Inlägg publicerade under kategorin Mat, dryck och Hälsa

Av Yvonne Andersson - 19 mars 2012 15:00

Varit till Carl Magnus i dag och inga hål nu heller. Nästa gång blir i  september 2014, dvs. om ingenting händer med någon tand.

Av Yvonne Andersson - 15 mars 2012 12:18

Hos Kostdemokrati.se finns massor av intressanta artiklar som jag verkligen rekommenderar andra att läsa. Här visar jag ännu en.

Kostdemokrati = Ett "folkhälsouniversitet" på webben om kost, hälsa, miljö och demokrati, inkluderande  "upproret mot lättprodukter".


by Björn Hammarskjöld

LCHF ser till att vi mår bättre och lever längre

19:27, 10 mars 2012 in Okategoriserade by Björn Hammarskjöld

Hej!

Det finns en intressant artikel om högfettskost och hjärtsvikt.

Circulation Research 2012, 110:764-776

Här har man tittat på en speciell sorts råttor, Dahl saltkänsliga råttor med högt blodtryck.

Man gav råttorna standardmat med mycket kolhydrater och låg saltmängd och råttorna hade normalt blodtryck och normal hjärtfunktion utan svikt. Gav man dessa råttor sedan en hög saltmängd så fick råttorna högt blodtryck och hjärtsvikt med förstorat hjärta.

Gav man en LCHF-kost med mycket salt hade råttorna kvar sitt normala blodtryck och sin normala hjärtfunktion, trots att dessa råttor är saltkänsliga. Och på Livsmedelsverkets kost fick de hjärtsvikt.

Ett annat försök på hamster visade att en kost med fleromättat fett gav en något kortare medelöverlevnadstid (305 dagar) jämfört med normalkost med 12 E% fett (323 dagar).

Fick hamstrarna en kost med 45 E% fett (mättat fett och enkelomättat fett) så ökade medelöverlevnaden signifikant (P406dagar.

Översatt till människan med en medellivslängd på 81 år innebär det följande (antag att normalkostens 278 hamsterdagar motsvarar 81 människoår):.

  1. Kosten med fleromättat fett skulle då ge 76 år, dvs. reducera livet med fem år [den kost Livsmedelsverket rekommenderar].
    .
  2. Liberal lågkolhydratkost (fett 45 %) skulle ge 101 år, dvs. utöka livet med 20 år.

Ovanstående är inte vetenskapligt stringent, men ger en uppfattning om hur stor betydelse kosten har för medellivslängden, med procent översatt till människoår.

Mättat fett och lite kolhydrater inverkade positivt på hälsa och medellivslängd, medan växtoljor med höga omega-6- halter har motsatt effekt.

Sammanfattningsvis så visar dessa försök att LCHF ser till att vi mår bättre och lever längre.

Så fortsätt att äta LCHF och njut av livet!

Vänligen

Björn Hammarskjöld
F.d överläkare i pediatrik
Filosofie licentiat i biokemi

3 svar på LCHF ser till att vi mår bättre och lever längre

  1. Avatarbild

    Tack,Björn,för användbar information i brist på statistisk human evidens eftersom det i alla fall handlar om däggdjur,vilket man i andra sammanhang drar stora växlar på.När jag påstår för mina ”elever” och andra att på lchf och dylik kost blir man troligen statistiskt minst 100 år gammal så får jag ofelbart reaktionen:”Usch,så gammal vill jag inte bli!”,eftersom alla blivit lärda att man blir sjuk av ålder samt att alla dör av sjukdom-med vissa mycket sällsynta undantag.Detta är ett axiom som ingen ifrågasätter.
    Om jag sedan påpekar att detta visserligen är vanlig men inget orsakssamband eftersom historien lär oss att påståendet är falsk och förklarar varför-då hajar folk till och börjar tänka:Hoppsan,jag kan kanske vara en resurs för mina nära och kära istf. en belastning och tyna bort i förtid.För mig personligen har dessa insikter inneburit ett totalt nytänkande.Plötsligt har jag fått min. 20 troligen friska år till skänks enbart genom att ta del av för mig ny kunskap.Denna nya omvälvande,positiva insikt försöker jag sprida efter bästa förmåga eftersom det påverkar folks förväntningar och livsplanering.Livshorisonten flyttas rejält.Sjukdom är inget samtalsämne längre för ”invigda”.

  2. Avatarbild

    Om man frågar en samling personer (föreläsning eller annan) hur gamla de tänker bli och kastar ut 100 år är det bara omkring 20 % som räcker upp armen. Bland läkare är procenten ännu lägre.
    Jag har dock alltid sagt att mitt livlängdsmål är mer än 100 år. Det blir roligare så.
    Sen är det kul på jobbet. Jag är äldst och jag är den ende som springer i trapporna, alla andra verkar släpa sig både uppför och nedför trapporna trots att en del bara har uppnått en tredjedel av min ålder.

  3. Avatarbild

    Bravo Björn, du är en klok och framsynt man.
    Jag läser med nöje allt du skriver och äntligen förstår jag kopplingen mat och hälsa.

Av Yvonne Andersson - 15 mars 2012 07:40

Världsberömd hjärtkirurg talar ut om vad som egentligen orsakar hjärtsjukdom

13:15, 13 mars 2012 in Uncategorized by SCOOP

World Renown Heart Surgeon Speaks Out On
What Really Causes Heart Disease

Medicine Doktor Dwight Lundell

Vi läkare med all vår utbildning, kunskaper och auktoritet skaffar oss ofta ett ganska stort ego som tenderar att göra det svårt att erkänna att vi har fel.

Så, här är det. Jag medger gärna att jag haft fel. Som hjärtkirurg med 25 års erfarenhet, och efter att ha utfört över 5.000 öppna hjärtoperationer, är det nu dags att rätta till vad som är fel med medicinska och vetenskapliga fakta.

Jag utbildade mig i många år tillsammans med andra framstående läkare som betraktades som auktoriteter. Jag bombarderades med vetenskaplig litteratur, deltog oavbrutet i utbildningsseminarier och som experter påstod vi bestämt att hjärtsjukdom helt enkelt berodde på ett förhöjt kolesterol i blodet.

Det enda accepterade behandlingen var läkemedel för att sänka kolesterolet och en kost som kraftigt begränsade fettintaget. Den senare skulle sänka kolesterol och förhindra hjärtsjukdomar framhärdade vi naturligtvis. Avvikelser från dessa rekommendationer ansågs vara irrlära och innebära felbehandling.

Det fungerar inte!

Dessa rekommendationer är inte längre vetenskapligt eller moraliskt försvarbara. Upptäckten för några år sedan att inflammation i kärlväggen är den verkliga orsaken till hjärtsjukdom leder långsamt till ett paradigmskifte om hur hjärtsjukdom och andra kroniska sjukdomar kommer att behandlas.

De sedan länge etablerade kostråden har skapat epidemier av fetma och diabetes, vars följder i ett historiskt perspektiv överskuggar alla andra farsoter som drabbat mänskligheten i termer av dödlighet, mänskligt lidande och ödesdigra ekonomiska konsekvenser.

Trots att 25 % av befolkningen tar dyra statiner och trots att vi har minskat fetthalten i vår kost, kommer fler amerikanerna att dö i år av hjärtsjukdomar än någonsin tidigare. Statistik från American Heart Association visar att 75 miljoner amerikaner för närvarande lider av hjärtsjukdom, 20 miljoner har diabetes och 57 miljoner har pre-diabetes. Dessa sjukdomar påverkar yngre och yngre människor i större antal varje år.

Enkelt uttryckt, utan inflammation närvarande i kroppen, finns det inget sätt för kolesterol att ansamlas i blodkärlsväggen och orsaka hjärtsjukdomar och stroke. Utan inflammation, skulle kolesterol röra sig fritt i hela kroppen som naturen avsett. Det är inflammation som orsakar kolesterol att fastna.

Inflammation är inte komplicerat – det är helt enkelt kroppens naturliga försvar för en främmande inkräktare såsom bakterier, toxiner eller virus. Inflammationscykeln är perfekt i sitt sätt att skydda din kropp från bakterie- och virusinkräktarna. Men om vi kroniskt utsätter kroppen för skada i form av gifter eller livsmedel som den mänskliga kroppen aldrig varit avsedd att hantera, uppstår ett tillstånd som kallas kronisk inflammation. Kronisk inflammation är lika skadlig som akut inflammation är fördelaktigt.

Vilken tänkande människa skulle medvetet upprepade gånger utsätta sig för livsmedel eller andra ämnen som är kända för att orsaka skada på kroppen? Jo, rökare kanske, men de har åtminstone gjort det valet medvetet.

Resten av oss har helt enkelt följt den myndighets rekommenderade kost som har låg fetthalt och hög halt av fleromättat fett och kolhydrater, utan att veta var vi orsakar upprepade skada våra blodkärl. Detta upprepade skada skapar kronisk inflammation som leder till hjärtsjukdomar, stroke, diabetes och fetma.

Låt mig upprepa detta. Skadorna och inflammationen i våra blodkärl orsakas av fettsnål kost som har rekommenderas i åratal av den konventionella läkarvården.

Vilka är de främsta orsakerna till kronisk inflammation? Det är helt enkelt ett övermått av enkla, högförädlade kolhydrater (socker, mjöl och alla de produkter som tillverkas av dem) och en hög konsumtion av omega-6 vegetabiliska oljor som soja-, majs- och solrosolja som finns i många förädlade livsmedel.

Föreställ dig att du upprepande gånger gnuggar en styv borste över mjukt skin tills det blir rött och nästan börja blöda. Gör detta flera gånger om dagen varje dag i fem år. Om du står ut med denna behandling skulle du få en blödning, ett svullet infekterat område som blev värre med varje upprepad skada. Detta är ett bra sätt att ge en bild av den inflammatoriska processen som kan pågå i din kropp just nu.

Oavsett var den inflammatoriska processen uppträder, externt eller internt, sker samma sak. Jag har kikat in tusentals och åter tusentals artärer. En sjuk artär ser ut som om någon tagit en borste och skurat flera gånger mot dess vägg. Flera gånger om dagen, varje dag, de livsmedel vi äter skapar små skador som leder till fler skador, som kroppen kontinuerligt och naturligt reagerar på med inflammation.

Medan vi njuter av den ljuvliga smaken av en söt vetebulle, reagerar våra kroppar med att larma som om en främmande inkräktare anlände och förklarade krig. Livsmedel laddade med socker och enkla kolhydrater, eller innehållande omega-6-oljor för lång hållbarhet, som har varit stöttepelaren i den amerikanska kosten i sex decennier. Dessa livsmedel har sakta förgiftat alla.

Hur kan intaget av en enkel bulle skapa en kaskad av inflammation som gör dig sjuk?

Föreställ dig att du spiller sirap på tangentbordet och då har du en bild av vad som sker inuti cellen. När vi konsumerar enkla kolhydrater som socker, stiger blodsockret snabbt. Bukspottkörteln svarar genom att utsöndra insulin vars primära uppgift är att transportera socker till varje cell där den lagras för energi. Om cellen är full och inte behöver glukos, så skickas det bort för att undvika att extra socker ställer till problem i systemet.

När din mätta cell avvisar extra glukos, stiger blodsockret, mer insulin produceras och glukosen lagras in som kroppsfett.

Vad har detta med inflammation att göra?

Blodsockret kontrolleras i ett mycket snävt intervall. Extra sockermolekyler fäster på en mängd olika proteiner som i sin tur skadar kärlväggen. Dessa upprepade skador på kärlväggen utlöser inflammation. När du har toppar i ditt blodsocker blodet flera gånger om dagen, varje dag, är det precis som att dra ett sandpapper på insidan av dina ömtåliga blodkärl.

Även om du kanske inte kan se det, så försäkrar jag dig att så är det. Jag såg det hos över 5,000 patienter under 25 år. Alla hade ett gemensamt, inflammation i sina artärer.

Låt oss gå tillbaka till den ljuvliga bullen. Något så oskyldigt som ett bakverk innehåller inte bara socker, det är bakat med en av de många omega-6 oljorna till exempel sojaolja. Chips och pommes frites är dränkta i sojaolja och industritillverkade livsmedel tillverkas med omega-6 oljor för längre hållbarhet. Även omega-6 fettsyran är viktig och ingår i varje cellmembran och kontrollerar vad som passerar in och ut ur cellen – måste det vara i rätt balans med omega-3.

Om balansen rubbas genom att man konsumerar alltför mycket omega-6, producerar cellmembranet kemikalier som kallas cytokiner som direkt orsakar inflammation.

Dagens konventionella amerikanska kost har åstadkommit en extrem obalans av dessa två fetter. Förhållandet mellan obalansen varierar från 15:01 till så högt som 30:1 till förmån för omega-6. Det är en enorm mängd cytokiner som orsakar inflammation. I dagens kostmiljö, förhållandet 3:1 skulle vara optimal och hälsosam.

För att göra saken värre, den övervikt du bär av att äta dessa livsmedel skapar överbelastade fettceller, som utsöndrar stora mängder av pro-inflammatoriska kemikalier, som ytterligare späder på skadan, som orsakas av för högt blodsocker.

Den process som inleddes med en söt bulle blir en ond cirkel över tiden som skapar hjärtsjukdom, högt blodtryck, diabetes och slutligen, Alzheimers sjukdom, som den inflammatoriska processen fortsätter med oförminskad styrka.

Det går inte att komma ifrån det faktum att ju mer vi konsumerar industriellt tillverkade livsmedel, ökar vi inflammationen lite i taget för varje dag. Den mänskliga kroppen kan inte hantera och är inte heller utformad för att konsumera mat packad med socker och indränkt i omega-6 oljor.

Det finns bara ett svar på att lugna ner inflammationen, och det är att återvända till livsmedel närmare sitt naturliga tillstånd. För att bygga muskler, ät mer protein.

Välj kolhydrater som är mycket komplexa, såsom färgglada frukter och grönsaker. Skär ner på eller eliminera inflammation som orsakas omega-6 fetter som majs- och sojaolja och bearbetade livsmedel som innehåller dem. En matsked majsolja innehåller 7, 280 mg av omega-6, sojabönor innehåller 6, 940 mg. Använd i stället olivolja eller smör från gräsätande nötkött.

Animaliska fetter innehåller mindre än 20 % omega-6 och är mycket mindre sannolika att orsaka inflammation än de förment hälsosamma oljor märkta fleromättade. Glöm ”vetenskap” som har trummats in i huvudet under decennier. Vetenskapen att mättat fett ensam orsakar hjärtsjukdom är obefintlig. Vetenskapen att mättat fett höjer kolesterolhalten i blodet är också mycket svag. Eftersom vi nu vet att kolesterol inte är orsaken till hjärtsjukdomar, är oron för det mättade fettet är ännu mer absurd idag.

Kolesterol teorin ledde till ”inget- fett”, ”låg-fetthalt” rekommendationer som i sin tur skapade just den maten som orsakat en epidemi av inflammation.

Den etablerade medicinen har gjort ett fruktansvärt misstag när den rekommenderar människor att undvika mättat fett till förmån för mat med högt omega-6 fetter. Vi har nu en epidemi av arteriell inflammation som leder till hjärtsjukdom och andra tysta mördare.

Vad du kan göra är att välja naturliga livsmedel som din mormor serverade och inte de som din mamma började använda när livsmedelsbutikernas gångar fylldes av färdiglagad mat. Genom att eliminera inflammationsdrivande mat och lägga till viktiga näringsämnen från färska obearbetade livsmedel, kommer du att vända på år av skador i dina artärer och i hela kroppen som du fått av att ha konsumerat den typiska amerikanska dieten.

[Ed. Note: Dr. Dwight Lundell is the past Chief of Staff and Chief of Surgery at Banner Heart Hospital, Mesa, AZ. His private practice, Cardiac Care Center was in Mesa, AZ. Recently Dr. Lundell left surgery to focus on the nutritional treatment of heart disease. He is the founder of Healthy Humans Foundation that promotes human health with a focus on helping large corporations promote wellness. He is the author of The Cure For Heart Disease and The Great Cholesterol Lie.]

{Översättning Margareta Lundström}

Av Yvonne Andersson - 13 mars 2012 13:25

Detta var ett glädjebesked och nu har jag tagit reda på vad som gäller. Jag får söka sjukvård i andra Landsting men inte lista mig.

Nu ska jag beställa tid hos Annika så jag får göra de us. som jag har intresse av. Tex. Arteriogram, och få mätt de viktigaste kolesterolvärdena och inte skrämmas av vanliga Läkares inställning till höga kolesterolvärden.

Jag bad om att få Apokvoterna tagna för 1 år sedan här på Vårdcentralen men det ingick inte i rutinerna om man inte har konstaterade hjärtproblem, så jag avstod från det prov de erbjöd eftersom det inte sejer någonting om min hälsa. Det sejer bara att jag ska äta statiner med alla dess biverkningar. Nej Tack.

Arteriogram: Omfattande hjärt-kärlriskanalys på endast 3 minuter

Genombrott inom tidig diagnostik av atheroskleros
Arteriografundersökningen (liknar en vanlig blodtrycksmätning) undersöker din risk att drabbas av en hjärtinfarkt eller stroke. Arteriografen är en evidensbaserad screeningutrustning som mäter artärstelhet och andra parametrar som påverkarhjärt-kärl risk
.

Ur Annikas blog: Jag kommer att flytta till Vårdcentralen Centrum

Jag kommer från den första april att flytta till ny arbetsplats: Vårdcentralen Centrum, Sundsvall.
Den främsta anledningen till flytten är resvägen. Jag åker en timme med bil åt vardera hållet mellan Njurunda och Stöde. Det har varit en jobbig vinter med många dagar dåligt vinterväglag, och mörker både dit och hem.
Nu har både väder och mörker börjat lätta -  men när jag fick erbjudande att få komma och jobba på Vårdcentralen Centrum, hade jag svårt att tänka bort halverad restid och ännu kortare resväg.
Jag har till och med möjlighet att åka buss!

Så från april kan alla som vill boka tid hos mig på Vårdcentralen Centrum i Sundsvall.

(Det tar bara 3,5 timmar med tåg från Stockholm). 
Välkomna!

Av Yvonne Andersson - 13 mars 2012 07:31

Rött kött ökar risk för tidig död

Inte konstigt med tanke på hur de föder upp djuren i USA.

Rött kött ger högre risk för att dö i cancer och hjärt- och kärlsjukdomar, visar en ny stor studie. Den som däremot ersätter köttet med nötter lever längre.

Forskare på Harvard-universitetet har, i en studie med 121 000 personer, slagit fast att rött kött ökar risken att dö ung.

Den som åt en portion obearbetat rött kött per dag ökade risken med 13 procent. Och när det gäller bearbetat kött, som korv och bacon, var siffran högre – 20 procent.

– Denna studie ger tydliga bevis på att regelbunden konsumtion av rött kött, särskilt processat kött, bidrar väsentligt till för tidig död, säger Frank Hu, huvudansvarig för studien som publicerats i tidskriften Archives of Internal Medicine.

 

Att byta ut det röda köttet mot fisk, kött från fågel eller nötter sänkte risken för att dö i förtid.

Särskilt nötter är en bra alternativ proteinkälla och drog ner risken med 19 procent.

Studiens författare säger att mellan sju och nio procent av dödsfallen kunde ha förhindrats om deltagarna hade konsumerat mindre än en halv portion rött kött om dagen. Bearbetat kött innehåller mättat fett, natrium, nitriter och cancerframkallande ämnen kopplade till kroniska sjukdomar som hjärtsjukdomar och cancer. Studien innehåller data om 37 698 män, som följts i 22 år, och 83 644 kvinnor, som följts i 28 år.

Studien som publicerats i tidskriften Archives of Internal Medicine går att läsa i sin helhet här.


Det verkar vara samma data som använts i andra sammanhang, eller?

Dessutom är det oklart om resultaten är signifikanta eller ej.

Dessutom förstår jag inte hur man kan korrigera så precist för andra kända riskfaktorer i beteendet som rökning osv och få kvar en korrelation på cirka 1.10 (en låg siffra i epidemiologiska sammanhang) och veta att den minsann har att göra med det röda köttet och inget annat: /Anna Delin. tex ett högt intag av snabba kolhydrater, rökning osv.


”Men and women with higher intake of red meat were less likely to be physically active and were more likely to be current smokers, to drink alcohol, and to have a higher body mass index (Table 1). In addition, a higher red meat intake was associated with a higher intake of total energy but lower intakes of whole grains, fruits, and vegetables.”

Av Yvonne Andersson - 1 mars 2012 22:30

Fråga i Vovve.net!

Klomipramin mot skotträdsla . Någon
  som provat?

 





läste i HS 10/2001 en debatt artikel
  av Bodil Carlsson om skotträdsla hos hund.
 Klomipramin var den medicin som hon till sist fick använda på sina då 2
  extremt skotträdda hundar.
Har en tik hemma på 8 år som bara blir värre och värre. hon har varit helt oberörd
  av smällare och skott men sedan gammeltiken fick avlivas (fick cancer) så har
  hon blivit extremt rädd, hon härsjar, vandrar och går inte att lugna. Nu i
  helgen reagerade hon även på vanligt skott...förut bara på smällare. 
Ska rådfråga veterinären men tänkte om någon här hade testat det och hur det
  fungerade på HUND..



Svar 1:  Klomipramin -mot skotträdsla Någon som... 
 

Min hund har varit livrädd för åska och smällare i hela sitt liv, men förra året så började
han bli ängslig för andra ljud också, grannens fotsteg tex.

Han blev allt ängsligare, och oron spred sig till saker som aldrig bekymrat honom förut.
Veterinären föreslog att han kanske höll på att bli senil, han är 10 år nu. Med
clomicalm är han sig själv igen, lite ängsligare än han var som ung, men han
kan hantera sin rädsla när den kommer och kan lugna ner sig själv när han märker att inget farligt händer.

Åskan klarar vi med hjälp av hörselkåpor för hundar!

Clomicalm är samma typ antidepressiv medicin som människor tar, det är en av de vanligaste
medicinerna nuförtiden. Det är absolut ingen drog, man blir inte alls konstig
eller annorlunda av den, inte trött och seg.

Man bara känner sig lättare till mods, har lättare att handskas med livets svårigheter
utan att bli deprimerad och tappa livslusten. Jag skulle rekommendera vem som helst att prova detta på en rädd och edsen hund, ifall man provat allt utan att det hjälper! Jag hade att välja mellan denna medicin och avlivning, eftersom min hund mådde psykiskt allt sämre utan att jag kunde göra nånting åt det. Jag har fått lite mera tid med min älskling, vi är båda glada och nöjda!

Svar 2: Som flera andra i tråden skrivit så är klomipramin ett läkemedel med många och allvarliga
biverkningar, och används oftast bara vid mer svårartade psykiatriska
sjukdomstillstånd.
Din veterinär kommer troligtvis inte att rekommendera det här läkemedlet annat
än som en nödlösning - om det verkar lämpligt att medicinera hunden finns det
säkrare och bättre testade alternativ att undersöka först.
Här är en lista med några av biverkningarna ifall du är intresserad:
http://en.wikipedia.org/wiki/Clomipramine#Side_effects
Klomipramin i FASS:
http://www.fass.se/LIF/produktfakta/artikel_produkt.jsp?NplID=19910426000059&DocTypeID=7&UserTypeID=2

 

Svar 3: Det finns ett preparat som heter Clomicalm som är till hund och som innehåller Klomipramin. Det används främst till hundar med svår separationsångest, men även till hundar med stora rädslor. Det är alltså något man ska ge över tid och inte bara vid enstaka tillfällen då det tar några veckor innan man ser effekt. Jag har själv inte använt det på min hund så jag vet inte om det fungerar bra, men personligen skulle jag hellre ge Nozinan
eller annat lugnande medel eftersom det handlar om enstaka tillfällen som din hund blir rädd.


  
 

Svar 4:

Vår medelålders katt fick Clomicalm som sista utväg då han började "spraya" rikligt inne. Den dosen vi fick först av veterinären gjorde honom alldeles "groggy" så se upp med överdosering på djur med låg vikt. 
Efter ny veterinärkontakt sänktes dosen till en halv tablett och sedan fungerade det bättre. Men räkna med att hunden blir märkbart påverkad i alla fall den första tiden. 


Så blev det för katten men det går över efter ett tag. Vi höll på med medicineringen i flera år men sedan kunde vi sätta ut medicinen. Han är 18 år i år och mår bra så jag tror inte Clomicalm är särskilt riskabel för hälsan om den är rätt doserad.
Skulle inte tveka att prova samma medicin om hunden fick problem som inte kunde lösas på annat sätt.

   

 Biverkningar av Clomicalm. Clomicalm kan i mycket sällsynta
fall orsaka kräkningar, aptitförändingar, slöhet eller en förhöjning av
leverenzymnivåerna, som är reversibel, när
behandlingen avbryts. Sjukdomar i lever och gallvägar har rapporterats,
speciellt vid redan förekommande sjukdomstillstånd och vid samtidig administration av läkemedel, som bryts ned i
levern. Kräkningen kan reduceras om tabletten ges tillsammans med lite foder.

Om du observerar allvarliga biverkningar eller andra effekter som inte nämns i denna bipacksedel, tala om det för veterinären.


Biverkningarna av Nozinan  Hur 17 kunde någon rekommendera denna?

varierar beroende på dos, behandlingstid och vilken sjukdom som behandlas.

Vanliga (förekommer hos fler än 1 av 100 användare): Yrsel, trötthet, darrningar, stelhet, ryckningar
eller skakningar i t.ex händer och fingrar. I vissa fall uppträder en särskild
form av inre oro, som yttrar sig i svårighet att sitta stilla. Särskilt vid
högre doser kan ryckningar i ansiktet, grimaserande och egendomliga
tungrörelser observeras. Blodtrycksfall och hjärtklappning som medför risk för
svindel kan förekomma, varför sängläge rekommenderas i känsliga fall vid högre doser
i början av behandlingen. Hudallergi. Viktökning (vid långvarig behandling). Muntorrhet.

Mindre vanliga (förekommer hos färre än 1 av 100 användare): Förstoring av bröstkörtlarna hos män, sekretion av mjölk från bröstkörtlarna, förstoppning, oförmåga att tömma urinblåsan
(särskilt hos äldre män), försämring av synskärpan (t.ex. svårighet att läsa
finstilt text).

Sällsynta (förekommer hos färre än 1 av 1000 användare): Påverkan på blodkropparna inklusive
agranulocytos, se avsnitt ”Att tänka på innan och när du använder Nozinan”,
gulsot, akuta muskelkramper. Tarmvred. Hög dos och långtidsbehandling kan ge
grumling av ögats lins och hornhinna. Feber med muskelstelhet, skakningar,
blodtrycksfall och medvetanderubbning är en mycket allvarlig sällsynt biverkan
(malignt neuroleptikasyndrom).

Mycket sällsynta (förekommer hos färre än 1 av 10 000 användare): Förlängd och oftast smärtsam erektion
av penis som inte är förenad med sexuell upphetsning, svårartad tarminflammation, påverkan på hjärtrytmen.

Blodpropp, minskad tolerans för socker, högt blodsocker.

Även nedsatt sexuell förmåga samt förhöjd mängd mjölkbildningshormon i blodet kan förekomma.

Blodproppar, särskilt i benen (symtomen är svullnad, smärta och rodnad på benen), kan transporteras till lungorna och orsaka bröstsmärta och andningssvårigheter. Om du upplever några av dessa symtom ska
du omedelbart söka vård. Om du observerar en eller flera biverkningar som inte
nämns i denna bipacksedel tala om det för din läkare.

Biverkningar av Stesolid

Vanliga (fler än 1 patient av 100): Dåsighet.

Mindre vanliga: Yrsel. Koncentrationssvårigheter. Muskelsvaghet och
svårighet att samordna muskelrörelser. Huvudvärk.

Sällsynta (färre än 1 patient av 1000): Uppjagad sinnesstämning med
aggressivitet, förvirring och hallucinationer. Minnesluckor. Mardrömmar.
Gulsot. Allergiska hudutslag.

 

Det är nu inte enstaka tillfällen för Madonna, utan ångesten varar i flera
månader efter nyårshelgen så jag tänker prova Clomicalm nu, för det är så svårt
att se hennes lidande.

Jag har provat DAP, Zylkene, Nozinan och Stesolid men inget har hjälpt.

Hon blev ju inte skotträdd förrän hon var ca 7 år så det kanske också spelar
in.

I dag den 1 mars 2012 börjar vi medicineringen efter att ha diskuterat olika
alternativ med vet. vid 3 olika tillfällen.

Av Yvonne Andersson - 1 mars 2012 12:48

Helt fantastiskt att en dietist gjort detta test som inte visar något direkt negativt med att äta naturlig kost.

Hon gick inte ner i vikt  sejer hon, men vid en närmare titt så åt hon ju inte heller så mycket snabba kolhydrater innan hon började med LCHF, och dessutom åt hon mer än 20g kolhydrater per dag..


Jag har funderat ganska mycket över varför de flesta dietister och kostrådgivare är så negativa till LCHF och även har kallat oss för  att vara med i en sekt.

Jag tror tex att de inte orkat sätta sig in i vad den verkliga kosten innehåller.

Dessutom har de nog mixat SSS kosten för viktminskning om man har stor övervikt, med Annikas kost för bättre hälsa och därför trott att vi bara vräker i oss kött och fett.

Det är i alla fall en tanke jag haft.


Här kommer Dietistens utvärdering av 2 månader med LCHF.

1

Fråga Dietisten

Utvärdering av två månaders LCHF-kost – personliga erfarenheter

Karin Jonsson, näringsfysiolog · Saturday, February 25th, 2012


Dieten LCHF har blivit oerhört populär och medialt uppmärksammad under de senaste åren. Förkortningen LCHF står för ”Low Carbohydrate High Fat”, vilket betyder att dieten innehåller minimalt med kolhydrater och
maximalt med fett. Jag har skrivit ett tidigare inlägg (LCHF – vad innebär det egentligen?) där jag försöker reda

ut en del frågetecken kring den omdiskuterade dieten. I detta inlägg vill jag istället dela med mig av min egen erfarenhet av en två månader lång LCHF-diet.

 

Sammanfattning

Mitt energiintag motsvarade mina energiutgifter och min vikt förändrades inte under den två månader långa LCHF-perioden.

Jag kunde täcka behovet av så gott som alla vitaminer och mineraler mycket väl med min LCHF-kost. Det höga innehållet av naturligt fettrika livsmedel och energisnåla grönsaker istället för exempelvis pasta och bröd samt det låga innehållet av socker gjorde, tillsammans med strikta regler, LCHF-dieten till ett för mig bra sätt att undvika överätning. Däremot höjdes min från början mycket låga kvot mellan totalkolesterol och HDL efter mina två LCHF-månader, men värdet överskred inte gränsvärdet för vad som anses vara ohälsosamt.

 

Innehåll

l Bakgrund och syfte

l Metod

m Exempel på min kost innan LCHF-perioden

m Exempel på min kost under LCHF-perioden

l Resultat och diskussion

m Följsamhet av LCHF-dieten

m Energiintag, energiutgift och viktförändring

m Genomsnittligt dagligt intag av makronutrienter under
LCHF-perioden

m Genomsnittligt intag av mikronäringsämnen i procent av
rekommenderat dagligt intag,

under LCHF-perioden

Fråga Dietisten - 1 / 10 - www.fragadietisten.se

2

m Genomsnittligt dagligt intag av energi och makronutrienter under en normal vecka

m Genomsnittligt intag av mikronäringsämnen i procent av rekommenderat dagligt intag, under en normal vecka

m Förändring av blodfetter

m Fysiska förändringar

m Psykologiska förändringar

l Slutsats

l Referenser

 

Bakgrund och syfte

Enligt vissa LCHF-förespråkare är det möjligt att äta hur många kalorier som helst och inte gå upp i vikt, till och med gå ner i vikt, så länge man äter enligt LCHF.

Jag reagerade mot det påståendetneftersom en viktig biologisk mekanism för överlevnaden hos ursprungsmänniskan har varit att kunna lagra energi som fettväv vid energiöverskott, för att sedan använda den upplagrade energin under perioder av svält.

Mig veterligen finns det inga kontrolleradebvetenskapliga studier som utvärderar viktförändring hos försökspersoner som ätit ett registrerat kaloriöverskott från en strikt LCHF-kost.

Man kan därmed inte säga att man kan äta ett hur stort kaloriöverskott som helst på en LCHF-kost och ändå gå ner, eller stå still, i vikt. Av samma anledning kan man heller inte säga att man definitivt går upp i vikt av ett kaloriöverskott under en strikt LCHF-diet… Jag tyckte därför att det vore intressant att testa
hypotesen på mig själv där utgångsläget var att jag hade några överflödiga “trivselkilon”.


Under mina två LCHF-månader kom jag dock i kontakt med flera personer som berättade att de ökat i vikt trots att de ätit en strikt LCHF-kost. Till och med ”fettdoktorn” Annika Dahlqvist skriver i sin blogg att hon själv alltid går upp i vikt om hon överäter, oberoende av kolhydratminimering.

Eftersom jag blev medveten om att det för flera av de som äter enligt LCHF-modellen ändå anses vara möjligt att gå upp i vikt på en LCHF-kost skiftade mitt huvudfokus istället till att utvärdera följande aspekter:

l Näringsinnehåll

l Förändringar av blodfetter

l Den fysiska, mentala och praktiska upplevelsen

 

Metod

Fråga Dietisten - 2 / 10 - www.fragadietisten.se

3

Som riktlinje valde jag en kombination av Annika Dahlqvists femprocentsregel (livsmedel med max 5 g kolhydrater/100 g är ok) och ”Kostdoktorn” Andreas Eenfeldts snabbguide ”LCHF för nybörjare”.

Eftersom jag av etiska skäl inte äter nöt-, fläsk-, fågel- och viltkött innebar min diet ett obegränsat intag av fisk och skaldjur, ägg, smör, kallpressad raps- och olivolja, feta mejeriprodukter som grädde och crème fraiche samt kokosmjölk och ovanjordgrönsaker. Dessutom ett moderat intag av ost, keso,

turkisk yoghurt och yoghurt med naturlig fetthalt (3,5-4,2%), nötter och frön, lök, svamp, quorn och bär. Jag vägde och näringsberäknade exakt allt under de två LCHF-månaderna samt skrev ner mina aktiviteter för att kunna beräkna min genomsnittliga energiutgift. Min vikt och mina blodfetter mättes några timmar efter

frukost av en sjuksköterska innan och efter de två månaderna med LCHF-kost. Nedan visar jag exempel på hur min kost såg ut innan och under LCHF-perioden.

 

Exempel på min kost innan LCHF-perioden

FRUKOST

Naturell yoghurt (0,5% fett), frysta bär, äpple, solros- och
pumpafrön, linfrön, pulver

på torkade nypon samt rågflingegröt.

LUNCH

Broccoli, lax, potatis, sås på kesella (0,5% fett) och kallpressad
olivolja samt sallad på

färsk spenat, paprika, tomater, kallpressad olivolja och
äppelcidervinäger.

MELLANMÅL

Nötter och torkad frukt.

MIDDAG

Linsgryta med krossade tomater, lök, paprika och kallpressad
olivolja med quinoa och

sallad på vitkål, morot, kallpressad olivolja och
äppelcidervinäger.

KVÄLLSSNACKS

Mörk choklad (>85% kakaohalt) och färsk frukt.

HELGSNACKS

Mörk choklad, nötter och torkad frukt.

 

Exempel på min kost under LCHF-perioden

Fråga Dietisten - 3 / 10 - www.fragadietisten.se

4

FRUKOST

Naturell yoghurt (3,5-4,2% fett), frysta bär, solros- och
pumpafrön samt linfrö.

LUNCH

Broccoli/blomkål, lax och sås på crème fraiche samt sallad på
vitkål, kallpressad

olivolja och äppelcidervinäger.

MELLANMÅL

Paranötter (innehåller 3,4 g kolhydrater).

MIDDAG

Purjolök- och fetaostomelett med smörad, lättkokt spenat samt
sallad på ruccola,

avokado, paprika, oliver, kallpressad olivolja och
äppelcidervinäger.

KVÄLLSSNACKS

Keso och turkisk yoghurt.

HELGSNACKS

Ost, nötter och vispgrädde.

 

Resultat och diskussion

Följsamhet av LCHF-dieten

Jag bröt LCHF-reglerna två gånger under min LCHF-period. Den ena gången var på en

fest där det bjöds en sås på crème fraiche, fetaost och soltorkade tomater i olja.

Soltorkade tomater innehåller 8,7 procent kolhydrater, även om såsen totalt sett endast innehöll cirka 3,7 procent kolhydrater. Det andra tillfället var på en vegetarisk restaurang där jag åt fyllningen till en spenatpaj. I efterhand fick jag reda på att fyllningen innehöll ströbröd. Vad gällde min ursprungliga intention, att äta ett

överskott av kalorier, gick det inte så bra eftersom jag blev väldigt mätt samt att jag kände ett visst motstånd till att försöka gå upp i vikt när jag egentligen snarare ville gå ner några kilon.

 

Energiintag, energiutgift och viktförändring

Fråga Dietisten - 4 / 10 - www.fragadietisten.se

5

Min vikt förändrades inte under LCHF-experimentet. Energiintaget hamnade i snitt på

knappt 2 100 kilokalorier. Genom att använda några standardformler som tar hänsyn till ålder, kön och aktivitetsnivå för att uppskatta mina energiutgifter hamnade jag på cirka 2 200 kilokalorier, vilket överensstämmer med min uteblivna viktförändring med tanke på kaloriintaget.

 

Genomsnittligt dagligt intag av makronutrienter under LCHF-perioden

Fett: 151 g (67 E%), varav mättat fett 69 g, omättat fett 47 g och
fleromättat fett 23 g

Protein: 107 g (21 E%)

Kolhydrater: 58 g (11 E%)

Fibrer: 27 g


Trots att jag följde Dahlqvists femprocentsregel för kolhydrater samt Eenfeldts snabbguide till LCHF hamnade min kolhydratmängd lite över Dahlqvists rekommenderade 20-30 gram kolhydrater per dag. (Därför ingen viktnedgång heller)

Detta berodde till stor del på mitt mycket höga grönsaksintag och för mig hade det varit svårt att vara striktare än vad jag var. Femtioåtta gram kolhydrater skiljer sig ändå ganska rejält från de cirka tvåhundra gram jag åt
innan. Likaså resulterade min LCHF-kost i ett minst dubbelt så högt fettintag, och ett många gånger högre intag av mättat fett. Tack vare mitt stora grönsaksintag samt nötter, frön och två matskedar linfrö (5,5 g fibrer) hamnade mitt fiberintag över de 25 gram som minst rekommenderas per dag. (vem rekommenderar det?)

 

Genomsnittligt intag av mikronäringsämnen i procent av rekommenderat dagligt intag, under LCHF-perioden

A-vitamin: 180%

D-vitamin: 174%

E-vitamin: 278%

C-vitamin: 309%

Tiamin: 168%

Niacin: 376%

Fråga Dietisten - 5 / 10 - www.fragadietisten.se

6

B6: 188%

B12: 590%

Folat: 173%

Kalcium: 178%

Fosfor: 345%

Magnesium: 178%

Kalium: 124%

Zink: 194%

Selen: 234%

Järn: 76%


Många LCHF-motståndare hävdar att en LCHF-kost skulle innebära ett
otillräckligt

intag av flera vitaminer och mineraler. Enligt en studie (Gardner
et al. 2010) där

näringsämneskvaliteten av bland annat en lågkolhydratkost enligt
Atkins (17 E%

kolhydrater, 28 E% protein och 55 E% fett) utvärderades låg
mellan18 och 81 procent

av deltagarna i atkinsgruppen i riskzonen för ett för lågt intag
av A-vitamin, B6, järn,

tiamin, C-vitamin, folat, magnesium och E-vitamin. I motsats till
deltagarna i denna

studie täckte jag under min LCHF-period mer än väl intaget av så
gott som alla

vitaminer och mineraler.

Jag lyckades inte riktigt komma upp i den rekommenderade mängden
järn för en ung kvinna (76% av RDI), vilket belyser vikten av att ha uppsikt över
sina blodvärden om man är en menstruerande kvinna som väljer att äta en vegetarisk
eller “fisk-vegetarisk” variant av LCHF-kost. En blandkostare som äter kött skulle
däremot sannolikt inte haft några problem att få i sig tillräcklig mängd järn
med en LCHF-kost liknande den jag åt.


Näringsberäkningen av min LCHF-period visar att det är fullt
möjligt att täcka det

rekommenderade intaget av vitaminer och mineraler med en
LCHF-kost.
Värt att

poängtera är dock att jag inkluderade en mycket stor mängd
grönsaker i kosten samt

en del nötter, frön och bär. En person som utesluter alla eller nästan
alla kolhydratkällor ur kosten kan få problem med vissa näringsämnen som till
exempel fibrer, C-vitamin, kalcium, kalium, magnesium, folat och järn (baserat
på en näringsberäkning av en kost på drygt 2 000 kcal med kött från fisk,
fågel, fläsk och nöt samt ägg, olja, smör och grädde). För att täcka behovet av
D-vitamin underlättar det mycket att inkludera fet fisk i kosten några gånger i
veckan, oavsett om det är en LCHF-kost eller inte.

För att inte utelämna det faktum att en kost med mer kolhydrater
och mindre fett

också kan täcka behovet av näringsämnen gott och väl redovisar jag
ett genomsnitt av

näringsinnehållet i en veckas för mig normal kost under en strikt
nyttig period,

bestående av frukt och grönsaker, baljväxter, rotfrukter,
fullkornsprodukter (100%)

Fråga Dietisten - 6 / 10 - www.fragadietisten.se

7

som till exempel rågbröd, quinoa och råris, torkad frukt och
nötter, fisk och skaldjur,

ägg, magra mejeriprodukter samt kallpressad raps- och olivolja.
Värt att poängtera är

att denna kost innehåller cirka 200 kilokalorier mindre än den
näringsberäknade

LCHF-kosten, så en direkt jämförelse av näringstäthet blir inte
fullt rättvis.

 

Genomsnittligt dagligt intag av
energi och makronutrienter under en normal vecka

Energi: 1889 kcal

Fett: 70 g (33 E%), varav mättat fett 21 g, omättat fett 28 g och
fleromättat fett 15 g

Protein: 98 g (21 E%)

Kolhydrater: 194 g (46 E%)

Fibrer: 40 g

Genomsnittligt intag av
mikronäringsämnen i procent av rekommenderat dagligt intag, under en

normal vecka

A-vitamin: 128%

D-vitamin: 126%

E-vitamin: 248%

C-vitamin: 324%

Tiamin: 145%

Niacin: 230%

B6: 225%

B12: 300%

Folat: 204%

Kalcium: 132%

Fosfor: 314%

Fråga Dietisten - 7 / 10 - www.fragadietisten.se

8

Magnesium: 183%

Kalium: 147%

Zink: 169%

Selen: 185%

Järn: 110%

Förändring av blodfetter

Parameter Före Efter Referensvärde

Totalkolesterol (mM/L)

HDL (mM/L) 1,03 1,02 >1

Tot. kolesterol/HDL ** 3,3 0-4

Triglycerider (mM/L)

*Värdet var så lågt att det inte gick att detektera

**Kvoten kunde inte beräknas eftersom mängden totalkolesterol var
för lågt

Jag hade ett mycket lågt kolesterolvärde innan jag påbörjade
LCHF-dieten men fick

efter dieten en höjning av både totalkolesterol och kvoten
totalkolesterol/HDL. Mina

HDL-värden låg innan LCHF-perioden precis ovanför gränsen för vad
som är ok (HDL

bör inte vara för lågt) och förändrades inte efter mina två
LCHF-månader. Att

HDL-värdena inte var högre utgör dock inte något problem eftersom
jag hade så låga

totalkolesterolvärden, och därmed låga LDL-värden (LDL bör vara
lågt).

Triglyceridnivåerna var väldigt låga, som sig bör, och förändrades
inte heller märkbart

vid en förändring av min kosthållning.

Av intresse här är det ökade värdet på kvoten mellan
totalkolesterol och HDL, vilket

skulle kunna ses som en negativ konsekvens av LCHF-dieten. Värt
att poängtera är

Fråga Dietisten - 8 / 10 - www.fragadietisten.se

9

dock att varken densiteten hos LDL eller mängden oxiderat LDL mättes, vilket anses spela roll för risken att utveckla hjärt-kärlsjukdom. Likaså ligger kvoten fortfarande inom referensvärdesintervallet, troligtvis tack vare mina låga utgångsvärden. Om kvoten hade fortsatt öka och överskridit gränsvärdet under en
längre LCHF-period än två månader kan man bara spekulera kring. Detsamma gäller hur resultatet
hade sett ut om mina utgångsvärden varit högre. Det är viktigt att komma ihåg att genetiken spelar roll för en
persons kolesterolvärden

och hur de påverkas av olika typer av kost. Vissa av oss,
uppenbarligen mig själv

inkluderat, får högre nivåer av LDL när vi äter mycket mättat
fett. För andra, särskilt i

samband med viktnedgång, behöver detta inte vara fallet. Detta är
viktigt att ha med

sig i bakhuvudet när man tolkar studier. Även om studiedeltagare i
en LCHF-grupp i

snitt får förbättrade eller försämrade kolesterolvärden gäller det
sällan alla i gruppen,

utan det är ett medelvärde beräknat från gruppens varierande
värden. På grund av att

olika människor reagerar olika kan det vara värdefullt att
kontrollera sina

kolesterolvärden om man äter en LCHF-kost med mycket mättat fett,
och tänka på att

kolesterolet kan påverkas olika vid viktnedgång och
viktstabilitet. Man bör

personligen inte ta för givet att ens egna kolesterolvärden blir
bättre, oförändrade

eller sämre, bara för att andras värden påverkats i en viss
riktning.

Fysiska förändringar

Jag kände mig lätt illamående och kände en oberäknelig
mättnadskänsla i början av

den nya kosten. Det var ofta som jag inte visste om jag var mätt
eller hungrig. Jag

upplevde också att jag var lite tröttare och mer lättretlig i
början, men det kan även ha

berott på andra omständigheter. Vad gäller träning kände jag ingen
förändring när jag

styrketränade men jag kände mig lite tyngre i benen i början av
mina joggingpass.

Uthålligheten var det dock inga som helst problem med. Alla
negativa upplevelser vid

omställningen av kosten försvann efter cirka en månad då jag kände
mig precis som

vanligt.

Psykologiska förändringar

Mitt sötsug försvann inte trots att jag åt LCHF-kost, men begäret
stillades utan

problem för stunden genom exempelvis en blandning av keso och
turkisk yoghurt,

vispgrädde, några ostskivor eller några frysta hallon. Många
människor, inklusive mig

själv, känner ofta ett sug efter att äta mer mat och energi än vad
vi egentligen

behöver.

Jag upplevde att det var svårt att överäta på LCHF-kosten, vilket
var väldigt

positivt. Jag upplevde dock också att jag blev väldigt begränsad i
mitt ätande, främst

socialt, men även till viss del privat eftersom jag behövde
planera mina inköp noga så

att jag alltid hade något att äta som inte innehöll för mycket
kolhydrater. Ibland lät jag

bli att äta när jag blev sugen mellan de planerade målen bara för
att jag inte orkade

gå och handla speciell mat. Det jobbigaste var ändå att alltid
behöva krångla när jag

skulle bli bjuden på mat, antingen fick jag förklara noga allt jag
inte kunde äta eller ta

Fråga Dietisten - 9 / 10 - www.fragadietisten.se

10

med mig specialmat. Ur viktminskningssyfte kan den upplevda
begränsningen

däremot vara något positivt, så länge man känner att det är värt
det. Privat hade jag

inga problem med att hitta på goda och varierade rätter.

 

Slutsats

Mitt energiintag
motsvarade mina energiutgifter och min vikt förändrades inte under den två
månader långa LCHF-perioden. Jag kunde täcka behovet av så gott som alla vitaminer
och mineraler mycket väl med min LCHF-kost. Det höga innehållet av naturligt
fettrika livsmedel och energisnåla grönsaker istället för exempelvis pasta och

bröd samt det låga
innehållet av socker gjorde, tillsammans med strikta regler,

LCHF-dieten till ett för
mig bra sätt att undvika överätning. Däremot höjdes min från början mycket låga
kvot mellan totalkolesterol och HDL efter mina två LCHF-månader, men värdet
överskred inte gränsvärdet för vad som anses vara ohälsosamt.

 

Referenser

Gardner C. D., Kim S., Bersamin A., Dopler-Nelson M., Otten J.,
Oelrich B. och Cherin

R. Micronutrient quality of weight-loss diets that focus on macronutrients:
results

from the A TO
Z study
.
American Journal of Clinical Nutrition, 2010, 92: 304-12.

This entry was posted on Saturday,
February 25th, 2012 at 11:09 am and is filed under

Livsmedel, Övervikt, Studier

You can follow any responses to this entry
through the Comments
(RSS) feed.
You can

leave a response, or trackback from your own site.

Fråga Dietisten - 10 / 10 - www.fragadietisten.se


I Kostdoktorn hittade jag dessa 63 kommentarer som är ett bra komplement till studien.

63 kommentarer till “Näringsfysiolog testar LCHF”

Kommentarssida: 1 2
  1. Förresten, helt rätt angående kött- och vegetarianfrågan. Jag ser att jag faktiskt har skrivit i mitt inlägg "som icke köttätare..." Jag säger inte vegetarian men jag utesluter fisk ur "kött"-kategorin, vilket kan tolkas lite inkonsekvent. Jag ska genast rätta till detta!

  2. En sista kommentar, eller fråga snarare, för ikväll... Kroppen producerar själv kolesterol vid behov, så om min kropp nu skulle behöva mer kolesterol än det överskott jag vid första provtillfället hade cirkulerande i blodet, varför producerar kroppen inte mer?
    Eftersom jag totalt sett äter mer energi än vad jag gör av med (med anledning av mina extra "trivselkilon" och de näringsberäkningar jag gör periodvis) så behöver inte min kropp prioritera bort en extra kolesterolproduktion pga energibrist i alla fall.
    En liten fundering bara...

    Av samma anledning är det fel att generellt döma kolesterolrika livsmedel till att vara blodkolesterolhöjare, eftersom kroppen då naturligt sänker sin egen kolesterolproduktion...

  3. ks

    Kostdoktorn, vad innebär kolesterolöverskott vid provtagning?

  4. Anonym

    #36

    "Someone goes on a low carb diet and gets carbohydrates under 50 grams per day, which is really the threshold to get where the body goes into ketosis". - Dr Stephen Phinney.

    Dr Stephen Phinney, MD, PhD, knows more about this than almost anybody. He has researched adaptation to very low carb diets (and exercise) for a long time.

    http://www.amazon.com/Art-Science-Low-Carbohydrate-Living/dp/0983490708

  5. @Karin Jonsson:

    Din kolesterolfråga har faktiskt besvarats av allas vår älskade Kostdoktor här på bloggen.

    Som du mycket riktigt påpekar, så fixar våra kroppar så att vi alltid har rätt kolesterolnivå -- oavsett vad vad vi äter, och hur mycket vi äter.

    När det gäller alla olika, motstridiga uppgifter om hur det förhåller sig med kolle hit och kolle dit, så kan man börja misstänka att våra forskare har varit så lyckliga över att inse att det finns olika sorters kolle, att de totalt missat den stora helheten?

    Med andra ord: SKIT I KOLESTEROLET -- DET FIXAR SIG AUTOMATISKT!!!!

  6. Aeh

    Hon tycks inte ha ätit ägg överhuvudtaget....  F ö finns en studie som kopplar ihop lågt kolesterol med sänkt kognitiv förmåga (härmed inte sagt att det skulle gälla henne)

    http://www.psychosomaticmedicine.org/content/67/1/24.short

    Psychosomatic Medicine 67:24-30 (2005)

  7. david

    Självklart gick hon inte ner i vikt, Du kan inte studera hälsoparametrar av en kostmodell samtidigt som du är under viktnedgång. Du måste titta på effekterna i energibalans. Om du är överviktig och minskar i vikt kommer dina värden alltid att förbättras om de var dåliga från början även om du skulle gå på den mest galna diet i världen.

  8. Malin

    # 42, till Cecilia:

    Du skriver att du var normalviktig innan du startade med LCHF. Det var jag också, och jag förväntade mig INGEN viktnedgång ALLS. Inte konstigt att du inte går ner i vikt, när din kropp är nöjd och belåten som det är.

    Det verkar vara många som tror att man automatiskt kommer minska och minska i vikt när man äter LCHF, så är det inte. Kroppen går mot normalläge (om den inte är där från början), den blir lagom, den blir "perfekt" för varje individ.

  9. Anders S

    #35 Tina Andersson Igår 19:03

    Tina, provat http://birthday.se ?

  10. # 58, Malin...

    Just min poäng. Men jag vill understryka att jag har testat att minska ner kalorimängden till ca. 1700kcal per dag, fortfarande med lågt kolhydratinnehåll, och då tappat kroppsvikt, precis som med en traditionell "bantning". Dock blev jag hungrigare, precis som med traditionell bantning:) Kändes som att magen alltid var tom. Min slutsats blev att min kropp inte BARA är nöjd om den får tillräckligt med fett och protein, den behöver en viss mängd kalorier också. Så är det.

    Och jag tycker att många på LCHF-sidan är lite för envisa när de vidhåller att alla skulle må superbra om de bara åt så minimalt med kolhydrater som möjligt. Alla är inte lika. Jag tränar mycket, och därför behöver jag mer mat. Inte bröd eller pasta, men jag kan absolut inte gå en halv dag på bara lite turkisk yoghurt och nötter...

  11. Shrinkin David

    @Karin Jonsson

    Tack för en bra studie.
    Att du dessutom är inne och svarar på frågor ger extra guld-stjärna! :)

    En fråga:
    Var det av personligt intresse eller som en del i utbildningen du gjorde detta?

  12. Helene

    # 60 Cecilia
    Jeg tror det mange mener, er at LCHF er en vektregulerende kost.
    Dvs at om du spiser deg passe mett, har kroppen selv "sagt fra" hva den behøver for å være passe stor. Om du spiser mindre og kjenner deg sulten, så "sier" kroppen at du spiser for lite, og da blir du for tynn.
    Mange som spiser høgkolhydrat-kost får ikke denne metthetsfølelsen selv når de spiser nok ( og det er mange forklaringer her ) og man fortsetter derfor å spise.
    Med LCHF fungerer metthetskjenslan for de fleste perfekt, uten å måtte regne på energiinntaket.
    Har du en del kilo til overs, så vil de for veldig mange renne av, selv om du spiser deg mett og fornøyd. Det er det som mange roper halleluja over - de trenger ikke pines av sult for å bli lagom stor :)
    T
    rivselskiloene er nok ikke naturen så veldig opptatt av - det er ingen uhelse i de.

  13. Skorpan

    # 17 Mick B
    Tack snälla för svar! Jag har skrivit ut och läser på bussen på väg hem... det var 'några' sidor :)

Av Yvonne Andersson - 29 februari 2012 08:20

I dag har jag ätit LCHF-kost i 6,5 år och är ett levande bevis på överdriften det skrivs om i Läkartidningen. Fantastiskt att de även kommenterar CEA´s företag.


Korruptionen verkar utbredd hos dem som ger oss kostråd.


LÄKARTIDNINGEN nr 9 2012

Riskerna med fettrik diet är överdrivna

Uffe Ravnskov, med dr, docent, Lund

ravnskov@tele2.se

Bo H Jonsson, med dr, överläkare, Norra Stockholms psykiatri

 

Det finns ingen anledning att förknippa en högfettdiet med allvarliga hälsorisker, åtminstone inte vid diabetes eller metabola syndromet. Numera rekommenderas ­denna diet för diabetiker både i USA och i Storbritannien, skriver Uffe Ravnskov och Bo H Jonsson.

OStudier av kostens inverkan på hälsan tillhör nog det svåraste inom klinisk forskning. De flesta människors kost innehåller en varierande mängd av olika födoämnen. Om man i ett experiment med bibehållet kaloriintag ersätter ett födoämne med ett annat, är det dessutom omöjligt att veta om eventuella hälsoeffekter beror på ett minskat intag av X eller ett ökat intag av Y. Observationsstudier är ännu svårare. Vem äter samma kost varje dag och vem minns hur mycket, och vilka av kostens talrika ingredienser, det är som är nyttiga eller som leder till ohälsa?


Det är således en svår uppgift som professorn i aptitkontroll Charlotte Erlanson-Albertsson tar på sig när hon kritiserar högfettdieterna (Läkartidningen 51–52/2011, sidorna 2713-7). Hon har några förnuftiga kommentarer, men de flesta av hennes argument håller inte. Låt oss börja med de förstnämnda.

Det är förmodligen korrekt att generna styr förmågan att bränna fett. En svensk-amerikansk studie har till exempel visat att feta kvinnor med normal insulinkänslighet bantar lättare på en kolhydratrik diet, medan feta med nedsatt insulinkänslighet gör det bäst på en kolhydratfattig [1]. Detta kan vara förklaringen till att många kostexperiment inte har kunnat visa någon större skillnad mellan en kolhydratrik och en kolhydratfattig diet.


Det finns emellertid mer än tjugo väl genomförda experiment på patienter med typ 2-diabetes eller metabola syndromet där en kolhydratfattig diet visar positiva resultat på samtliga riskfaktorer hos diabetikerna, bättre ju färre kolhydrater kosten innehåller [2]. LCHF-dietens positiva effekt hos dessa patienter ­förefaller därför välgrundad, medan det finns anledning att vara avvaktande med generella rekommendationer tills vi sett studier som undersökt effekten hos friska.

Erlanson-Albertsson har också noterat att en fettrik, kolhydratfattig diet inte har några negativa effekter på blodfetterna. Men längre fram i artikeln skriver hon att den resulterar i en postprandial höjning av blodfetterna.

En referens saknas här: troligen syftas på triglyce­riderna. Senare i artikeln skriver nämligen Erlanson-Albertsson att förhöjda blodfetter ger ökad risk för hjärtinfarkt och hänvisar till en rapport av Nordestgaard och medarbetare [3]. Vad de fann var att en hög triglyceridhalt vid icke-fastande är en riskfaktor för både hjärtinfarkt och totalmortalitet.

Då en kolhydratrik kost är associerad med och resulterar i höga triglyceridvärden [2, 4], medan en kolhydratfattig i alla studier resulterat i ett kraftigt fall [2], är deras fynd alltså ett indirekt stöd för en kolhydratfattig diet. Detta är också i överensstämmelse med talrika studier som visat att höga triglyceridvärden hos diabetiker är en riskfaktor för både hjärtmortalitet och totalmortalitet, medan få studier har kunnat visa att detta även gäller för ­kolesterol.

Det finns fler diskutabla punkter. Högfettdieten för diabetiker byttes till exempel inte till en högkolhydratdiet på 1930-talet utan i samband med den officiella starten av 1984 års kolesterolkampanj i USA [4]. Den baserades på konsensus. Inga experiment har vare sig förr eller senare visat att den kan förlänga ­livet för diabetiker eller förebygga sena komplikationer.

Det är korrekt att amerikanernas feta mat av många sägs vara orsak till fetma och diabetes, men statistiken ­talar emot. Deras totala fettintag har nämligen varit konstant sedan 1970-talet, medan intaget av kolhydrater ­började öka i mitten på 1980-­talet som ett led i den officiella starten av kolesterolkampanjen och har fortsatt att öka ­sedan dess [5].

Det är parallellt med denna ökning som vi sett utvecklingen av fetma- och diabetes­epidemierna. De kan därför knappast skyllas på fettet, i synnerhet inte det mättade. Att fettintaget har varit konstant beror nämligen på kombinationen av ett minskat intag av mättat fett och ett ökat intag av fleromättat fett.

Med hänvisning till en meta-analys av Sofi et al [6] menar Erlanson-Albertsson att en västerländsk kost rik på fett, kött och mjölkprodukter sammanhänger med utveckling av sjukdomarna alzheimer och parkinson. Som nämnts domineras den västerländska kosten i dag inte av animaliskt fett utan av kolhydrater. Vad Sofi et al visat är dessutom att en medelhavskost med ett högt intag av frukt, grönsaker, fisk, nötter, baljväxter och fullkornsprodukter är associerad med en mindre risk. Detta gäller emellertid endast för friska människor. Enligt SBU:s rapport »Mat vid diabetes«, 2010, (SBU-rapport nr 201 ) är det vetenskapliga underlaget otillräckligt för att rekommendera en medelhavskost till diabetespatienter.

Med stöd av Akbaraly et al:s studie [7] menar Erlanson-Albertsson att man blir deprimerad av att äta kött, stekt mat och högfettmjölkprodukter. Vad författarna fann var emellertid att det är ett högt intag av industritillverkad föda (processed food) som har denna effekt. Det är alltså ovisst om den ökade risken berodde på de animaliska produkterna eller på den höga halten av margarin, kakor, godis, läskedryckar och färdiglagad mat.

Det är korrekt att en övergång från en högkolhydratkost till en lågkolhydratkost gör det svårare att utföra muskelarbete som kräver anaerob förbränning, men besvären släpper efter en veckas tid, och ­sedan ökar förmågan. Till exempel vann det norska fotbollslaget Strømsgodset, vars tränare Kenn Hallstensen driver en lågkolhydratlinje för laget, norska fotbollscupen år 2010. Björn Ferry, som vann OS-guld i skidskytte på en lågkolhydratdiet, är ett annat exempel.

Tanken att man kan bli beroende av fett stöds av en studie på möss [8]. Frågan är emellertid om detta är ohälsosamt, och om det även gäller för människor.

Idén att sömnen påverkas ­negativt av en fettrik kost är hämtad från en studie där man bad deltagarna (423 äldre kvinnor) att under en vecka föra dagbok över antalet och längden på sina sömnperioder [9]. Under samma period var de försedda med en apparat på ena foten som registrerade kroppens alla rörelser. På listan över 31 födoämnens negativa inverkan på sömnen låg fetterna överst, men dels var korrelationskoefficienterna mycket låga, dels var skillnaderna helt obetydliga mellan de olika födoämnena (korrelationskoefficienten varierade mellan 0,18 och 0,22).

Erlanson-Albertsson skriver att en kolhydratfattig diet försämrar minnet och kognitionen. I den studie som hon hänvisar till undersöktes 19 kvinnor med fem psykologtest: hälften följde en extremt kolhydratfattig diet (0 gram med en gradvis ökning till 16 gram dagligen i tre veckor) och den andra hälften följde en kalorireducerad, kolhydratrik diet [10].

I ett av testen var reaktionstiden 1/10 sekund snabbare bland kvinnorna på den sistnämnda dieten, i ett annat test blev resultatet också lite bättre, men endast under första veckan. Ett test visade ingen skillnad, och två test visade bättre resultat för kvinnorna i lågkolhydratgruppen. Författarnas konklusion avviker också från Erlanson-Albertssons: »Taken together the results suggest weight-loss diet regimens differentially impact cognitive behavior.«

Enligt Cochrane-gruppen [10] finns ännu ingen random­iserad kontrollerad studie som uppfyller kriterierna för att svara på frågan om kolhydrater kan förbättra de kognitiva funktionerna hos människor över 55 års ålder.

Det finns således ingen anledning att förknippa en högfettdiet med allvarliga hälsorisker, åtminstone inte när den används av patienter med diabetes eller metabola syndromet. Av samma anledning rekommenderas numera denna diet för diabetiker både i USA och i Storbritannien.

En sista kommentar: Är det inte kutym att upplysa läsarna om sina ekonomiska bindningar? Vi syftar på företaget Thylabisco, som arbetar med att framställa bantningsmedel, och vars ägare är Charlotte Erlanson-Albertsson och hennes make.

Senaste inläggen

Presentation


På bilden är Madonna, Dvärgschnauzer, BIV=bäst i världen. Alla kategorier.

Fråga mig

5 besvarade frågor

Besöksstatistik

Tidigare år

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
<<< Februari 2014
>>>

Länkar

Arkiv

Gästbok

Kategorier

Sök i bloggen

RSS


Ovido - Quiz & Flashcards