Vi har inget behov av att äta växter.

Sammanfattning

Vi är inte duvor eller kor.

Vi har ingen kräva för att ta hand om spannmål och inte heller fyra magar för att stegvis smälta gräs och löv.

Sädesslagen och grönsaker innehåller många substanser som försvårar matsmältningen och upptaget av näringsämnen hos människor.

För att optimera näringen din kropp kan tillgodogöra sig, måste du konsumera rå mat som är enkel att ta hand om för matsmältningssystemet. Exempel på sådan mat är frukt och sashimi eller rå äggula (som kan blandas exempelvis med apelsinjuice eller avocado) - mat som innehåller alla de näringsämnen du behöver.

Det finns inte ett enda näringsämnen i grönsaker eller spannmål som du inte kan få i dig via frukt.

Om du vill undvika en uppsvullen mage, ät inte bönor, grönsaker eller spannmålsprodukter. Det finns dock vissa grönsaker som kan vara enkla att smälta för dig - ta en titt på våra dietförslag!

Detaljer

Pengar och makt

Det var först efter det att människan började med jordbruk som vi kunde börja försörja stora arméer. Logistiskt sett är det helt enkelt omöjligt att göra detta enbart med hjälp av frukt. Av samma skäl var jordbruket en förutsättning för storstadens framväxt, och för att kunna föda arbetarklassen med låga kostnader.

Hälsa var i dessa sammanhang inte av hög prioritet. Näringsmässigt finns det ingenting att hämta hos grönsaker, spannmål och bönor.

Frukt och rå, animalisk mat förser dig med alla vitaminer, mineraler och spårämnen du behöver, samt allt fett, kolesterol och protein.

Varför skulle vi behöva en kräva eller fyra magar för att smälta spannmål, bönor och grönsaker?

Det räcker med att titta på djur som äter enbart växter, såsom boskap, elefanter, hästar, koala-björnar, flodhästar, gorillor och så vidare - vad har de alla gemensamt?

Uppsvullna magar

Alla djur som enbart äter växter har uppsvullna magar, i och med att fibrer bara kan brytas ned med hjälp av bakterier, vilka genererar gaser.

Om du stoppar i dig mycket spannmål, grönsaker eller bönor, kan du räkna med att din mage kommer att svullna upp. Spannmål och bönor innehåller i genomsnitt ungefär sex gånger mer fibrer än frukt.

Dessa fibrer motverkar också upptaget av essentiellt kolesterol

(1), vilket i sin tur kan leda till depression och sömnlöshet.

Men det är inte bara en fråga om fibrer;

frukter innehåller fruktsocker och/eller fett (och vitaminer) för att locka djur till att äta dem, och på så sätt sprida deras frön.

I rak motsats till detta, innehåller grönsaker, spannmål och bönor substanser som skyddar dem från konsumtion (följande stycker är skrivet med reservation för vissa översättningar av kemiska begrepp):

-      Stärkelsen i spannmål kan inte helt och hållet omvandlas till glukos.

-      Spannmål och bönor innehåller phytinsyra, vilken motverkar upptaget av proteiner, mineraler och spårämnen.

-      Andra substanser i spannmål som försvårar matsmältningen är: pentosaner och lektiner i vete, arabinoxilaner och alkylresorciner i råg, glukaner och enzyminhibatorer i korn, dhiurrine i hirs (en cyanogen glukosid, som kan utveckla cyanid). Det spannmål som har minst enzymhämmande effekt är havregryn, i och med att de nästan alltid är värmebehandlade (även om de kallas för "råa").

-      Grönsaker innehåller mer pentosaner och hexosaner, vilka delvis bryts ned i tjocktarmen där de motverkar matsmältningsprocessen. Brysselkål, rödbeta, persilja, selleri, grönkål, broccoli och ärtor har högst koncentration av dessa särskilda kolhydrater.

-      Bönor (och vinbär) innehåller 4 till 140 gånger mer lignin (en icke-matsmältningsbar, aromatisk alkohol-polym) än frukt i genomsnitt. Lignin binder lätt kolesterol

(2), mineraler

(3) samt N-nitroso-föreningar.

(2)

-      Vissa grönsaker innehåller mycket oxalsyra, som lätt binds till mineraler. Mangold, rabarber, spinat, källört, bambuskott och rödbeta innehåller mest av dessa särskilda kolhydrater.

-      Sojabönan innehåller många olika substanser som försvårar matsmältningen, såsom phytinsyra, polyuron, arabinoxylan, giftiga lektiner samt phyto-estrogener. Ett överintag av enzym-inhibitorer och lektiner kan orsaka förstoring av bukspottskörteln.

(4)

-      Olika typer av kål (såsom broccoli och blomkål), rädisa samt smörgåskrasse innehåller glukosinolat, som kan bilda svagt giftigt thiocyanat.

-      Lök innehåller mycket mutageniskt quercetin (en flavonoid), och (precis som vitlök) dialkyloligosulphid som motverkar upptaget av jod.

-      Potatis, sötpotatis, kassava och bambuskott innehåller cyanogener, och dessa ger upphov till cyanider, vilka bildar svagt giftiga thiocyanater..

-      Svampar tar enkelt upp skadligt kadmium och arsenium, samt alkaloider som försvagar matsmältningen. Det finns dock många människor som inte upplever några problem alls då de konsumerar svamp.

-      Vissa bönor (vicia faba) innehåller isouramil och divicin, vilka orsakar frigörelse av radikala oxygener.

-      Azurärt (lathyrus sativus) innehåller pro-oxidativa nitriler och gifter.

-      Machesallad innehåller kaffesyra, som lätt binder näringsämnen.

-      Rabarber kan innehålla mutagent emodin.

-      Persilja, selleri, dill och fänkål kan innehålla små mängder furocoumarin (psoralen), som kan vara tumörstimulerande.

-      Kakao, muskotnöt, anis, svartpeppar och fänkål kan innehålla små mängder av det cancerogena ämnet safrol.

På grund av de substanser som diskuteras ovan, kunde människan börja äta växter i stor utsträckning först efter att hon upptäckt hur mat kan tillagas med hjälp av eld.

Olyckligtvis elimineras inte alla skadliga substanser vid upphettning:

-      Frukt, spannmål och grönsaker behandlas med mycket pesticider och herbicider.

De flesta frukter skalas dock innan konsumtion, vilket nästan helt eliminerar de skadliga ämnena.

Grönsaker och spannmål har dock inte detta smarta skydd, och upphettning hjälper inte till att eliminera ämnena.

(5)

-     Många gifter, såsom oxalsyra, glykosider, glykoalkaloider, aflatoxiner, sterigmatocystiner och quercetine förstörs inte vid uppvärmning. Saponiner, fibrer, phytinsyra

(6) och tanniner förstörs endast delvis.

-      5 till 20% av enzym-inhibatorerna i soja förstörs inte i prepareringsprocessen, och kan höja CCK-utsöndringen, vilket kan vara skadligt för bukspottskörteln.

(7)

-      Majoriteten av de substanser i växter som hämmar tillgodogörandet av proteiner, förstörs inte vid uppvärmning.

(8)

-      Giftigt solanin i potatisar förstörs inte vid tillagning.

-      Grönsaker innehåller mest nitrat, och ibland även nitrit

(9), i och med att vi använder alldeles för mycket gödningsmedel innehållande fosfat.

Nitrat kan hämma sköldkörtelfunktionen

(10) och minska fertiliteten.

(11) Uppvärmning hjälper i detta sammanhang inte alls, utan gör bara situationen värre genom att generera cancerogena N-nitroso-föreningar.

(12) Därmed kan nitrat indirekt orsaka cancer.

(13)

Följande lista visar den genomsnittliga och högsta mängden nitrat - samt nitrit, i de fall substansen förekommer - angivet i milligram per 100 gram ätlig mat. (Från: Souci, S.W et al, Food Composition and Nutrition Tabels. Medpharm Scientific Publishers Stuttgart 1994)

EU tillåter officiellt 250 mg nitrat per 100 gram, i och med att det är ekonomiskt lönsamt att tillåta användning av stora mängder gödsel.