Marianns modifierade

  Jag har bakat LCHF-semlor på Husk och kokosmjöl och dom är riktigt goda så antagligen blir de dagens middagsmål.

Receptet hittade jag på nätet men har ändrat innehållet litegrann.

Jag vispade ihop

4 ägg

1dl vispgrädde

50gr osaltat smör

sedan tillsatte jag en blandning av

20gr kokosmjöl

20gr fiberhusk

2tsk bakpulver

1 tsk kardemumma

(2tsk sukrin melis) valfritt

Fick stå och svälla en liten stund

Fördelade smeten i en muffinsform som jag klätt med 12 st pappersformar(blir då lagomt små för mig)

Gräddade dem i 175 graders ugn i 25 minuter.

Mandelmassan gjorde jag av

2dl skållad, mixad sötmandel

(1 msk sukrin melis) valfritt

rörde i vispgrädde och/eller vatten till önskad konsistens.

Fyllde de små bullarna med mandelmassa och vispad grädde och siktade lite sukrin melis över dem.

JÄTTEGODA även utan sukrin melis

Dom är ju för gulliga under en av de få lugna

stunderna som de har tillsammans. 

Tror att jag inte lyssnade så noga när Karin och Vlad berättade när dom skulle komma hem igen. Minns bara att Karin frågade om det var OK att hämta Diezel efter jobbet dagen efter och det svarade jag ja på. Det spelar faktiskt ingen roll för vi har det så bra tillsammans.

Antagligen får vi rå om honom i en natt till.

Eftersom hans hem fortfarande har nerdragna persienner kom dom inte med planet som landade i går kväll, men det kommer två plan till i kväll.

Visste inte att planen går så ofta men det ryms förståss många svenskar även på Fuerteventura.

Hundarna har ätit och varit ut på promenad och just nu har dom en busperiod vilket alltid är underhållande.

Om jag minns rätt så kommer Diezels Matte och Husse hem från semestern i dag så detta var nog sista natten med Diezel sovande i knävecken och Madonna på min kudde.

Tur att vi bor på samma gård så dom får träffas även i framtiden för dom har haft så roligt tillsammans under de sista 2 veckorna.

En helt ofattbar naturkatastrof. Kan bara hoppas att Toru, Masatada och deras familjer klarat sig undan. De var jobbarkompisar till mig i Umeå.

Hoppas även att Mr. Hirata, Mrs. Shimaoka och Ms. Nonaka som jag hade så roligt med på och utanför jobbet i Solna klarat sig, De  3 bodde strax norr om Tokyo.

http://www.youtube.com/watch?v=fZAy1Zi_wh4

Har hackat upp snödrivorna som mest ligger i skugga. Detta har jag gjort för att skynda på våren litet.

Varit till vårdcentralen och besiktigat mig hos Jawed Nemon, vilket visade sig vara en ovanligt kul läkare. Han är ny här sedan den 1 mars och jag valde honom eftersom den jag träffade där för 2 år sedan inte passade mig.

Då han inte hittade den salva som jag ville ha trodde han att jag mindes fel så det kanske vore på sin plats med en minnesutredning skrockade han. Till sist hittade han den iaf, så jag slapp.

Jag hade redan ställt rätt diagnos på mitt tillstånd så jag bad om den behandling jag behöver och det var lätt och enkelt.

Eftersom det är bättre just nu vill jag inte göra någon vidare utredning utan återkommer om det blir sämre.

Nu försöker jag med denna affisch. Någras empati kanske väcks till liv då texten verkar komma från ett barn. Inte för att jag tror dessa får sitta kvar heller men jag är envis. Tror att jag ska skapa en grupp på FaceBook.

Min snart nya granne i etagevåningen ringde på och jag fick följa med honom upp för att sopa på taket.

Jag släppte ner lite av snön och rörde om i det värsta så nu smälter resten undan fint. Jag känner mig mycket lugnare nu då jag fått se att taket däruppe inte lutar så mycket som det ser ut att göra nere ifrån marken. Märkligt att det i dag är 1 år sedan takfirman var här och skottade men då var det 3 ggr så mycket snö.

Lägenheten däruppe var hur snygg som helst.

De har fått nya golv och nymålade tak, ny spis, ny kyl och frys. Köksskåpens dörrar och övriga dörrar ska bytas, då de är fullpepprade med hål och vissa är sönderbrutna.

Inte undra på att det smällt och dundrat däruppifrån.