I nedanstående utdrag står det att Kommunen och Hyresvärden har ansvar för skräphanteringen men det verkar inte gälla i vår Kommun.

I dag ringde jag och talade med Miljöansvarig i vår Kommun men han hade inte någon koll på någonting och tyckte inte det var någon ide´ att städa för det blir snart likadant, sa han.

Han visste inte ens om att kommunen utlovat att jobba med förebyggande insatser mot störande fyrverkerianvändning genom en informationskampanj, så vad gör man.

Jag tipsade honom om att läsa sammanträdes-protokollet från 2011-02-02

Han bad mig att komma på en lösning av problemet och söka patent för det.

Till slut orkade han inte lyssna på mig mera så han använde Härskarfasoner genom att seja "ha en bra dag" Fy faan så billigt. Jag grät av ilska efter samtalet men tack o lov fick jag använda Gunnie som bollplank och senare Elin som också pratat med mannen i fråga.

Jag tycker att det mesta har urartat i vår Kommun sedan Alliansen tog över.

Det var mycket trevligare klimat här i Bro när Sossarna och Folkpartiet styrde Kommunen innan 2010. När jag flyttade hit för 4 år sedan var här mycket finare och mycket mindre skräp. Det har blivit värre och värre efter bytet av Kommunpolitikerna så jag hoppas vi slipper dom efter 2014.

Numera satsas alla resurser på "finare" områden.

------------------------------------------------------------------------------------------------------

Fakta om nedskräpning

– en sammanställning av Stiftelsen Håll Sverige Rent

Stiftelsen Håll Sverige Rent Box 4155, 102 64 Stockholm

Tel 08-505 263 00 E-post skrap@hsr.se Fax 08-505 263 01 www.hsr.se

Detta är statistik från några år sedan, så det är antagligen ännu sämre i dag.

Denna sida är fri att kopiera! Finns på webbplatsen www.skrapfrimiljo.nu

Allmänt om nedskräpning

Hur ser nedskräpningssituationen ut i Sverige?

En SIFO-undersökning, som Håll Sverige Rent lät göra 2004, visar att visar att nästan en

tredjedel av svenskarna, 28 procent, uppger att de skräpar ned.

Av dessa är det en procent som gör det varje dag och fyra procent någon gång i veckan. För knappt 20 år sedan var densiffran 18 procent. Om man tänker sig att denna enda procent (drygt 74 000 personer) ”nöjer sig” med att slänga ett enda skräp på marken varje dag så blir det drygt 27 miljoner skräpföremål under ett år! Detta är skräp som någon annan måste plocka upp, skräp som förfular miljön, skapar otrivsel och kan skada både människor och miljö.

Varför har nedskräpningen ökat?

Det finns flera anledningar till att nedskräpningen har ökat, bl a att andra miljöproblem fått

större fokus i media de senaste åren: I jämförelse med andra miljöproblem känns inte

nedskräpningen lika viktig. Vi har fått nya konsumtionsvanor; snabbmaten är ett nytt fenomen som fört med sig många förpackningar vilka, om de inte hanteras rätt, kan bli skräp.

Kanske har den ökande individualismen i samhället en roll, den unga generationen känner inte

samma kollektiva ansvar för hur det ser ut i vår närmiljö som den äldre.

Vem är det som skräpar ner?

Den ”typiska nedskräpraren” återfinns i gruppen män 15-29 år, där hela 64 procent

uppger att de slänger skräp på marken.

I åldergruppen kvinnor över 65 år så råder motsatsen: 94 procent säger att de inte skräpar ned. Det är fler män än kvinnor som skräpar ned: 36 mot 21 procent.

Hur mycket skräp hamnar på marken?

En undersökning från Stockholms Miljöcentrum (2001) visar att 8 800 ton skräp årligen

slängs på marken i Sverige.

Detta skräp måste i många fall plockas upp manuellt vilket kostar skattebetalarna 377 miljoner kronor om året (2003).

Vem ansvarar för upplockning av skräpet?

På kommunens mark ansvarar kommunen för upplockning, fastighetsägare ansvarar för områden runt sina fastigheter och andra markägare för sina områden.

Men vi kan alla bidra till en renare miljö genom att inte slänga skräp på marken.

Miljön är allas vårt ansvar!

Är det brottsligt att skräpa ned?

Det är olagligt att skräpa ned. Straffet är böter och i grövre fall fängelse.

Lagtexten säger att "ingen får skräpa ner utomhus på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till”.

Men även om lagen förbjuder nedskräpning är det inte ofta sådana brott anmäls. Däremot

blir dumpning av sopor på allmän plats allt oftare anmält och straffat. De flesta länder har

en hållning liknande Sveriges. I Frankrike finns nu ett lagförslag på att införa pant på fimpar, som är det vanligaste och mest utbredda skräpet.

Det här är väl ändå inget stort problem i Sverige jämfört med andra länder?

Det beror på vilka länder man jämför med. Vi vill att det goda rykte Sverige har haft om sig

att vara ett rent land kvarstår. Nu är trenden på väg åt fel håll.

Hur ser situationen ut utomlands?

Ett exempel är Bangkok. Där försöker myndigheterna minska nedskräpningen med hjälp av

böter. Sopor på trottoar resulterar i motsvarande 530 kronor i böter. För föremål slängda på gator och vägar blir det 1 320 kronor. Dyrast blir det för den som släpper sina överblivna

attiraljer i kanalerna – det kostar 2 600 kronor. Det är också i kanalerna som den värsta

nedsmutsningen har skett. Där flyter hela öar av sopor omkring.

Det internationella streckkodssystemet (Barecodesystemet)

En streckkod består av en serie nummer och ett antal streck med varierande tjocklek som

kan avläsas optiskt med information om produkten. Varje vara har sin unika kod. De två

första numren visar i vilket land förpackningen är producerad:

Konsekvenserna av nedskräpningen

Skräp skadar barn, djur och natur

Barn skär sig på glas och plåt, änder fastnar i sexpacksringar. Nedbrytningstiden för skräpet är lång.

• En PET-flaska bryts ned av naturen på 450 år.

• En cigarrettfimps nedbrytningstid är 3 år.

• En aluminiumburk bryts ned under 300 år.

• Plast bryts ned under 400 år.

• Glas tar naturen över en miljon år att bryta ned.

Skräp är fult

Fler än 1 600 pressinslag över hela landet handlade under 2003 om hur fult det är med

skräp och att man vill göra något åt det.

Skräp är dyrt

Upplockningen av skräp kostar svenska skattebetalare minst 377 miljoner kronor om året

(2003).

Skräp missgynnar turismen

Nedskräpningen är ett hot mot turismen som är en viktig inkomstkälla för många kommuner.

Turister klagar redan på en skräpig miljö.

Australien 77

Canada / USA 00–09

Belgien 54

Danmark 57

Finland 64

Frankrike 30–37

Italien 80–83

Japan 49

Nederländerna 89

Norge 70

Schweiz 76

Sverige 73

Spanien 84

Storbritannien 50

Tyskland 40–43

Österrike 90–91

Skräp skapar otrygghet

Det finns ett dokumenterat samband mellan skräpiga miljöer, otrygghet och kriminalitet.

I New York, USA, samarbetar polisen med miljösamordnarna för att stävja kriminalitet och öka medborgarnas trivsel och trygghet.

Skräp är onödigt

Nedskräpningen är inte det svåraste miljöproblemet vi har, men

det är det som är enklast att komma tillrätta med!

Om alla hjälptes åt att slänga sitt skräp i papperskorgen skulle vi inte ha några

nedskräpningsproblem.

Fakta om nedskräpning

Vem slänger skräp?

I Sverige slänger nästan 30 % av befolkningen skräp på marken.

Den ”typiska nedskräparen” återfinns i gruppen män 15-29 år,

där hela 64 procent uppger att de slänger skräp på marken.

I åldergruppen kvinnor över 65 år så råder motsatsen: 94

procent säger att de inte skräpar ned.

Vad slänger man?

Papper, godisomslag, fimpar, cigarretter, snus är de vanligaste

typer av skräp m m. Kvinnor slänger mer tuggummi än män och

män slänger mer snus än kvinnor. Fimpar slängs i lika stor

utsträckning av båda könen.

Varför slänger man?

Anledningen till att man slänger skräp på marken är oftast

slöhet, att det inte fanns någon papperskorg i närheten eller för

att man ”inte bryr sig”.

Kostnad och ton skräp per år:

8 800 ton skräp slängs varje år på marken i Sverige och det kostar

skattebetalarna 320 miljoner kronor att plocka upp det (siffror

från 2001).

Skräpets tio-i-topp-lista gjord av

Håll Sverige Rent 2005

1. Fimpar 2. Papper

3. Tändstickor 4. Snusprillor

5. Tuggummin

Mycket skräp lämnas i skogen utan att kunna

tas om hand för återvinning.

700 elever städade sju mil strand på Öland i

september 2004. Tillsammans samlade de in

två ton skräp som kunde återvinnas istället

för att förstöra naturen.

Runt om i Sverige arbetar människor för

en ren miljö. Susanne Johannesson i

Vellinge har uppmärksammat den enskildes

skyldighet att kasta sitt skräp på rätt

ställe. Foto: Arne Schmitz

Fimpfakta

• Nästan 50 % av allt skräp i stadsmiljöer är tobaksrelaterade produkter. Exempel är

fimpar, cellofanpapper och cigarettpaket. Cigarettfimpar ses ofta inte som ett skräp

eftersom de är så små och inte lika iögonfallande som t ex en ölburk.

• Nedbrytningstiden för en fimp varierar beroende på vilken typ av klimat fimpen slängs

i. Cigarettillverkarna hävdar att nedbrytningen går relativt fort (ett antal månader)

medan biologer säger att det tar mycket längre tid (upp till 15 år). Generellt

brukar man säga att nedbrytningstiden är 1–5 år för en fimp.

• Det slängs ungefär 4 500 miljarder fimpar varje år runt om i världen.

• 1 200 000 vuxna svenskar röker dagligen. De slänger i snitt 1,7 fimpar på marken varje

dag. Sett till vad rökarna slänger på marken varje år blir det 744 600 000 fimpar på ett

år!

• Fler än 32 miljarder cigaretter konsumeras i Australien varje år. Om man lade alla dessa

fimpar på ett led efter varandra, skulle de sträcka sig över 640 000 kilometer och runda

jorden 16 gånger!

• Amerikanerna rökte ca 470 miljarder cigaretter under 1998,

enligt statliga beräkningar. Detta resulterade i ca 80 800 ton

cigarettfimpar.

Vad innehåller en fimp?

• En cigarettfimp innehåller resterna av tobak, papper och

själva filtret.

• Många tror att filtret är gjort av bomull och därför ofarligt,

men det är gjort av ett fintrådigt material, cellulosaacetat, som

är en form av plast. Filtrets uppgift är att fånga tjära och andra

giftiga ämnen (t ex tungmetallen kadmium som även finns i

batterier) innan de når rökarens lungor.

Fimpens påverkan på människor, djur och miljö

• Det är vanligt att småbarn och djur av nyfikenhet

provsmakar en slängd fimp, vilket kan få ödesdigra

konsekvenser. En cigarettfimp innehåller nämligen

tillräckligt med gift för att döda ett litet barn. 4 % av

de förgiftningstillbud som kom in till Giftinformationscentralen

under år 2002 handlade om tobak, vilket

inkluderar både hela cigaretter, fimpar och snus. De

flesta tillbud gällde små barn. Obs! Om barnet svalt

snus, mer än en halv cigarett eller mer än ett par

fimpar bör man kontakta Giftinformationscentralen

för bedömning av risken.

• Fåglar, fiskar och andra djur kan dö till följd av att matsmältningssystem

blockeras av fimpar som de ätit.

Det tar 1–5 år för en fimp att brytas ned.

I fimpens filter finns bland annat plast

och giftiga ämnen som tjära och tungmetallen

kadmium som även finns i

batterier.

• Forskaren Kathleen Register, VD för Clean Virginia

Waterways, har testat fimparnas giftighet.

Hon fann att en fimp som hamnar i 7,5 liter

vatten är dödlig för vattenlopporna som i vattnet.

Lopporna utgör en avgörande länk i den marina

födokedjan och är därför mycket viktiga.

•

Vind och regn för ofta fimparna till våra vattendrag.

De kemiska substanser som cigaretten är tillverkad

av hotar vattenkvalitén och många av de livsformer

(fiskar, musslor, alger m m) som lever där.

•

Många rökare slänger fimpen på marken utan att

släcka den. Detta kan orsaka bränder, både inomhus och

utomhus. Det var t ex en brinnande cigarett som bar skulden för en brand som kostade 39

människor livet i Mont Blanc-tunneln i Frankrike i mars 1999.

•

I USA omkommer över 1 000 personer och 3 000 skadas varje år i sådana bränder.

Endast cigaretter med brandsäkert papper får säljas i staten New York från år 2004.

Det

blir det sannolika resultatet av att delstatens parlament, inom ramen för en redan

befintlig lag, utformat detaljerade regler för hur cigaretterna ska bli mindre

brandfarliga. Bakgrunden är det stora antal dödsbränder som orsakas av slarv med

brinnande cigaretter.

•

I Sverige orsakas var tredje dödsbrand av cigaretter. Enligt statistik för 2002 från

svenska Räddningsverket omkom 45 personer i bränder som hade samband med

rökning. Det är en ökning med tre jämfört med 2001. Stockholm har haft 69 bränder

där brandorsaken varit rökning sedan 2000.

•

Spillvattenledningarna (avloppsvatten som kommer från hushåll, affärer, skolor,

sjukhus och industrier kallas för spillvatten. Eftersom det är mest förorenat går det

genom särskilda spillvattenledningar från användarna till reningsverket) är inte

anpassade för att ta emot fimpar och dessa kan orsaka stopp i ledningarna. De kan

också hindra framkomligheten för avloppsvattnet i pumpar och vid

avloppsreningsverkens rensningsgaller.

Hur källsorterar man fimpar?

• Tobaksbolagen omfattas av förordningen om producentansvar för förpackningar

(1997:185). De är därmed skyldiga att informera om hur de förpackningar de

producerar ska sorteras och återvinnas. Många förpackningsproducenter har valt

att publicera sådan information direkt på sina förpackningar, men flera olika

cigarettpaket saknar denna information.

• Cigarettaskar eller cigarettlimpor ska sorteras som en pappersförpackning.

• Cigarettfimpar ska sorteras som brännbart avfall.

En hel del skräp hamnar i vattnet, 20 000 ton kastas varje

år i Nordsjön. Hundratals fåglar, marina däggdjur och

havssköldpaddor dör varje år när de fastnar i skräp eller

kvävs och förgiftas när de misstar skräp för mat.

Hur kan nedskräpningen motverkas?

Vad säger lagen?

Miljöbalken

Enligt Miljöbalken är det ett brott att skräpa ned. Lagtexten lyder: ”Ingen får skräpa ned

utomhus på plats som allmänheten har tillträde eller insyn till” (15 kap 30 §).

Till skräp räknas bl a plåt, glas, plast, papper och avfall. Att till exempel ställa uttjänta möbler eller backar med tomglas bredvid återvinningsbehållarna räknas som nedskräpning och kan ge böter eller fängelse i max ett år om brottet betraktas som grovt (Miljöbalken 29 kap 7 §).

Vad har vi att vinna på att sluta skräpa ner?

Trivsel

De flesta tycker att det är trevligare att vistas på eller vid en ren strand, sjö, skog, gata, torg eller skolgård än en som är skräpig. Att detta ligger oss svenskar varmt om hjärtat vittnar alla upprörda insändare i tidningar runt om i landet.

Trygghet

En ren miljö är en tryggare miljö för alla, såväl barn och vuxna som djur och natur.

Pengar

8 800 ton skräp plockas upp i Sverige varje år (siffra från 2001). Den siffran måste kunna

gå att sänka, med minskade kostnader för renhållning som följd.

Miljökänsla

Att bli medveten om nedskräpningens konsekvenser och det individuella ansvaret som

medborgare, kan så ett frö till ökad miljömedvetenhet.

Goodwill

Hela landet tjänar på ett aktivt arbete med miljöfrågor och nedskräpning. Många kommuner

ser arbetet mot nedskräpning som en del i att profilera kommunens arbete med miljöfrågor

och på så sätt göra den attraktiv för dem som bor där och locka till sig nya invånare.

En ren kommun främjar turismen då den är mer attraktiv att besöka för såväl svenska som utländska gäster. Detta gäller naturligtvis för landet som helhet, inte bara för kommunerna.

Mycket skräp samlas i parker och grönområden i våra städer. Under Håll Sverige Rents årligen återkommande skräpplockarvecka är det många som passar på att tillsammans gå ut och plocka skräp i sin närmiljö. I bilden till vänster ses en bostadsrättsförening

i aktion och till höger skolbarn tillsammans med Håll Sverige Rents maskot Max.

Vad kan vi göra åt nedskräpningen?

Ändra attityder och beteenden

Nedskräpning är ett relativt enkelt miljöproblem att göra något åt. Det gäller bara att vi alla ändrar vårt beteende och våra attityder och tar ett större ansvar för vår miljö. Skräp föder skräp. Det är inte okej att kasta skräp, även om platsen redan är skräpig!

Strandstädningar

Varje år till och med 2006 har en en storstädning genomförts längs den 20 mil långa

Bohuskusten i alla tolv kustkommuner. Det är Västkuststiftelsen tillsammans med BOSAM

(Bohusläns samarbetskommitté) och Länsarbetsnämnden som organiserat städningen

tillsammans med kommunerna. Länsarbetsnämnden har lämnat bidrag och genom

arbetsförmedlingen utförde arbetslösa i kommunerna städningen under vår och sommar.

Även många föreningar engagerar sig och genomför egna strandstädningar.

Adoptera ett område

Klasser, föreningar och företag kan ”adoptera” en kustremsa eller ett område, t ex en

busshållplats, som de sköter om och städar flera gånger om året.

Miljödag på skolan

Skolan kan håll en miljödag och ge barnen i hemläxa att berätta för sina föräldrar vad de

lärt sig.

Planera utflykter och resor

Kom ihåg att alltid ha med ett stort lager av soppåsar när du ger dig iväg på semester eller

ska vara en hel dag på stranden. Tänk också på att ta med så få förpackningar som möjligt.

Ofta är papperskorgarna vid större stränder och campingplatser fulla (skräpet blåser då lätt

iväg) och då är det bättre att ta med sig sitt skräp och slänga det hemma.

Papperskorgar

Om du tycker det saknas papperskorgar eller om de är för få, hör av dig till kommunen och

uppmärksamma dem på problemet.

Anmäl

Ser du någon dumpa skräp eller sopor, anmäl det till polisen.

Hur kan man minska nedskräpningen av fimpar?

• Släck fimpen noga och släng den i en vanlig papperskorg.

Spola inte ner den i toaletten!

• Ha med en bärbar liten askkopp, t ex en vanlig förvaringsburk

för filmrullar eller en liten metallburk. Obs! Släck

fimpen innan du lägger den i burken!

• Berätta för vänner och familj om nedskräpningens

konsekvenser och tipsa omgivningen om hur man kan

förhindra nedskräpning. Ställ ut askkoppar på allmänna

plaser, t ex på hyreshusets innergård, så att rökarna ser var

fimpen ska läggas.

• Kontakta tobaksbolgen för att be dem införa pant på

fimparna. Återlösen av panten

skulle kunna ske genom att fimparna återlämnas i

plastpåsar på speciella

uppsamlingsställen i butiker, bensinstationer och

liknande.Varje cigarettpaket skulle