Hur vet jag om min hund har ont? frågade jag Aktivhund.nu som svarar:

Jo, hundar kan prata med dig, om du vet hur du ska tolka dess kroppsspråk.

Ta dig tid att ”lyssna” då smärtan är ett tecken på att något är fel och behöver åtgärdas.

 Smärta är samma känsla för djuren som för oss, och det är ju lätt att förstå att ens hund har ont om han lyfter en tass och skriker.

Kronisk smärta som kommit långsamt behöver man ofta fundera lite mer över för att känna igen.

Hundars temperament förändras ofta när de har värk.

En vanligen glad och kelig hund kan bli irriterad eller aggressiv och vägra att bli lyft eller klappad.

En social hund kan föredra att sitta eller ligga en bit bort och vara ifred.

En lugn hund kan bli rastlös, deprimerad eller hyperaktiv. En del hundar söker mycket mänsklig uppmärksamhet, för att få hjälp.

Kroppsspråket kan förändras, huvudet hänger, ryggen kutar och steglängden förkortas. Ansiktsuttrycket kan också förändras, med en annorlunda blick och ev. förstorade pupiller. Andra tecken kan vara minskad aptit och ökad törst.

Hunden slickar, kliar eller biter ofta på det onda, om han kommer åt. Detta är ett försök att få det att kännas bättre, men tyvärr kan det istället ge sår och infektioner.

Kanske lägger hunden sig vid dörren där det är svalt för att motverka inflammation i musklerna.

Om hunden börjar tveka när han ska hoppa in i bil är detta ett typiskt tecken på ryggont.

Det är lätt att smärtan tar över och att man hamnar i onda cirklar.

Smärta tar mycket kraft och påverkar sömnen. Smärta kan också föda smärta eftersom det är lätt att bli för försiktig. I rädslan för att det ska göra ont spänns musklerna och hunden kanske inte törs använda den del av kroppen som gör ont.

Hundar avlastar gärna den smärtande kroppsdelen och belastar kroppen fel för att skydda det som gör ont, vilket i sin tur kan göra att smärtan sprids.

Det är alltså viktigt att komma tillrätta med smärtan i ett tidigt skede. 

Du känner din hund bättre än någon annan och misstänker du att något är fel, så ta din vän till veterinären för utredning.

Ge aldrig människomedicin till något djur, om inte din veterinär rekommenderat det.