Nedanstående har jag klippt samman från olika platser på nätet, eftersom jag tycker det är intressant att ha i min blog så det är lätt att hitta.

Antioxidanter skyddar oss mot fria radikaler!

Men vi har även ett visst behov av fria radikaler. De bekämpar svampar, bakterier och virus och är bra för immunförsvaret, men i sin negativa form kan radikalerna angripa arvsmassan, DNA och anses även kunna skapa cancer. 

Radikalerna anses påskynda åldrandet och kunna ge en massa följdsjukdomar, skapa inflammationer, allergier, reumatism, ledinflammationer (artrit), diabetes, tidigt grått hår, MS, Parkinson mf.

​

Notera:

Oxidativ stress är ett kroppsligt tillstånd som innebär att fria radikaler bildas snabbare än att antioxidanterna kan neutralisera dem.

De fria radikalerna ökar kraftigt vid stress samt om man har toxiner i form av tungmetaller lagrade i kroppen.

Tungmetaller är mineraler som kroppen inte har något behov av och som finns som överskott i kroppen. Stor risk anses dessa ha när de inte är organiskt bundet i kroppen utan flödar fritt som joniska metaller. Exempel på tungmetaller är kvicksilver (finns i amalgam), bly men kan även vara järn, koppar och zink mfl. när dessa inte är organiskt bundna i kroppen utan flödar fritt som joniska metaller. 

Kunskapen om tungmetallernas negativa påverkan är ganska ny och inte helt accepterad av alla.

Friterad mat, alkohol, luftföroreningar, kemikalier av olika slag är även källor till fria radikaler.

Starkt klorerat vatten, avgaser samt tobak innehåller också höga halter av syreradikaler.

Allt för hård fysisk träning, för mycket UV-strålning och alkohol kan även skapa fria radikaler.

De fria radikalerna som har underskott på elektroner blir positivt laddade. Detta innebär också att de verkar försurande på kroppen när de fått ett lägre PH-värde.

Exempelvis atomen väte består av en elektron och en proton när den är i balans, den har då beteckningen H. Om den skulle mista sin negativt laddade elektron så skulle den få beteckningen H+ som är en positivt laddad vätejon. Denna är försurande och frätande för kroppen, och gör så att kroppen oxiderar, rostar inifrån.

Ju fler fria positiva vätejoner desto sämre. Elektroner har den förmågan att de vill verka i par kring en atom, och om obalans uppstår så försöker de ta en elektron från en annan atom eller molekylär förening, därvid uppstår obalans där istället. 

Detta kan leda till en lång kedjereaktion där fria radikaler bildas och i slutändand kan detta leda till att celler skadas och mutationer uppstår, vilket är en grogrund för cancer och andra elakartade sjukdomar.

Exempelvis den fria radikalen i joniserat järn får formen Fe++ när den saknar elektroner och 2 elektroner har lämnat järnet.
​

ORAC – När det gäller att mäta antioxidanter i olika livsmedel har många metoder föreslagits, men den metod som fått fäste och används mest kallas ORAC (Oxygen Radical Absorption Capacity).

Följande värden gäller för 100g livsmedel.

Tänk även på att det är väldigt stor skillnad i hur mycket energi det är i dessa livsmedel, i t.ex mörk choklad är det mer är tio gånger mer energi än vad det är i de flesta bären.

I genomsnitt behöver vi få i oss ca 3 000 – 5 000 ORAC per dag förutsatt att man äter varierat från den här listan, då det finns en mängd olika antioxidanter som fyller unika funktioner som vi behöver.

Att tänka på för oss som äter LCHF:

Kött i sig själv är inte farligt, om det äts rått, torkas, röks eller tillagas på låg temperatur (t.ex. kokning).
Det är tillsatserna av nitrater och nitritier samt upphettat animalskit fett som är riktiga ”dödare”. Kokosoljan är i en klass för sig.

Att laga mat med organisk kokosolja för inte in vätemolekyler till oljan eller härdar den.

Kokkosoljan är mycket stabil vid höga temperaturer.

Hursomhelst bör man inte tillreda mat över oljans röktemperatur ( ca 400 gr ) eftersom den då kan börja förändras och dessutom bli gulaktig.

Har den väl blivit mörkt gul skall den kastas och inte längre användas.

Om man ändå vill äta stekt LCHF mat är ett tips att krydda rikligt med rosmarin (eller andra kryddor med högt ORAC), som har visat sig neutralisera de fria radikalerna i stekt och grillat kött.
Rosmarin har ett ORAC värde på 165280/1000g, vilket kan jämföras med blåbär som har 9621 ORAC/1000g.

För er som inte vet vad ORAC är betyder det Oxygen Radical Absorption Capacity, dvs ett mått på hur många fria radikaler ett livsmedel  kan neutralisera.
En lång lista över ORAC värden i vanliga livsmedel finns på denna adress http://www.oracvalues.com. Eftersom frukt och bär, som är en naturlig källa till antioxidanter med högt ORAC,  ofta ratas av LCHF-are är intaget av grönsaker, kryddor och kosttillskott desto viktigare.

Tänk om det är så att även MS, liksom många andra sjukdomar, orsakas av onaturlig mat. Det vore ju fantastiskt om fler människor tog upp huvudet ur sanden och slutade ge sina barn all snabbskräpmat.

Varför skulle föräldrar inte kunna försöka anstränga sig litet och ge sig

själva och sina barn naturlig mat.

Vi har alla ett val, vilket är Ditt?

Beskrivning:

 I den aktuella boken Forskningsfusket! Så blir du lurad av kost- och läkemedelsindustrin diskuterar Ralf Sundberg frågorna om nutritionsforskning ur ett naturvetenskapligt, ekonomiskt och samhälleligt perspektiv.

I dag vet vi ganska väl vilka näringsämnen som är viktigast för att människokroppen ska bilda nya friska celler. Men läran om vårt närings-behov har allt sedan 1950-talet omgivits av myter som säger att kolesterol är farligt, att man blir fet av fet mat och att högt blodtryck är en sjukdom.

För att förstå varför dessa myter har fått ett sådant genomslag och blivit så seglivade måste man förstå vilka villkor som rådde i samhället och i politiken när sanningarna formulerades. Med utgångspunkt från dagens aktuella debatter om hälsofarliga fetter och kolesterol belyser Ralf Sundberg hur olika intressen influerar läkares och dietisters vardagsarbete.

Det finns många mer eller mindre legitima skäl för att bedriva medicinsk forskning. Från ren nyfikenhet, önskan om att kunna avslöja sanningen, att göra akademisk karriär till att enbart tjäna mer pengar. Oavsett vilka skälen är, har författarna till vetenskapliga rapporter ett stort ansvar för fullständigheten och korrektheten i presentationen av resultaten. Som framgår av Ralf Sundbergs bok lever många forskare långt ifrån alltid upp till dessa krav. Ytterst få oberoende forskare orkar och vågar utmana folkhälsomyterna, menar han.

Forskningsfusket! Så blir du lurad av kost- och läkemedelsindustrin är en spännande, fascinerande och i grunden mycket upprörande läsning.

Ralf Sundberg är docent och privatpraktiserande kirurg vid Slottsstadens läkarhus i Malmö. Han har en internationellt välrenommerad forskarkarriär inom transplantationskirurgi bakom sig, ett område som på cellnivå har mycket med problematiken med diabetes och hjärt- och kärlsjukdom att göra.

Sveriges bästa minne på LCHF!

Behöver hjärnan verkligen kolhydrater? Nej, knappast.

Här är slutet för de gamla teorierna om att lågkolhydratkost gör folk trögtänkta och försämrar minnet: Mattias Ribbing.

Ribbing har under de senaste åren raderat ut samtliga officiella svenska minnesrekord och tagit nya. Gissa hur han åt under tiden?

Mannen med mästarminne

Ribbing innehar alla 18 officiella svenska minnesrekord. Exempelvis att efter sextio minuters memorering minnas den exakta ordningen på 520 spelkort i rad – tio hela blandade kortlekar!

Har Ribbing ett medfött fotografiskt minne? Inte enligt honom själv. Fram till 2008 var hans minne högst ordinärt. Då kom han i kontakt med moderna teorier om minnesträning och började träna sitt minne stenhårt, som en idrottsman. Resultatet blev ett mästarminne, och han menar att du också kan få ett.

Vill du minnas namnen på alla du träffar? Det och mycket annat kan du lära dig tekniken för i Ribbings nya bok Mästarminne – Förändra ditt liv med kraftfull minnesträning. Men det är inget för lata, inget som kommer gratis. Det krävs att du tränar ditt minne via medvetna övningar en längre tid.

Minnet och LCHF – utdrag ur boken

Hur var det med kosten då? Samtliga Ribbings rekord är tagna medan han åt strikt lågkolhydratkost, vilket han menar ger honom ökad mental uthållighet.

Ribbing har låtit mig publicera ett utdrag ur hans bok (s 147-150) som handlar om kosten och minnet.

Fetstilen på de allra intressantaste delarna är min:

Hälsan

Den tredje aspekten av koncentrationsträning hänger ihop med hur kroppen mår. Vår mentala och fysiska hälsa är nära sammankopplade. Mår man fysiskt dåligt har man inte kraft nog att prestera på topp mentalt. Det här ser man väldigt konkret i minnesträningen.

Bortsett från den gradvis förbättrade memoreringsförmågan man får genom träning, beror variationer i de egna resultaten helt på koncentrationsförmågan. Ett bra resultat betyder att jag lyckades koncentrera mig och ett dåligt resultat visar att koncentrationen inte fanns där. Resultatet ger en fast referenspunkt, som gör det möjligt att experimentera med hur olika saker påverkar koncentrationsförmågan.

Du behöver hålla kroppen i god form och hitta en lämplig typ av motion som passar just dig. Det sägs att vissa kosttillskott kan vara till hjälp för minnet, vilket möjligen också stämmer. Men det har jag inte kunnat verifiera helt för egen del. Själv har jag främst experimenterat med näringsintaget i stort – kosten. Här har jag direkt kunnat se en stor skillnad på mina resultat.

Det här var när jag tränade inför min första minnestävling. Då arbetade jag samtidigt som utbildare och för att orka hade jag lagt mig till med ovanan att dricka en hel del energidryck. Mestadels för att jag aldrig har tyckt om kaffe. Ofta tog jag också en burk precis före minnespasset.

Resultatet blev att jag alltid var pigg och laddad under träningen, men jag var inte alls nöjd med hur min koncentrationsförmåga uppförde sig. Den tycktes också bli ”piggare” och på ett närmast neurotiskt sätt hela tiden vilja sticka iväg åt andra håll.

Jag tvingade mig att sluta med energidrycker för att se hur det skulle påverka mina resultat. Det var inte det lättaste. En veckas mer eller mindre konstant huvudvärk följdes av ytterligare en veckas trötthet. Men därefter var jag på banan igen.

Märkligt nog förbättrades mina resultat direkt. Jag presterade till och med bättre när jag var riktigt trött, än när jag var pigg och hade druckit energidryck. Koncentrationsförmågan lugnade ner sig och kunde arbeta mycket jämnare. Det var en märklig upptäckt. Jag anade att det inte bara var koffeinet som var boven i dramat, utan även sockret.

Efter det här genomförde jag ett antal tävlingar och mina resultat blev stadigt bättre och bättre, men jag var alltid helt slut efter dessa heldagar av memorering. Det kan ju tyckas vara normalt efter längre perioder av koncentration, men jag hade på känn att det fanns mer att ge.

Genom olika tillfälligheter fick jag upp ögonen för lågkolhydratkost, även kallat LCHF (Low Carb High Fat). Jag hade hört begreppet tidigare, men trott att det bara var en i raden av olika bantningsmetoder, och det var jag inte intresserad av. Andra personer i min nära omgivning blev snabbt av med överflödiga kilon på det här sättet. Men de gick aldrig hungriga, utan åt ordentligt med god mat. Humöret och energinivån tycktes också vara på topp. Det var ingen bantningskur utan snarare en slags kostomläggning.

Jag fick förklaringen att det fungerar genom att blodsockret hålls på en låg och jämn nivå. Det fick mig genast att tänka på mina egna observationer om koncentration och socker, vilket genast gjorde det hela intressant.

Alla kolhydrater bryts ner till enkla sockerarter i magen och resultatet blir att mängden socker i blodet stiger. Det får kroppen att bilda hormonet insulin som vid för höga nivåer lagrar in överskottsenergin i fettceller. Resultatet blir ett underskott av näring i blodet, vilket vi upplever genom hungerkänslor och trötthet.

När insulinet och blodsockret hålls på en jämn nivå går kroppen över till att förbränna fett. Men hur är det med hjärnan, den behöver väl ändå kolhydrater? Svaret är nej. Efter en viss omställning fungerar hjärnan utmärkt på så kallade ketonkroppar och glukos som kroppen själv bildar genom att omvandla fettsyror respektive protein i levern.

När jag upptäckte att elitidrottare som Björn Ferry (OS-guldmedaljör i skidskytte) och Jonas Colting (flerfaldig svensk mästare i triathlon) föredrar lågkolhydratkost, blev jag nyfiken på hur det skulle fungera för en mental idrottsman. Resultatet var häpnadsväckande.

Till vardags äter jag mestadels LCHF för att det är gott och för att jag mår väldigt bra av det, men inte helt strikt. Veckorna inför tävlingar blir jag däremot mer noggrann. Den stora skillnaden från tidigare är att jag blir mentalt mer uthållig och inte får några större dippar under hela dagen.

Under den första tävlingsdagen i de öppna tyska minnesmästerskapen drog arrangemanget ut på tiden. Efter en ordentlig frukost bestående av äggröra och bacon, hade vi börjat den första grenen kl 9. Dagen flöt på bra, men tio timmar senare då tävlingsdagen egentligen skulle ha varit avklarad, hade vi fortfarande den tyngsta minnesgrenen kvar.

I brist på valmöjligheter hade min lunch bara bestått av en mindre bit fisk med sås och grönsallad. Ingenting annat i magen därefter för min del. De flesta började bli rejält trötta, trots konstanta mellanmål och snacks. Jag stod mig hyfsat bra, men visste att jag snabbt skulle bli väldigt hungrig om jag började äta kolhydrater.

Halv åtta på kvällen var det dags att börja memorera spelkort. En och en halv timmes maximal koncentration senare hade jag slagit svenskt rekord och felfritt kommit ihåg ordningen på 6 blandade kortlekar, plus 20 kort från en sjunde.

Alla mina nuvarande minnesrekord är tagna på strikt lågkolhydratkost. Jag har bevisat för mig själv att hjärnan inte behöver kolhydrater i kosten för att kunna prestera på absolut toppnivå. Tvärt om, så orkar jag numera mycket mer.

Experter brukar vifta med en studie som gett kvällstidningsrubriker om att man får sämre minne och koncentrationsförmåga av mindre kolhydrater. Tittar man däremot närmare på studien ser man att minnestesterna på lågkolhydratkosten bara genomfördes den första veckan efter kostomläggningen, precis när omställningen kan vara som värst. Jag vet själv hur det var när jag slutade med energidryck. Men för den sakens skull påstår jag inte att man blir trött och får huvudvärk av att inte ge hjärnan energidryck.

LCHF och uthålligt mentalt fokus

Nyligen kunde vi läsa om en professionell pokerspelare som upplever ökad mental uthållighet med strikt lågkolhydratkost. Nu säger Sveriges främsta minnesmästare samma sak.

Är detta slutet på idéerna om att man behöver vräka i sig kolhydrater för att hjärnan ska fungera?

Kanske kan Mattias Ribbing göra en Björn Ferry när det gäller LCFH och hjärnkraft: krossa gamla dammiga idéer genom att totalt trotsa dem.

Nästa gång någon undrar om man inte behöver kolhydrater för hjärnan kan svaret bli: Har du hört talas om Sveriges minnesmästare?

Mer om Ribbing

Mattias Ribbings hemsida, där du bland annat kan se en lista på hans enorma minnesrekord.

Beställ Vägen till mästarminne

Officiella svenska minnesrekord

Mer

Myter om LCHF

PS: Beställer du böcker via länkar härifrån så får jag en liten del av priset, för dig blir det oförändrat.

Att överleva på LCHF kost… De negativa biverkningarna vi måste börja tala om!

Ja som vi hört både en och två tusen gånger är det ju omöjligt att överleva på naturlig kost. Det är ju människan inte på långa vägar skapt för.

Nej men hur kan man bara komma på något så dumt.

Men trots allt finns det ju en del biverkningar med att äta naturlig mat, det ska vi inte sticka under stol med. Jag förespråkar öppenhet. Så därför vill jag ge båda vana LCHFare och de som funderar på att testa, lite koll på de allra vanligaste biverkningarna.

• Du blir en jobbig människa

LCHF har dessvärre den biverkningen. Detta kan göra att du stöter på problem idet dagliga livet. Har den andra delen i ditt förhållande ännu inte anammat livsstilen? eller dina kollegor, vänner eller familj. Du kommer vara jobbigare än en förbannad finne i röven. Jag är ledsen att säga det men så är det.

I början, när du är så himla glad över att äntligen ha funnit rätt, vill du övertyga andra.

Nu ska jag säga något hemsk. Det är ingen som orkar lyssna på ett överdrivet klämkäckt hälsofreak. Vissa människor kan faktiskt till och med få allergiska reaktioner som bland annat kan yttra sig i ett ökat frosseri av olämpliga livsmedel och du min vän tvingas förfärad titta på.

• Du blir nästan aldrig sjuk

Du blir som en mänsklig maskin på duracellbatterier. Förkylningarna som tidigare däckade dig i en vecka kan gå över på en timme. Efter år av ickesjukdom kan man nästan sakna att vara så där skönt sjuk ni vet. Typ snyta sig lite, ligga nerbäddad och kolla filmer, läsa skvallertidningar och vara så där krävande mot sin partner som man bara har rätt till när man är sjuk. Okej håll i hatten, det är stor risk att allt det där försvinner. Så tänk noga efter innan kostomlägget.

• Du slutar gruppsynda med dina vänner och riskerar utfrysning

Som vi alla vet räknas ju inte onyttigt frosseri när man gör det i grupp. Då är det socialt accepterat att svulla. Som ni kommer ihåg från den gamla kaloriräknartiden räknas ju definitivt inte kalorierna som du åt när du gick eller ingen såg samt de kalorier som då åt för att vara snäll mot någon annan. Nu blir du plötsligt en glädjedödare. De som bantade på den gamla goda tiden kunde man väl stå ut med. De var ju så hungriga och åt allt det kunde med sin desperata blick och så visste man ju att nästa vecka var allting som vanligt igen. Men nu sitter de retliga LCHFarna där och ler självgott och berättar att de inte är ett dugg sugna på att äta något så….. olämpligt!

• Du utvecklar ubermench drag

Fika? Vila? Varför då? Säger du och ser på dina medarbetare med en oförstående blick. Du ser dem utmattade ligga utslagna över bordet och trevande försöka hitta en frukt i väskan. Du fortsätter obarmhärtigt, men det är ju bara fem timmar sen vi åt?

Det är svårt för andra att håll jämna steg med en som käkar naturlig kost. Var ödmjuk inför detta faktum.

• Du börjar stirra med förfärad blick ner i folks kundvagnar

Innan kanske du inte ens såg vad andra lade ner i sina kundvagnar, men så plötsligt allt eftersom din kunskap ökar, ökar även de blickar du ganska ogenerat kastar ner i din medhandlares kundvagnar.

Det kan även komma tillfällen där du faktiskt låter det du tänker tyst muttrande passera läpparna ”men gud inte ska de äta det där”.

Ibland kan du bli så paralyserad av det berg av limpor, flingor, kex, godis, läsk och annat läskigt som den framförvarande kunden lägger upp bandet att du helt kommer av dig. Då vill jag bara noga poängtera att detta inte beror på att vår stackars hjärna inte får kolhydrater utan detta är endast gammal hederligt chocktillstånd orsakad av en ohygglig syn.

• Du drabbas av tunnelseende och yrsel av ordet margarin.

- Ja och så brukar jag ta sån där flytande Milda, säger din intet ont anande väninna.

-Va sa du att du gjorde, flämtar du och glömmer alldeles bort det där med att gå varsamt fram. VET DU INTE HUR FARLIGT DET ÄR? Innan du hinner stoppa dig själv har du dragit i väg en propaganda harang snabb och pricksäkert som en bågskytt. Vänninan har inte en levandes chans att hinna värja sig. Själv kan du vakna upp ur ditt trans högröd i ansiktet och fnysande muttra

– Vem äter margarin 2011? Det vet väl för guds skull alla att det är livsfarligt!

Det här var några av de vanligaste biverkningarna som kommit mig till känna. Vi kan inte tiga ihjäl det. Om vi inte hanterar dessa biverkningar på rätt sätt kan de utan tvivel komma att vändas emot oss.

Vi måste ta det på allvar.

Allvarliga, allvarsamma saker måste mötas med ett allvarsamt allvar.

http://www.kostdoktorn.se/kostdoktorns-arskronika-2011/

Dexadreson vet.

Dexadreson vet. är godkänt för att användas vid tillstånd där glukokortikoidernas antiinflammatoriska, antiallergiska, immunosuppressiva eller glukoneogenetiska effekter eftersträvas och det kan ges till nöt, häst, svin och hund och katt.

Sammanfattning

Dexadreson vet. innehåller dexametasondinatriumfosfat som är en snabblöslig ester av glukokortikoiden dexametason.

Preparatet är godkänt för att användas vid tillstånd där glukokortikoidernas antiinflammatoriska, antiallergiska, immunosuppressiva eller glukoneogenetiska effekter eftersträvas och det kan ges till nöt, häst, svin och hund och katt.

Dexadreson ger en snabbt insättande effekt med kort varaktighet vilket kan anses lämpligt t.ex vid allvarliga allergiska tillstånd.

Den aktiva substansen är väldokumenterad sedan lång tid och har en omfattande användning som läkemedel vid olika sjukdomstillstånd men det finns få kontrollerade studier där effekten efter administrering av estern dexametasondinatriumfosfat visats.

Farmakokinetiska studier visar att exponeringen för dexametason efter administrering med Dexadreson är snabb och kortvarig men det är inte fullständigt kartlagt vilken betydelse detta har för produktens effektduration.

Effektdurationen kan dock antas vara kortare än för dexametasonberedningar där den aktiva substansen frisätts mer långsamt vilket gör att behandlingen kan behöva upprepas efter 24 timmar om en längre tids effekt behövs, t.ex vid acetonemi hos nötkreatur.

Säkerheten vid behandling med Dexadreson motsvarar den hos andra beredningsformer av dexametason och biverkningsmönstret torde vara det typiska för glukokortikoider.

Dock kan risken för bieffekter antas vara mindre efter singeldos jämfört med mer långtidsverkande beredningsformer.

Mot bakgrund av dexametasonets immunosupressiva effekter bör samtidig vaccinering/immunisering undvikas.

Läkemedelsverkets värdering

Dexadreson är den mest snabbverkande av tillgängliga beredningsformer av glukokortikoider för veterinärt bruk.

Därför är produkten värdefull för behandling av tillstånd där en snabbt insättande effekt är önskvärd.