Inlägg publicerade under kategorin Mat, dryck och Hälsa

Av Yvonne Andersson - 17 april 2013 22:07

Mycket lärorik läsning för dem som tror att receptfritt är ofarligt.


http://www.nyttigt.eu/populara-magmediciner-lankade-till-lunginflammationer/

Av Yvonne Andersson - 15 april 2013 19:00

 
 
 
Hur du överlever en hjärtinfarkt när du är ensam?

Eftersom många människor är ensamma när de drabbas av en hjärtattack, utan hjälp, är det viktigt vad man gör när detta händer.
En person vars hjärta slår felaktigt och som börjar känna svag, har endast cirka 10 sekunder kvar innan han förlorade medvetandet.

... Dock kan dessa offer hjälpa sig själva genom att hosta upprepade gånger och mycket kraftigt. Ett djupt andetag ska tas före varje hostning och hostan ska vara djup och långvarig, som vid upphostning av slem som sitter djupt inne i bröstet.

Ett djupt andetag och en hosta måste upprepas ungefär var annan sekund utan uppehåll tills hjälp anländer eller tills hjärtat känns att slå normalt igen.

Djupa andetag ger syre i lungorna och hostans rörelser pressar hjärtat och håller blodet cirkulerande. Hostans press på hjärtat hjälper också hjärtat återfå normal rytm. På detta sätt, kan hjärtattack offer komma till ett sjukhus. Berätta så för många andra människor som möjligt om detta. Det kan rädda deras liv!

En kardiolog säger att om alla som ser det här inlägget delar den till 10 personer, kan du räkna med att vi kommer att spara minst ett liv.

Av Yvonne Andersson - 3 april 2013 11:29

I kväll kan jag inte gå till LineDance för min höft är så smärtsam. Det gör numera ont hela tiden och nätterna är värst så det är omöjligt att sova.

Får lov att utöka höftträningen med mera Pilates istället för att dansa.


Förslitningsskador tror jag på för mina problem började redan för 27 år sedan och jag minns tydligt första gången som jag kände av symtomen under en sommardag 1986.

Jag har ju aldrig sparat på mina krafter, utan jobbat hårt ända sedan jag var 13 år.

Ännu yngre fick jag lov att hjälpa min Mormor med att bära ved, vatten, städa Cafe´t och skotta snö mm.

På den tiden existerade inga protester, utan det var bara att göra vad jag blev tillsagd för att överhuvudtaget ha något existensberättigande.


http://hem.passagen.se/roankast/sjukdomar/artros.htm


Artros   

Egna kommentarer: Artros är oftast en förslitningssjukdom som mest drabbar knä- och höftleder, andra leder kan också drabbas. Brosket förstörs och det blir en förkalkning i leden i stället som orsakar smärta. Knä- och höftleder kan man operera, men väntetiden är idag minst 1 år på de flesta ställen. Själv har jag artros i Si-leden (leden mellan höften och ryggraden) och i de nedre kotorna på ländryggen. Jag har haft besvären minst i 15 år och de har blivit värre med åren. Oftast är det en konstant molvärk, men när det är som värst känns det som någon vrider om en kniv i  ryggen. Jag fick diagnosen1995 per telefon efter att jag röntgat . Hade då aldrig hört talas om artros och fick bara veta att det finns inget att göra åt det annat än äta värktabletter. Har nu själv lärt mig att motion i lagom dos också hjälper mot värken. Det stärker musklerna och avlastar lederna. 
Har inte hittat någon information om den här typen av artros. Är det någon som har något liknande? Hör gärna av Er till mig via mailen.  

  • Har januari 2003 varit till en läkare på reumatologen i Umeå fick en ny värk tablett som verkar lovande. Efter bara några dagar har stelheten i nacke och höfter blivit mycket bättre. Hoppas bara att jag kommer att tåla den (har problem med flera mediciner). 

Jag har skrivit ner lite fakta om Artros vill du veta mer klicka på länkar, där jag har flera sidor med information. 

Förekomst
Artros är vanligt förekommande. Sjukdomen är kronisk och belastningen både på  människan och samhället är avsevärd. Den orsakar den drabbade stort lidande och samhället stora kostnader. Ledsjukdom är den vanligaste kroniska sjukdomen hos äldre och är vanligare än högt blodtryck, hjärtsjukdom och diabetes. Artros förekommer dock redan i 30-årsåldern. Artros som uppträder tidigt i livet är ofta en följdsjukdom efter en ledskada.     
Riskfaktorer
Riskfaktorer för artros är förutom ålder, ärftlighet och kön och överbelastning av lederna. Exempel på överbelastning är upprepade knäböjande moment i arbetslivet, viss elitidrott, hög kroppsvikt och ledskada.  

Symtom
Sjukdomen medför stelhet, minskad rörlighet och smärta. Smärtan uppträder vid rörelse och belastning av leden och den kan, i mera framskridna stadier av sjukdomen, även finnas vid vila. Smärtan kan orsakas av strama muskler, ansträngda senfästen, utspänd ledkapsel och felbelastat ben. En led med artros kan också bli inflammerad och svullen. Inflammationen är oftast lindrig och övergående. 
Höftartros
Höftartros kan börja tidigt i livet, men blir väsentligt vanligare i de högre åldersgrupperna. Symtomen kan vara av lättare men också av betydligt svårare grad. De typiska symtomen är belastningsrelaterad smärta och ofta föreligger en typisk startsmärta efter sittande eller stående. Spontan vilovärk är ett senare och mer plågsamt symtom som alltid kräver behandling. Successivt upplever patienten en tilltagande rörelseinskränkning i leden. Smärtan beskrivs som dov och djup och förstärks av rörelse och belastning. Den lokaliseras i allmänhet till utsidan och framsidan av höftleden med utstrålning in mot ljumsken och därefter en utstrålning på insidan och framsidan av låret mot knäleden. Smärtutstrålning på framsidan av underbenet mot fotleden kan förekomma. Ibland beskrivs även en dov värk på baksidan av höftleden. Typiska mekaniska besvär är upphakningssmärtor och låsningsliknande obehag som starkt försvårar gångförmågan och påverkar  arbetsfunktion och livskvalitet. 
Förutom smärta var sömnstörningar, begränsad funktion och emotionella störningar uppenbara. Sexualfunktionen är allvarligt påverkad hos nästan 50 procent av de patienter som  senare genomgår protesoperation. Enkla funktioner, som att knyta skor eller  ta på sig strumpor är i allmänhet påverkade, men sällan behöver patienterna bli  beroende av annans hjälp för sin dagliga livsföring.

Hur
ställsdiagnosen?
Diagnosen höftartros sätts vanligen med hjälp av den typiska sjukhistorien, klinisk undersökning En röntgenundersökning kan visa om du har en förslitning av leden. Ofta finns inget samband mellan  hur ont du har och hur stor förslitningen av leden är. Du kan hålla kontakt med din läkare med jämna  mellanrum för att få den mest lindrande behandlingen.
Behandling

Det finns inga läkemedel som påverkar sjukdomens förlopp. Behandlingen inriktas istället på att töja strama muskler och bygga upp förlorad muskelstyrka genom till exempel sjukgymnastik. Smärtan kan lindras med värme- eller köldbehandlingar, el stimulering mm. Vid behov kan man komplettera behandlingen med smärtstillande medel.  Kortisoninjektioner  kan lindra besvären vid ledinflammation. Vid grav artros med svåra smärtor och rörelseinskränkningar i exempelvis höft- och knäleder, kan ledprotes opereras in med gott resultat. 

Artros - inte bara förslitning 
Artros är en sjukdom som ger smärtor, stelhet och rörelse inskränkningar hos en stor grupp av människor. 
Vad är "förslitning"?
Begreppet förslitning används ofta för en mängd olika tillstånd med smärtor och andra besvär från rygg, muskler och leder. En mindre del av dem som lider av sådana besvär har "ledbroskförslitning" - artros. Något riktigt bra uttryck på svenska finns inte Vissa faktorer med ökad mekanisk belastning ökar risken för artros i en del leder, särskilt höft- och knäleder. Mångårigt tungt kroppsarbete som lantbrukare och liknande yrken innebär en klar överrisk att få artros. Det finns också samband mellan risk för artros i knäleden och hur mycket man lyft, burit och suttit på huk/legat på knä under årens förvärvsarbete. Övervikt ger ökad risk framförallt av knäledsartros, beroende på ökad belastning, men kraftig fetma ger också förändringar i ämnesomsättningen med ökad risk för exempelvis fingerartros. Brosk  skador efter sportskador och olyckshändelser mot knäleder kan också leda till en artros utveckling efter några år.

Vadkange artros?
- Åldrande  De flesta får artros i någon led om man blir tillräckligt gammal, 
- faktorer
kan förklara mer än hälften av vissa typer av artros   dessa förändringar ger oftast ringa eller små symptom.       
- Könsskillnader finns också. Fingerartros är vanligare hos kvinnor i alla åldrar medan knäledsartros är vanligare hos män i yngre åldrar och vanligare hos kvinnor i högre. 
Nyare undersökningar har visat att kvinnor med överproduktion av kvinnliga könshormoner före klimakteriet lättare drabbas av artros, medan östrogen efter klimakteriet tycks ha en skyddande effekt.

Vadlederartrostillileden?
I en frisk led finns hela tiden en balans mellan nedbrytning och uppbyggnad av såväl brosk som ben. Vid artros rubbas denna balans och man kan märka tilltagande tecken på förändringar i brosket. Vid röntgenundersökning kan man notera indirekta tecken till broskförtunning i leden, förkalkade broskbildningar vid ledkanten samt ökad täthet i benet under ledbrosket. Ett problem med denna diagnostik är att tydliga förändringar uppstår först efter en längre tids sjukdom. Detta innebär att en person kan gå länge med "oförklarade" ledsmärtor i t ex en höft- eller knäled innan en artros diagnos senare blir uppenbar. Även om de flesta som drabbas av artros har smärtor och stelhet i de drabbade lederna, åtminstone periodvis, så finns det personer som trots klara röntgenförändringar är symptomfria. Analyser av vanliga blodprover har oftast inget värde för artros diagnos.

Vadhjälperdenartros drabbade?
Vid lindriga och/eller tidiga stadier stadier av artros behövs ofta ingen behandling alls. Vid mer märkbara symptom kan läkemedel mot smärta och stelhet ha god symptomlindrande effekt. Träning för att bygga upp muskler och förbättra konditionen skadar inte en artros led. Tvärtom kan det minska symtomen och förbättra funktionen även hos äldre personer. I mer avancerade fall kan operationer, speciellt protesoperationer i höft-/knäled ge symptomfrihet.

Hurbehandlasförslitningavleder?
Vid lindrigare tillstånd kan man ge läkemedel mot smärtan, men när detta inte längre hjälper bör du tala med din läkare om möjligheten till  operation. Förslitningar i höfter och knän kan ge många problem i  vardagslivet; man kan få svårt att sköta sitt arbete och att utöva fritidsaktiviteter. Smärtan från leden kan bli konstant dygnet runt. Vid en operation sätter man in en konstgjord led i knät eller höften. Redan dagen efter operationen  börjar ett  rehabiliteringsprogram för att träna upp muskelstyrka och ledfunktion. En konstgjord led kan  fungera i 10 år, ibland upp till 20 år.

Vilkaläkemedelges
Antiinflammatoriska läkemedel mot smärta, stelhet och ledsvullnad. Smärt- och inflammationsdämpande läkemedel   (NSAID) Kortisonsprutor och tuppkamsextrakt kan ges direkt i leden för att minska värken 

Fysikalisk behandling 
Behandling med sjukgymnastik riktar sig mot värken, rörelsesmärtan och funktionsinskränkningen 
Eftersom hög belastning på de nedre extremiteterna ökar risken för att höftartros skall utvecklas, är det rimligt att en fortsatt hög belastning kan påskynda sjukdomsutvecklingen. En första åtgärd är därför att minska belastningen av den artros drabbade leden genom ergonomisk rådgivning och avlastning.  Muskelträning görs med syfte att förbättra ledens funktion och öka rörligheten. 

Behandling av  bl.a. sjukgymnast
Den väsentligaste insatsen av sjukgymnasten är att aktivera och informera  patienten på ett bra sätt så att denne förstår att ledförändringarna inte innebär att de behöver föra ett stillasittande liv  
Det finns inga läkemedel som påverkar sjukdomens förlopp. Behandlingen inriktas istället på att töja strama muskler och bygga upp förlorad muskelstyrka genom till exempel sjukgymnastik.
Smärtan kan lindras med värme- eller köldbehandlingar, el stimulering mm. Vid behov kan man komplettera behandlingen med smärtstillande medel. Kortisoninjektioner  kan lindra besvären vid ledinflammation. 

Artrosbehandling syftar till att:
*Undervisa patienten om artros sjukdomen
*Lindra smärta
*Hjälp att behålla fysisk funktion

Träning som artros behandling
 - lagom är bäst! Vilken träning kan rekommenderas och vad bör undvikas?
Artros är en kronisk sjukdom. Träning måste därför integreras i det dagliga livet och viktigast av allt är att finna motionsformer som tilltalar individen. Träning av styrka, rörlighet, balans och koordination  bör individualiseras med hänsyn taget till varje patients förutsättningar och bedrivs oftast bäst med hjälp av sjukgymnast. 
För att möjliggöra motion krävs ofta en initial bedömning och träningsperiod med specialanpassat program, som syftar till att optimera belastningen över den drabbade leden. Detta åstadkommes genom bl.a styrketräning, vanligen i samarbete med en sjukgymnast. Det krävs 6-8 veckors träning för att en definitiv förbättring ska ses. I början gör det ont för artros patienter att träna. Det är dock tillåtet, så länge smärtan avtar efter träningen och inte ökar från dag till dag. Hos sjukgymnast kan patienten få hjälp med dosering av träningen och tillfällig smärtlindring med exempelvis akupunktur. I takt med att styrkan ökar minskar smärtan. Man har sett att smärtminskningen kan kvarstå i upp till 12-18 månader efter träning. Det är dock så att ständigt underhåll krävs. 
Vid knä artros bör träning av muskulaturen på lårens framsidor betonas. Vid höftartros är det speciellt viktigt att bibehålla god rörlighet. Aktiviteten bör bedrivas 30 minuter per dag totalt, detta innebär att man kan promenera exempelvis 3 ggr 10 minuter per dag. Aktiviteten bör bedrivas de flesta av veckans dagar.
Nedan beskrivs olika konditions höjande aktiviteter som kan vara aktuella för artros patienter. 


Konditionsbefrämjande aktiviteter
1.Gång
Fördelar: Säkert för majoriteten, något alla redan kan, lätt att utföra, billigt. Förbättrar konditionen, minskar artros smärta och depression.
Begränsningar: Ej lämpligt vid grav artros i höfter, knän och fötter.
Rekommendationer: Bär lätta skor med bra stöd och stötdämpning. Gå på jämn ej kuperad mark. Undvik om möjligt asfalt, välj ett mjukare underlag. Gå hellre långsammare än för fort.
2.Stavgång
Fördelar: Samma som för gång utan stavar. Mindre ledbelastningen på höfter, knän och fötter. Snabbare konditionsförbättring jämfört med gång utan stavar. God effekt även på rygg- och nackbesvär.
Begränsningar: God klinisk erfarenhet, vetenskapliga data saknas från artros patienter.
Rekommendationer: Bär lätta skor med bra stöd och stötdämpning. Börja på jämn, ej kuperad mark. Undvik om möjligt asfalt, välj ett mjukare underlag. Använd stavarna rytmiskt, gå skidgång (höger fot-vänster arm, vänster fot-höger arm). Välj en stavlängd som ger bra fäste och en behaglig pendelrörelse som inte gör ont i axeln. En rekommendation är att stavarna ska nå en decimeter ovanför armbågen när man står med armen längs sidan av kroppen. En annan rekommendation säger att man får rätt stavlängd genom att multiplicera sin kroppslängd med 0.7 Välj stavar med reglerbar längd.
3.Dans
Fördelar: Studier visar att dans som behandling ökar konditionen och möjliggör en ökad aktivitetsnivå samt leder till minskad sjukdomsaktivitet, smärta och depression.
Begränsningar: Data saknas med avseende på ledbelastning. Relativt hög skaderisk.
Rekommendationer: Använd skor med bra stöd och stötdämpning. Dansa på trägolv eller annat underlag med svikt i. Ha en stol till hands för avlastning eller vila.
4.Simning/Vattenjympa
Fördelar: Det är lätt att ta ut rörligheten i vatten. Mycket liten påfrestning på lederna.
Begränsningar: Tillgång till varmvattensbassäng, lämpligt jympaprogram. Data saknas från simning.
Rekommendationer: Välj jympa program speciellt för patienter med artros. Träna i tillräckligt djupt vatten.
5.Cykling ute eller motionscykel
Fördelar: Effektiv konditionsträning, använder de stora muskelgrupperna i benen. Låg ledbelastning (1.2 ggr kroppsvikten i knät). Data visar att konditionen, träningstoleransen och muskelstyrkan ökar samtidigt som sjukdomsaktiviteten minskar.
Begränsningar: Kräver 90 graders rörlighet i knät. Korrekt inställning av sadel och styre av största vikt. Cykling ute ställer krav på god balans vilket inte är fallet vid cykling på motionscykel.
Rekommendationer: Korrekt inställning av sadel och styre är av största vikt. Sadel höjden ska vara sådan att knät är 10-15 grader böjt då det är som mest sträckt. Ta hjälp av en cykelhandlare som är van att hjälpa tävlingscyklister. Välj cykel med bekväm sadel och där det är lätt att justera sadel och styre.
6.Löpning
Fördelar: Data saknas för artros patienter.
Begränsningar: Vanligt med överbelastningsskador hos allmänheten, förändrade mekaniska förhållande som vid artros bör höja skaderisken, hög belastning över höft, knä och fotleder.
Rekommendationer: Genomgå träning som syftar till att öka styrkan och rörligheten i benen innan försök med löpning görs. Spring på jämnt, fast underlag. Undvik om möjligt asfalt, välj ett mjukare underlag. Använd skor med bra stöd och stötdämpning. Öka inte längden eller intensiteten med mer än 5% per vecka.

7.Löpband
Fördelar: Enkelt att använda, mjukt jämnt underlag. Undviker nedförslut, graden av uppförslut kan ofta varieras.
Begränsningar: Bra balans krävs eftersom underlaget rör sig. Vissa modellers lägsta hastighet är för snabb.
Rekommendationer: Välj ett löpband med mjukt underlag, tillräcklig längd och bredd och räcken längs sidorna.
8.Löpning ivatten (Aquajogging)
Fördelar: Samma rörelsemönster som vid löpning på land men utan belastning på höfter, knän och fötter.
Begränsningar: Tillgång till bassäng med tillräckligt djup. Puls och syreupptag 15-20% lägre än på löpband. Data saknas från artros patienter.
Rekommendationer: Använd rätt teknik, dvs. mer upprätt än liggande. Använd en för ändamålet avsedd (flyt)väst. Ange intensitet (steg/minut) vid ordination.
9.Trappmaskin
Fördelar: Funktionell aktivitet, liknar gång uppför trappa. Data visar på att trappmaskin tolereras väl av yngre patienter med andra knäskador.
Begränsningar: Kan ge avsevärd ledbelastning. Vanligt med övergående domning i framfoten. Data saknas från artros patienter.
Rekommendationer: Använd modell med stora pedaler och räcken. Byt fot position ofta.

Verkningsmekanismer
Träning kan antas vara effektiv behandling vid artros via ett flertal verkningsmekanismer. Muskelaktivitet är, genom samma verkningsmekanismer som vid akupunktur, smärtlindrande. Konditionsträning ger en ökad endorfinhalt i hjärnan vilket minskar smärtupplevelsen. Ökad muskelstyrka och förbättrad neuromuskulär funktion ger en ökad stabilitet runt leden, faktorer som bidrar till att minska belastningen i leden. Träning är ofta förknippat med viktnedgång, vilket bidrar till att minska den totala belastningen på leden. Studier har också visat att individer med sämre muskelfunktion utvecklar artros i större omfattning jämfört med individer med bättre muskelfunktion; en iakttagelse som ligger till grund för pågående studier där syftet är att undersöka vilken effekt träning har på broskkvaliteten i knät hos patienter med hög artrosrisk. Det är känt att motionsaktiva individer snarast har en minskad risk för att utveckla artros.  
Risker
En stor riskfaktor för artros är skada. Eftersom ledskador inte sällan uppstår i samband med fysisk aktivitet bör man överväga vilka fysiska aktiviteter som är lämpliga för artros patienten. 
Basket, handboll, elitlöpning, fotboll, amerikansk fotboll, rugby och vattenskidor är exempel på idrotter med  risk för vridvåld. Dessa idrotter bör undvikas av artros patienten. 

Av Yvonne Andersson - 30 mars 2013 13:07

ICA´s Matskola

Innertemperatur

Rätt innertemperatur är A och O för ett bra resultat på kött, fisk och kyckling. För kyckling och fläsk är det viktigt för att veta när köttet är ordentligt genomstekt. Här hittar du en lista på innertemperaturer för olika köttdetaljer, tips och råd för godare och mörare kött.


Olika detaljer tar olika lång tid, och ofta varierar även storleken. Därför är innertemperaturen ett bra mått. Stick in en digital termometer i mitten av den tjockaste delen. Om köttet har ben sticker du in termometern i mitten av den tjockaste delen, intill benet.

Nedan finns detaljerade listor på innertemperaturer för olika köttdetaljer och allmänna temperaturer för blodigt, medium och välstekt kött.

Temperatur nötkött
Temperatur lamm
Temperatur kalv
Temperatur fläsk
Temperatur hjort, älg, rådjur och ren
Temperatur kyckling och kalkon
Temperatur fisk



 

 

Innertemperatur för blodigt, medium och välstekt

Blodigt (rare)55˚C  Nöt, lamm
Medium (medium rare)58-60˚C Nöt, kalv, lamm
Medium–välstekt (medium)60–65˚CNöt, kalv, lamm
Välstekt (well-done)70˚C  Fläsk, kyckling, nöt, kalv, lamm




 

 

 

Innertemperatur nötkött

Biff55-70˚C 
Entrecôte55-70˚C 
Fransyska70-75˚C 
Högrev80˚C 
Nötbog70-80˚C 
Nötbringa85-90˚C 
Nötytterfilé55-70˚C 
Oxfilé55-70˚C 
Rostas55-70˚C 
Ungnötslever   60-70˚C 
Ytterlår80-85˚C 
Märgpipa80˚C 
Nötfärs70˚C 
Rostbiff58-70˚C 
Ryggbiff55-70˚C 

 

 









































 










Innertemperatur lamm

Lammentrecôte   58-70˚C  
Lammfilé58-70˚C  
Lammfärs70˚C 
Lammkotlett58-70˚C  
Lammracks58-70˚C  
Lammstek 60-70˚C  
Lammytterfilé58-70˚C 
Lammrostbiff58-70˚C

Innertemperatur Kalv

Entrecôte60-70˚C 
Kalvfilé60-70˚C 
Kalvfärs70˚C 
Kalvstek65˚C 
Kalvytterfilé60-70˚C 

Innertemperatur fläsk

Benfri kotlett 70˚C 
Benfri kotlettrad70˚C 
Flintastek70˚C 
Fläskbog70˚C 
Fläskfilé 70˚C 
Fläskfärs70˚C 
Fläskkarré80-85˚C  
Fläskytterfilé70˚C 
Grillspjut70˚C 
Julskinka72˚C 
Kotlett70˚C  
Kotlettrad72˚C 
Skinka 70˚C 
Skinkstek70˚C 
Sidfläsk80˚C 
Köttfärslimpa70˚C(blandfärs)

  

Innertemperatur vilt och ren

Renstek58-70˚C 
Hjortfile 58-70˚C 
Hjortstek65-70˚C 
Rådjurssadel60-65˚C 
Rådjursstek60-70˚C 
Vildsvin72˚C 
Vildsvinsstek72˚C 
Älgfilé, kalv65˚C 
Älgkött kalv, biff60-70˚C 
Älgfilé 58-70˚C 
Älgstek, fransyska70-75˚C 
Älgkött kalv, entrecôte60-70˚C 
Älgkött, biff58-70˚C 
Älgkött, entrecôte58-70˚C  


Innertemperatur kyckling och kalkon

Hel kyckling82˚C(intill benet) 
Kycklingfilé72˚C 
Kycklingklubba82˚C(intill benet)
Kycklinglår82˚C(intill benet)
Kycklinglårfilé72˚C 
Kycklingspett med lårfilébitar72˚C 
Kycklingvingar82˚C 
Kalkon72˚C(intill benet) 
Kalkonbröst72˚C 
Kalkonfilé72˚C 

  

Innertemperatur fisk

Hel fisk56˚Clängs ryggbenet på fiskens tjockaste del
Lax56˚C 
Tonfisk albacore32˚C 
Torsk56˚C  
Torskrygg56˚C 
Hälleflundra56˚C 













Långkokskött

Kött som kräver över 70˚C i innertemperatur är generellt kok- eller brässeringskött. Självklart finns det undantag som fransyska, högrev, kalvstek och fläskkarré. De går utmärkt att steka enligt nedan. Det tar ett bra tag men resultatet blir toppen!

Mörare kött

Bästa sättet att tillaga kött upp till 70˚C är att bryna, krydda och steka klart det i ugnen på låg värme, 100–125˚C. Då behåller köttet sin saftighet. 

När du steker i låg ugnstemperatur blir efterstekningen minimal. I hög temperatur däremot kan innertemperaturen stiga tre till fyra grader efter att du tagit ut köttet. Låt det vila inlindat i fuktat smörpapper en kvart innan det skärs upp.

Av Yvonne Andersson - 29 mars 2013 09:54

Detta är så viktigt att jag hoppas många tar det till sig.
 
 
Fakta om cancer

En mycket intressant artikel som kommer från John Hopkins, ett sjukhus i USA.

  1. - Alla personer har cancerceller i kroppen. Dessa cancerceller syns inte i standardtester förrän de har multiplicerats till flera miljarder. När doktorn säger till en patient efter behandling att personen inte har några fler cancerceller i kroppen så betyder det endast att de inte har förökat sig i storlek så att de märks på tester.
  2. - Cancerceller uppstår mellan 6 till mer än 10 gånger i en persons livstid.
  3. - När en persons immunförsvar är starkt förstörs cancercellerna och förhindras från att multiplicera och bilda tumörer.
  4. - När en person har cancer, indikerar det att personen har näringsbrister. Dessa brister kan uppstå tack vare olika faktorer t.ex genetiska, miljön, mat, och livsstil.
  5. - För att få bukt med näringsbristen så måste man t.ex ändra sin kost och ta tillskott, detta kommer att förstärka immunförsvaret.
  6. - Cellgiftbehandlingen går ut på att man förgiftar de snabbt växande cancer cellerna i kroppen. Detta medför dock att man även förstör de hälsosamma cellerna i ryggmärgen, i magtarm-området, etc. och organen i kroppen kan även ta skada.
  7. - Strålning som bränner bort cancer cellerna, bränner och förstör även de hälsosamma cellerna, vävnaderna och organen.
  8. - Initial behandling med cellgifter och strålning gör att tumören minskar i storlek. Lång och utdragen behandling med cellgifter och strålning ger inte bättre resultat i fråga om tumörens minskning.
  9. - När kroppen är för belastad av gifter från cellgiftbehandling och strålning så finns risk att immunförsvaret slås ut och personen kan utsättas för diverse infektioner och komplikationer.
  10. - Cellgiftbehandling och strålning kan orsaka att cancerceller muteras, blir resistenta och svåra att förstöra. Operation kan också orsaka att cancercellerna sprider sig till andra platser i kroppen.
  11. - Ett effektivt sätt att bekämpa cancer är att svälta cancercellerna. Detta genom att inte mata dem med sådant som de behöver för att föröka sig.

CANCERCELLER BEHÖVER:

därför är nedanstående extra viktigt om Du har eller har haft cancer.

  1. - Socker är cancern favorit. Genom att ta bort allt socker från sin diet så klipper man av en viktig mattillförsel för cancercellerna. Sockerersättningar som innehåller aspartam är skadligt, så det är bättre att använda en naturlig ersättning som honung eller sirap, men endast i små mängder. Bordsalt har ett kemiskt preparat i sig som gör att det blir vitt. Bättre alternativ är att använda havssalt.
  2. - Mjölk orsakar att kroppen börja producera mögel, speciellt i det magtarm-området och cancercellerna lever på mögel. Sluta använda mjölkprodukter och ersätt med t.ex osockrad sojamjölk så svälter cancercellerna.
  3. - Cancerceller trivs i en syrlig miljö. Kött har hög syrahalt så det är bäst att äta fisk och lite kyckling i stället för nötkött och/eller fläsk. Kött kan även innehålla antibiotika, tillväxthormon och parasiter, som alla är skadliga, speciellt för folk med cancer.
  4. - En diet baserad på 80% färska grönsaker, fullkorn, frön, nötter och lite frukt sätter kroppen i en alkalisk miljö. Omkring 20% kan vara lagad mat inklusive bönor. Färska grönsaksjuicer ger levande enzymer som absorberas lätt och färdas ned på cellnivå inom mindre än 15 minuter och ger näring och förhöjer tillväxten av hälsosamma celler. För att erhålla levande enzymer så försök att dricka färsk grönsaksjuice (gärna som innehåller böngroddar) och att äta råa grönsaker 2 eller 3 gånger om dagen. Enzymerna förstörs på temperaturer över 40°C.
  5. - Undvik kaffe, te och choklad, som har hög koffeinhalt. Grönt te är ett bättre alternativ och har cancerhämmande effekt. Vatten är det bästa att dricka, gärna renat eller filtrerat. Detta för att undvika gifter och tunga metaller som finns i kranvatten.
  6. - Köttprotein är svårsmält och kräver många matsmältningsenzymer. Osmält kött i tarmarna ruttnar och detta leder till mera toxiner i kroppen.
  7. - Cancercellväggar har en hård proteinbeläggning. Genom att avstå från eller äta mindre kött, frigörs det mer enzymer. Dessa anfaller cancercellernas proteinväggar och kroppens egna mördarceller kan nu förstöra cancercellerna.
  8. - Vissa tillskott hjälper till att bygga upp immunförsvaret (antioxidanter, vitaminer, mineraler, EFAs Etc.) som möjliggör att kroppens egna mördarceller kan förstöra cancerceller. Andra tillskott som t.ex vitamin E kan orsaka apoptos, som är kroppens normala metod att göra sig av med skadade, oönskade eller onödiga celler.
  9. - Cancer är en sjukdom av sinnet, kroppen och själen. En bra och positiv inställning kan hjälpa cancerpatienten att överleva. Ilska, långsinthet och bitterhet försätter kroppen i en stressig och syrarik miljö. Var kärleksfull och förlåtande och försök koppla av och tycka om livet.
  10. - Cancerceller kan inte föröka sig i en syrerik miljö. Öva dagligen, och ta djupa andetag hjälper till att få mer syre ned på cellnivå. Syreterapi är ett annat hjälpmedel som används för att förstöra cancerceller.

Några tips! Dioxinkemikalier orsakar cancer, speciellt bröstcancer. Dioxiner är väldigt giftiga för cellerna i våra kroppar.

  • Värm inte maten i mikrovågsugnen genom att använda plastbehållare. Detta gäller speciellt mat som innehåller fett. Kombinationen av fett, hög värme och plast frigör dioxin in i maten och till slut in i cellerna i kroppen. Använd istället glas eller keramikbehållare att värma i/på. Alla färdigrätter och annat i plastbehållare skall först flyttas till t.ex en tallrik innan man värmer den.
  • Frys inte dina plastflaskor med vatten i dem. Denna process gör att dioxiner frigörs från plasten in i vattnet.
  • Ingen plastfilm (gladpack) i mikrovågsugnen. När man värmer maten så frigör man gifter från plasten rätt ned i maten. Använd papper eller en glastallrik istället.

Av Yvonne Andersson - 7 februari 2013 19:40

LCHF-semlor

LCHF-semlor utan vanligt mjölHär är ett recept på LCHF-vänliga semlor.

De går att baka på mandelmjöl eller kokosmjöl, beroende på vad du har hemma.

Kokosmjölet binder mycket mer vätska än mandelmjölet – därför är det mindre mängd.

Gör så här för 6 st semlor:

  • 3 stora ägg
  • 50 gram smält smör
  • 1 dl vispgrädde
  • ca 2 dl mandelmjöl eller malen mandel ELLER 0,5 dl kokosmjöl (inte malda kokosflingor utan riktigt kokosmjöl)
  • 2 msk fiberhusk
  • 1 tsk kardemumma
  • 2 tsk bakpulver
  • Sötningsmedel (om man vill): 2-3 msk sukrin eller annat sötningsmedel som är lika sött som socker

Vispa äggen. Blanda i grädde och smält smör. Blanda mandelmjölet/kokosmjölet med fiberhusk, kardemumma, ev sötningsmedel och bakpulver i en skål. Rör ned i äggblandningen och låt stå ca 10 minuter så att blandningen sväller och blir ganska fast.

Klicka i smeten i 6 stora muffinsformar och grädda i 175 grader 20-25 minuter. Smeten är ganska kletig så ett tips är att använda en blöt sked för att jämna till den i formarna.

Mandelmassa:

  • ca 100 gram mandelmjöl eller malen mandel
  • 1 äggvita
  • 1-2 msk sukrin eller annat sötningsmedel efter smak
  • 1-2 msk vispgrädde

Blanda mandelmjöl, äggvita, sukrin och vispgrädde till lagom konsistens. Blanda i mer vispgrädde om mandelmassan blir för torr.

Skär av toppen på semlorna och gröp ur en grop i nederdelen som du fyller med mandelmassan. Spritsa på så mycket vispad grädde du vill ha och lägg på locket. Om man vill kan man pudra över lite sukrin-florsocker på toppen.

Receptet är inspirerat av ett recept som ursprungligen kommer från Fetbobbas forum


Har beräknat innehåll per semla om det blir 6 st av satsen.

Med Mandelmjöl                    Med Kokosmjöl

362.00                    Kcal          285.63

   11.36                    Prot.             9.04

    5.70                    Khyd.            4.54

  33.39                    Fett            26.65

Sedan tillkommer ju Grädden under locket.


Av Yvonne Andersson - 5 februari 2013 07:37

Madonna har fått !/2 kapsel om dagen sedan 25 juni 2010 av denna    kapsel som jag hittills inte hittat någon som överträffar den med tanke på ursprung och renhet.

Har inte kunnat hitta vilken dos hon ska ha men jag har räknat ut att 1/2 kapsel om dagen är ungefär optimalt för hennes storlek.

Det är viktigt att förvara kapslarna i kylskåpet så de inte härsknar.

Det har varit till stor hjälp för hennes leder. Hon verkar inte längre ha ont av sin diagnosticerade Artros så jag har kunnat sluta ge henne dyra mediciner för att hålla artrosen i schack.


Hittat denna undersökning Av Daniel Söderlind

Vikten av omega 3 till hundar


Inledning

För människor så har värdet av att dieten vi äter innehåller fettsyrorna DHA och EPA funnits rätt länge, fettsyror som finns i omega tre och då främst från marina källor.

Omega 3 är ibland beskrivet som ett rent mirakelmedel och påstås kunna bota eller förbättra flera olika problem man kan ha, allt från dyslexi, högt blodtryck, reumatism, inflammationer till allergi och diabetes.

Hippokrates (460 - 370 f.Kr.) läkekonstens fader lär ha sagt "Låt maten bli din medicin" och i detta fall kan man ju se kopplingen till hur omega 3 beskrivs i dagsläget med alla de hälsoeffekter en ökning av dosen Omega 3 anses kunna ge oss.

Vad är Omega 3?

Omega 3 tillhör de så kallade essentiella fettsyrorna. Omega 3 är egentligen den enda essentiella fettsyran man med fördel bör tillsätta hundens kost, omega 6 är det väldigt liten risk att man får för lite av då det finns rikligt av denna fettsyra i naturen, både i kött och vegetabilier, de andra fettsyrorna kan vi alla, även hundar producera från omega 3 och 6 och dessa behöver därför inte tillsättas.

Omega-3 innehåller fleromättade fettsyror, det finns flera olika typer och alla är inte lika intressanta i detta sammanhang. Det är främst tre Omega 3 fetsyror som är intressanta, ALA, DHP och EPA. ALA kommer från växtriket och den finns bland annat i valnötter, rapsolja och linfröolja. EPA (eikosapentaensyra) och DHA (dokosahexaensyra) är animaliska.

De finns främst i mat som kommer från havet, d.v.s från fisk och skaldjur, men även från kött och mjölk från frigående djur och vilt. En annan fettsyra som kan vara värd att nämna är CLA, det är en relativt nyupptäckt fettsyra och antalet

studier om CLA är relativt magert. Det förefaller vara så att den CLA som finns naturligt i maten och är bra för hälsan, men om detsamma är fallet med de tillskott som finns är en annan femma.

 

Omega 3 från växtriket

ALA är den typen av omega 3 som man ofta pratar om när man pratar om omega 3 från västriket. Denna källa till omega 3 är förvisso viktig, men inte i närheten lika viktig som DHA och EPA från animaliska källor. ALA spelar en viktig roll växternas fotosyntes. Men för oss är den viktigast då man kan se det som ett förstadium till EPA och DHA, de fettsyror som kan bildas hos djur.

Tyvärr så har man sett att många maträtter för mänsklig konsumtion annonseras som "omega 3" rika i själva verket är omega 3 i form av ALA, som enbart har marginell nytta för oss då vi har svårt att omvandla ALA till DHA och EPA.

Ett exempel på detta är Wasa knäckebröds produkter

(http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_899949.svd). De påstås nnehålla massa omega 3 men man behöver äta inte mindre än 311 knäckemackor av för att komma upp i samma nivå som man skulle kunna få genom att äta en sillbit.

Någon liknande undersökning av hur det ser ut i torrfoderbranschen finns inte någon enligt min kännedom, men troligen är det lika illa ställt där

, av just samma anledningar. Omega 3 från växtriket är billigare och har högre hållbarhet än vad de animaliska motsvarigheterna.

Man skall dock inte helt avskriva värdet av ALA som en källa till Omega 3, det finns några få studier som säger att ALA har ett värde för bland annat hjärtat. Dessa oljors hållbarhet beror på att oljorna ofta innehåller mycket antioxidanter som motverkar oxidering av oljorna alltså att de härsknar och dessa antioxidanter är nyttiga för bland annat immunförsvaret.


Omega 3 från animaliska källor

 Det är främst från marina källor som fisk och skaldjur man får mycket omega 3 ifrån, men omega 3 finns även i kött och mjölk från landdjur. Vad man dock bör vara medveten om är att det inte är djuren i sig själva som producerar Omaga 3 utan det kommer från maten som de äter.

Hur pass omega 3 rik de växtmaterial som växtätarna äter påverkar därför hur mycket omega 3 de bär på.

Det finns flera studier både på landdjur och marina djur, ett exempel på hur fodret påverkar fettsyrasammansättningen är där köttet från gräsbetande Charolais-kvigor som slaktades direkt efter betet, jämförts med kött från djur som fått leva på korn eller ensilage under fyra månader efter sommarens bete.

Där fann man att de djur som enbart ätit grönt gräs var markant mycket nyttigare i hänseendet på fettsamansättningen. Anledningen till detta är att färskt grönt gräs innehåller mycket mer omega 3 än både korn och ensilage.

Ekologisk mjölk innehåller av samma anledning även detta ofta mer omega3 än vanlig mjölk eftersom korna fått äta mer gräs, i alla fall undersommarmånaderna. Det är alltså fodret som avgör hur pass mycket omega 3 det finns i kött och

mjölkprodukter

.

När man undersökt odlad lax och ål kontra vildfångade dito har man funnit att även här är skillnaden stor och det till de vildfångades fördel. De fångenskaps uppfödda innehöll hela två till tre gånger lägre Omega-3 än de vildfångade. http://www.biopet.se/images/Biopet_Omega....pdf

 

Omega 3 och behovet hos hund

Det kan vara farligt att tro att studier gjorda på en annan art har likadan effekt på en annan. Att använda studier på människa och direkt förra över resultatet på hund ger möjlighet för felaktigheter.

Protein nojan, där man trott att en för stor del protein i fodret är skadligt för hundar, även fullt friska sådana är en sådan övertolkning som gjorts. Råttor som fått en hög andel protein har visat sig få en ökad risk för leversjukdomar, men det går inte att se något liknande på studier av hund.

När det gäller omega 3 studier så finns det dock studier även på hund som vissa på det positiva i att se till så hunden får i sig en god mängd omega 3.

Man vet att vid brist på essentiella fettsyror kan hundar få torr och glanslös päls samt i svåra fall även tappa pälsen.

De kan även utveckla flera olika former av hudskador, få klåda och fet hud samt ökad mottaglighet för hudinfektioner.

Även den normala bakteriebiotopen ändras vilket ökar risken för

sekundära bakterieinfektioner.

Flera studier där man har använt hundar som har olika fall av atopisk dermatit (hudsjukdom) och testat hur de blir påverkade av en ökad mängd av de essentiella fettsyrorna har i många fall visat att dessa haft en positiv effekt.

http://www.biopet.se/images/Biopet_Omega3_rapport.pdf

En studie (Kelley, 2000) som är gjord på flera beaglevalpar tyder på att valpar som från födseln fram till 16 veckors ålder haft en ökad mängd av omeaga 3 har bättre inlärningsförmåga då de lättare haft att lära sig klara de tester som de i slutet av undersökningen fått genomföra.

Att valparna hade lättare att lära sig och ta till sig av vad som krävdes av dem kan teoretiskt ha mycket stor betydelse mycket långt in i framtiden för valparna och dess ägare då så pass mycket av den grundläggande sociala inlärningen hunden lär sig sker de första månaderna i dess liv. Man måste ju dock utgå från

det genetiska och med en dålig grund kan man inte utföra mirakel, men hundens fulla potential kan dock lättare komma att tas tillvara om man ger en ökning av mängden omega 3 i dennes foder.

I denna artikel står det mer om denna undersökning.

http://www.breedingbetterdogs.com/2005Proceedings.pdf .

Få hunddjur får i sig några större mängder viltfångad fisk. Det finns dock undantag , i bland annat västra Alaska fångar vargar gärna lax när möjlighet

finns, de väljer gärna lax framför annan mat, men att säga att det är en del av den dagliga dieten är att överdriva. http://www.sr.se/cgi-

bin/p1/program/artikel.asp?ProgramID=406&Nyheter=1&artikel=2287106 .

Omega 3 finns dock även i de vanliga bytesdjuren som vargar jagar, alltså främst olika hjortdjur. Hur pass mycket omega 3 och 6 en hund behöver är dock något som vi faktiskt inte vet och några slutgiltiga studier finns i dagsläget inte. Att våra hundar har behov av tillskott av omega 3 av hög kvalitet precis som vi själva är nog dock inte att dra förhastade slutsatser med tanke på att den vanligaste källan till kött för många hundar är från tamdjur som inte har haft samma möjlighet att producera de viktiga fettsyrorna till skillnad från deras vilda släktingar.

 

Omega 3 i foder

Det börjar bli populärt även i hundkretsar att ge omega 3 till våra hundar och flera foder producenter har insett detta och följt med trenden. Huruvida den ökade procenten omega 3 i många foder består av omega 3 i form av ALA, DHL eller EPA måste man dock försöka ta reda på när man väljer foder.

Eftersom Omega 3 är fett så härsknar det lätt och påverkas negativt av överhettning och även låga temperaturer som rumstemperatur. Med tanke på att mycket torrfoder och oljor med fiskolja förvaras i rumstemperatur både i affären och i hemmet bör man hålla extra uppsikt över detta då härsken olja inte är nyttigt.

Det har visat sig att mycket av den omega 3 i form av fiskolja som säljs för människokonsumtion kommer från rutten fisk

och inte bör ätas av vare sig människor eller hund, hur det ser ut när det gäller den olja som säljs till hund vet jag inte om det finns några studier på, men helt otroligt att en stor mängd undermålig olja sålts för sällskapsdjurs konsumtion är inte otroligt. Luktar oljan eller fodret härsken bör man köpa nytt och slänga resten, fiskolja skall förvaras kallt för bästa hållbarhet.

 

Även de som barfar, ger prey eller hemkokt bör allvarligt fundera på att tillsätta Omega 3 i hundens kost.


(från iFokus 2009-07-22 03:32#1skrivet av Heffipeffi

Man brukar börja med att ge hunden ca 2% av hundens vikt.

Sedan får man justera uppåt eller nedåt beroende på hunden hull.

Själv ger jag min ena hund 2% av vikten, hund nr 2 3% av vikten och min unghund får ca 3,5% av sin vikt.

Jag ger ca 50% RKB

25%kött,

vom,

hjärta,

25%grönsaker

+ lever och ägg.

Du kan få tag i vad du behöver i en vanlig mataffär,

Du kan ge revben av gris, kycklingvingar, kycklingklubbor, hel kyckling, köttfärs, fläskkött, lamkött, lever, hjärta, njure mm mm. Tänk bara på att kolla att inte kycklingdelarna är marinerade.

Har du en hund av större modell, blir det ganska dyrt att endast köpa från mataffärerna.

Då kan man utnyttja färskfoderleverantörernas sortiment.

Bla Nordic har både rent oxkött, vom och lax som de säljer i "plastkorvar".

Har du ngn återförsäljare av Jipotimas i närheten kan du köpa allt du behöver för att Barfa din hund.)

Av Yvonne Andersson - 2 februari 2013 19:45

 

Madonna och jag tittade förbi hos Gunnie under vår eftermiddagspromenad och Gunnie var precis klar med middagen och bjöd mig att dela den med henne.

En jättegod kycklinggratäng och ett par glas rödvin gjorde lördagskvällen riktigt kul.

Senaste inläggen

Presentation


På bilden är Madonna, Dvärgschnauzer, BIV=bäst i världen. Alla kategorier.

Fråga mig

5 besvarade frågor

Besöksstatistik

Tidigare år

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
<<< Februari 2014
>>>

Länkar

Arkiv

Gästbok

Kategorier

Sök i bloggen

RSS


Ovido - Quiz & Flashcards