

Tänk att även i år blev den 11 april, liksom förra året den första dagen jag kände för att äta utomhus för första gången, och dessutom kom Sädesärlan i dag. Den kommer oftast 10 eller 11 april och gör mig extra glad.

 

Hundarna har lekt sig trötta i dag. Jag fick lov att avbryta dem flera gånger och sitta med Diezel i hammocken så Madonna fick lite lugn och ro.

Efter en stunds vila kom hon och hämtade honom och så sprang dom runt och jagade varandra igen men till sist gick dom och lade sig.

 

DET HAR VARIT EN UNDERBAR DAG FÖR OSS ALLA

Av Yvonne Andersson - 10 april 2011 18:15

 

Serverades jättegod mat av Susanna. Hennes nya favoriträtt, stekt Entrecaute med Paprikasallad. Då det inte fanns dragon till beasås hemma blev det en sås på stekta champinjoner och lök med creme fraice och den blev riktigt god.

2 varianter av Pannacotta till efterrätt och jag valde inte passionsfruktsvarianten utan jordgubbsdelikatessen.

Av Yvonne Andersson - 10 april 2011 08:00

  Må Du få en lugn och skön födelsedag. 


   

Av Yvonne Andersson - 9 april 2011 19:16

Nu har jag planterat knölväxterna som jag köpt från Lilla Fiskaregatans butik.

 

2 st Hosta "Patriot", LAVENDEL, 40cm

2 st Hosta fortunei "Gold Standard", LJUSROSA, 45 cm

2 st Hosta "Francees", LJUSLILA, 55 cm

2 st Hosta fortunei "Hyacintina", LAVENDEL, 58 cm

2 st Hosta fortunei "Aureomarginata", LJUS, 60 cm


Eftersom det blåser har jag inte grävt ner dem utan planterat dem i lådor som får stå ute tills jag får lust att gräva.


Resten köpte jag ifrån Odla nu.




Pelargonpluggarna har jag satt i små plastkrukor och när de börjat växa till sig kommer de att få flytta till amplar.

Nu gäller det bara att ha is i magen och nypa bort de första knopparna så Pelargonerna blir riktigt yviga och rikblommande till sommaren.


2 st Hängpelargoner "Mexica Tomcat"


1 st Hängpelargon "Mexica Nealit"

 


Dessutom har jag krukat nedanstående perenner så knölarna får växa till sig medan det blir varmare om nätterna.

3 st Höstanemon "Whirlwind".

Dessa hoppas jag överlever mer än en säsong eftersom de vårplanteras.  

Artnamn: Anemone x hybrida 'Whirlwind'.
Naturligt utbredningsområde: Kulturursprung. A.hupehensis var.japonica x A.vitifolia
Växer buskigt. Har en djupgående lodrät jordstam på vilken det sitter knoppar som bildar nya skott.

Detta gör att växten brer ut sig en del och kan bilda ganska stora bestånd efter några år.
Vill ha närings-o humusrik, djup gärna lite lerhaltig men väldränerad jord. Tål inte uttorkning, men får inte stå fuktigt vintertid.

Höstanemonen vill helst stå kvar orörd där den en gång planterats. Den kräver ingen delning eller omplantering. Det kan ta ett par år innan den etablerat sig efter plantering. Torr vintertäckning krävs.


3 st Näva "Plenum"

Geranium himalayense
Blålila, halvdubbla blommor och vackra, flikiga blad. Rikblommande sort som blommar i juni-augusti.

Blir ca. 40-50 cm hög. Gillar vanlig trädgårdsjord som är väldränerad. Trivs i sol-halvskugga. Härdig i stort sett i hela landet.


2 st Bonus Nävor "Elke"

I morgon när det förhoppningsvis blåser mmindre ska jag direktplantera knölarna till

1 st Blodnäva "Album"

Geranium sanguineum
Mycket populär sort med vita blommor och fin höstfärg. En riktig långblommare. Trivs i sol- halvskugga. Har inga större krav och går bra i normal trädgårdsjord. Härdig i hela landet. Blir 20-30 cm hög.


3 st Skuggliljor "Purple Beauty"  

Tricyrtis hirta  
Häftiga, vita/lila-fläckiga blommor på en ca. 90 cm hög planta. Blommar i juni-september. Står gärna i halvskugga, men går även bra i soligare lägen.

Ge den måttligt näringsrik, väldränerad jord, och ett varmt läge. Måttligt härdig och kan behöva täckning i kalla områden. 


1 st Backsippa "Alba"    

Pulsatilla vulgaris
Nyhet! Vita blommor på våren. Det silvriga, håriga bladverket lyser vackert i solen.

Vill ha sandig, torr och väldränerad jord i full sol.

Gillas inte av rådjur. Blir ca. 15 cm hög. Härdig i hela landet. 


Nu behöver ryggen få lite behandling med stretching och massage.

Av Yvonne Andersson - 7 april 2011 14:16

http://www.expressen.se/halsa/1.2391287/nya-budskapet-at-fett-for-halsan


Läs nedanstående eller om du vill ha mer detaljer gå in på länken härovanför.

ÖVERTYGAD. När norska läkaren Sofie Hexeberg - tvärtemot vad hon lärt sig under utbildningen - började ordinera mättat fett till sina patienter blev det äntligen resultat: patienterna blev av med övervikt, fick sänkt blodtryck, förbättrad diabetes och stabilt blodsocker.

Nya budskapet: Ät fett för hälsan

I över 30 år har vi varit försiktiga med fet mat för hälsans skull - och blivit sjukare på kuppen. Men nu kommer ett helt nytt budskap från forskare, läkare och patienter: Ät fett och få hälsan tillbaka. Läs den spännande historien om hur fet mat blev friskmat igen - precis som förr i världen.
Fakta

Viktigt för diabetiker


Om du tar insulin eller SU-preparat och börjar äta LCHF- kost är det viktigt att du håller koll på blodsockret så att det inte blir för lågt. Om det blir alldeles för lågt kan du hamna i koma. Dra ned på kolhydrater och SU-medicin/ insulin i samråd med läkare eller sjuksköterska om det är möjligt.

Sjukdomar som LCHF kan lindra


ÖVERVIKT OCH FETMA. Flera studier har visat att lågkolhydratkost kan vara effektivt för viktnedgång.
TYP 2-DIABETES. Flera studier visar att diabetiker kan gå ner i vikt och förbättra sitt blodsocker.
METABOLT SYNDROM, innebär att du har minst tre av följande riskfaktorer: bukfetma, högt blodsocker, högt blodtryck, blodfettsrubbning av triglycerider eller HDL-kolesterol.
GIKT. Mindre studier har visat att LCHF kan hjälpa.
PCOS. Läkaren Sofie Hexeberg har behandlat ett antal kvinnor med PCOS, en hormonell rubbning, med LCHF. De har blivit friskare och en del har kunnat bli gravida, något som kan vara svårt för dem med PCOS. Mindre studier har visat liknande resultat.
HJÄRT-KÄRLSJUKDOM. En lågkolhydratkost kan bidra till att minska flera riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, som övervikt, högt blodsocker, förhöjt blodtryck, blodfettsrubbningar och diabetes.
EPILEPSI. Flera studier har visat att barn med epilepsi blir friskare av en fettrik kost, de får betydligt färre anfall. En fettrik kost används i behandlingen av barn med epilepsi. Minst en studie har visat att vuxna kan bli hjälpta av en LCHF- eller Atkins-kost.
KOLON IRRITABLE, IBS. En liten studie har visat att lågkolhydratkost kan hjälpa.
HALSBRÄNNA. En liten studie har visat att lågkolhydratkost kan hjälpa.
GALLSTEN. PROSTATAFÖRSTORING. SÖMNAPNÉSYNDROM. ARTROS. AKNE. KARIES.

Det här händer i kroppen när du äter kolhydrater


Kolhydrater kan vara socker eller stärkelse från spannmål, potatis eller andra rotfrukter.
Kolhydraterna bryts ner till glukos (en sockerart) och tas snabbt upp av blodet. Kroppen reagerar genom att tillverka hormonet insulin som ser till att sockret går in i dina celler och används som energi.
Efter en kolhydratrik måltid kan inte cellerna ta hand om allt socker, det lagras då i kroppens muskler och lever. Om där också blir fullt så omvandlas sockret till fett och lagras i dina fettceller.
Insulinet sänker också fettförbränningen.

Så här fungerar kolesterol


• Kolesterol är ett av våra viktigaste ämnen, utan det kan inga celler eller cellväggar byggas. Alla dina egna celler kan producera kolesterol, levern kan också hjälpa till i processen. Om du äter lite kolesterol producerar kroppen mer och om du äter mer går kroppens produktion på sparlåga.
• Kolesterolmolekylen är förstadiet till en lång rad viktiga ämnen, till exempel binjurebarkshormoner, könshormoner och D-vitamin.
• Kolesterol kan transporteras i blodet för att ta sig till cellerna. Transporten sker i olika ”paket” av lipoproteiner, det är dessa som kallas HDL, det ”goda” kolesterolet, och LDL, det ”onda” kolesterolet.
• HDL-paketen transporterar kolesterol från blodet till levern. LDL-paketen transporterar kolesterol i andra riktningen, ut till cellerna.
• I många år har man betraktat LDL som ont. Sanningen är den, aäger Uffe Ravnskov, att de flesta studier har visat att ett högt LDL inte är en riskfaktor. Det finns emellertid stora och små LDL-partiklar, och det är antalet av de små som pekar på en större risk för hjärtinfarkt, vilket dock inte betyder att de är själva orsaken.
• Om man äter mycket mättat fett minskar antalet små LDL- partiklar, och äter man mycket kolhydrater så ökar antalet, alltså precis det motsatta mot vad man kunde förvänta sig.
• Flera studier har visat att äldre människor med högt kolesterol lever längst och Uffe Ravnskov menar att det inte finns något ont kolesterol, att högt kolesterol i stället är hälsosamt, bland annat därför att det skyddar oss mot infektionssjukdomar.


I västvärlden har vi de senaste 30 åren inte bara ätit oss tjocka, vi har också ätit oss sjuka.
Typ 2-diabetes ses i dag som en kronisk, ja nästan oundviklig, sjukdom för många äldre och överviktiga. Trots att vi har ätit mindre och mindre av det mättade fett vi varnats för blir allt fler och allt yngre personer överviktiga och drabbas av sjukdomar som typ 2 -diabetes.
Att fransmännen, som äter mycket fet ost bland annat, inte blir hjärtsjuka har kallats för ”den franska paradoxen”. Undantaget som bekräftar regeln ungefär.

Men nu visar det sig att fettet kanske inte alls är så farligt som vi trott, utan att mer fett och i stället mindre kolhydrater kan göra dig friskare!
Allt fler läkare som behandlar sina patienter med lågkolhydratkost (mindre bröd, potatis, sötsaker och mer fett) berättar att patienterna blir friskare och sänker sina riskfaktorer för till exempel hjärt-kärlsjukdom och diabetes.

Onaturlig hunger försvann

Norska läkaren Sofie Hexeberg lärde sig under sin läkarutbildning att mättat fett och kolesterol är farligt för hälsan och att en fettsnål och fiberrik kost är bra. Hon blev själv vegetarian av just dessa anledningar och var det i 15 år innan hon började upptäcka lågkolhydratkost. Ju mer hon läste om det, desto mer övertygad blev hon om att den fettsnåla och kolhydratrika kosten var fel.

Till slut testade hon själv att äta lågkolhydratkost med kött och betydligt mer fett än hon hade ätit tidigare. Kolhydraterna fick hon främst från grönsaker, bär, nötter och mejeriprodukter. Sofies uppblåsta mage, sura uppstötningar och onaturliga hunger och sötsug försvann, och hennes humör förbättrades.

– Jag blev verkligen övertygad när jag började behandla patienter med lågkolhydratkost. Det har varit fantastiskt att uppleva hur alla dessa patienter både blivit smalare och sluppit många av sina krämpor och sjukdomar bara genom att ändra kosten. De flesta med typ 2-diabetes kan sluta med sina mediciner och får ett helt nytt liv.

Friskare av LCHF

I Sofie Hexebergs bok ”Nytt liv med riktig mat - frisk med LCHF” (Optimal Förlag) finns patientberättelser som beskriver hur hennes patienter blivit av med övervikt, fått sänkt blodtryck, förbättrad diabetes och stabilt blodsocker. För andra har ändringen av kost gjort att de fått mindre besvär av eller helt blivit av med till exempel fibromyalgi, artros, PCOS och migrän. Lågkolhydratkosten med mycket fett verkar ha effekt på många olika sjukdomstillstånd.

Sofie Hexeberg förklarar det med att vi är designade för att äta en kost baserad på främst kött, fisk, ägg, grönsaker, bär och nötter. Det är mat som vår kropp är anpassad för. När vi äter det som är optimalt för oss håller vi oss också friska.

– Det är denna kost som människorna har ätit under större delen av vår utveckling. Naturfolk som äter så här har inte våra civilisationssjukdomar, men när de ändrar kosten i västerländsk riktning får de samma sjukdomar som vi.

Mjölprodukter nytt för människan

Det som framför allt skiljer vår moderna västerländska kost från den ursprungliga är vilka slags kolhydrater vi äter. Vi har bara varit bönder en liten tid av vår utveckling och sädesprodukter är nytt för oss. Ris, couscous, bulgur, pasta, bröd och andra mjölprodukter är några exempel. Trots att vi bara har ätit dessa livsmedel en kort tid av vår utveckling har de framhållits som nödvändiga och nyttiga för oss, och som en naturlig del av vår kost, medan fett och i synnerhet mättat fett setts som skadligt och sjukdomsframkallande.
Men både ny forskning, lågkolhydratförespråkare och diabetiker har upptäckt att det är fel.

– Det är ju logiskt att om en diabetiker tar bort socker och stärkelse från kosten så sänks blodsockret. Det var så man behandlade diabetes innan vi fick läkemedel mot det. Hur lite kolhydrater man ska äta är individuellt, en del kan behöva äta max 10-20 gram per dag för att få effekt på hälsan. Friska och fysiskt aktiva personer kan klara 50-70 gram per dag, säger Sofie Hexeberg.

Fyll på med fett

När du tar bort kolhydrater behöver du fylla på med den andra stora energikällan, fett. För många känns det fel, år av propaganda mot fett har satt sina spår. Vi har ju fått lära oss att fett, i synnerhet mättat fett, är farligt eftersom det höjer vårt kolesterol, gör oss tjocka och leder till att vi drabbas av typ-2 diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.

– Sedan vi fick våra moderna kostråd har vi sett en kraftig ökning av typ 2-diabetes och övervikt, samtidigt som konsumtionen av mättat fett sjunkit och intaget av kolhydrater ökat. Det finns ett klart tidssamband, säger läkaren och forskaren Uffe Ravnskov.

Han har under många år kritiserat råden om fett och kolesterol, bland annat genom debattartiklar i Läkartidningen och i sina böcker ”Fett och kolesterol är hälsosamt” och ”Hur kolesterolmyten hålls vid liv” (Optimal förlag).

Förlegad forskning

Han påpekar att synen på mättat fett som farligt bygger på amerikanen Ancel Keys förvanskade forskning på 50-talet och på politiska beslut. Ancel Keys såg att kolesterol verkade ha med hjärtsjukdom att göra – och att man genom att äta mindre mättat fett kunde sänka totalvärdet något. Men vad man inte visste då var att en fettsnål kost i själva verket sänker det ”goda” HDL-kolesterolet och höjer de små ”onda” LDL-partiklarna, som verkar öka risken för hjärt-kärlsjukdom. Uffe Ravnskov menar att det inte finns några studier som visar att de fettsnåla kostråden gör nytta, i synnerhet inte för diabetiker.

I den senaste rapporten ”Mat vid diabetes” från SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, konstateras också att underlaget för dagens kostrekommendationer är bräckligt. Det finns helt enkelt inte tillräckligt bra forskningsresultat – ändå har en kolhydratrik och fettsnål kost rekommenderats till diabetiker i flera decennier.

– Nu visar studier att mindre kolhydrater är bra för typ 2-diabetiker, de går ner i vikt och kan slänga sin medicin, under förutsättning att de följer dieten. Alla riskfaktorer förbättras, säger Uffe Ravnskov.

Nygammalt kostråd

Och det var också just en lågkolhydratkost med mycket fett som rekommenderades till diabetiker – innan vi fick för oss för att mättat fett är farligt.
Sambandet mellan intag av mättat fett, förhöjt kolesterol och åderförkalkning ger Uffe Ravnskov inte heller mycket för.

– Inga studier har visat samband mellan nivån av kolesterol i blodet och graden av åderförkalkning. Högt eller lågt kolesterol spelar ingen roll, människor med lågt kolesterol blir precis lika åderförkalkade som människor med högt.

Flera studier har dessutom visat att ett högt kolesterol inte är en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom för äldre eller för kvinnor. För unga och medelålders män är det däremot en riskfaktor, men det betyder inte att det är själva orsaken.
Kolesterolvärdet är inte heller någonting stabilt, utan påverkas av bland annat stress. Därför är det lätt att dra felaktiga slutsatser.
Också på livsmedelsverkets hemsida uttrycker man sig numera försiktigt när det gäller sambandet mellan mättat fett och åderförkalkning.

Läkemedelsindustrin tjänar på rädslan

Trots det fortsätter man att hävda att mättat fett är farligt – men hänvisar till stora studier som har visat att mättat fett i kosten INTE (!) höjer risken för stroke eller hjärtsjukdom.
De som tjänar på att vi fortsätter att vara rädda för mättat fett är viss livsmedelsindustri, men framför allt läkemedelsföretagen. I början av 1980-talet kom de kolesterolsänkande medicinerna, statinerna. De rekommenderades till alla som hade ett totalkolesterol på över 5 mmol/L, och görs fortfarande. Men många helt friska människor har ett högre kolesterol än så – och räknas alltså plötsligt som sjuka.

– Statiner till friska människor gör mer skada än nytta. Effekten hos dem som haft hjärtsjukdom är lite bättre, men inte stor. En engelsk studie på 200 000 friska personer som fått statiner visade att vinsten i färre hjärtinfarkter var mindre än de allvarliga komplikationer som medicinen gav. Det här är den största medicinska skandalen i modern tid, säger Uffe Ravnskov.

I Sverige heter den populäraste medicinen mot högt kolesterol Lipitor. 2005 kom den på andra plats av de mediciner som det såldes mest av i Sverige.


Senaste inläggen

Presentation


På bilden är Madonna, Dvärgschnauzer, BIV=bäst i världen. Alla kategorier.

Fråga mig

5 besvarade frågor

Besöksstatistik

Tidigare år

Kalender

Ti On To Fr
        1
2
3
4 5 6 7
8
9 10
11
12
13
14
15
16
17
18 19
20
21
22 23 24
25 26
27
28
29
30
<<< April 2011 >>>

Länkar

Arkiv

Gästbok

Kategorier

Sök i bloggen

RSS


Ovido - Quiz & Flashcards